Almedalen24-7

Årets Kultur i Almedalen blev en publiksuccé med 2 000 besök, både fysiskt på plats i Visby och digitalt via vår Yotubekanal! Tre fullspäckade dagar i Almedalen är nu till ända och vi på Sveriges Museer och Svensk Scenkonst vill tacka alla 23 arrangörer och över 100 panelister som medverkat och er som suttit i publiken, både i Visby och digitalt ute i världen. Det är ni som skapar Kultur i Almedalen!

Almedalen24-32

Kultur i Almedalen samlar det viktigaste som händer, berör och debatteras inom kulturområdet under Almedalsveckan. Våra programpunkter har satt de mest angelägna kulturpolitiska frågorna i Sverige och vår nära omvärld på agendan. Sveriges Museer och Svensk Scenkonst arrangerar plattformen Kultur i Almedalen i nära samverkan med Länsteatern på Gotland och Gotlands Museum.
– Årets teman på seminarierna vittnar om att den ekonomiska frågan står i fokus. Våra medlemmar kämpar med att bibehålla höjd på och utveckla verksamheten samtidigt som kostnader för lokalerna skenar, säger Gunnar Ardelius, generalsekreterare Sveriges Museer.
Lokalfrågan var central i flera programpunkter, bland annat ”Kulturen, husen och urholkningen” och “Vad ska nationalscenerna betala i hyra?”. En annan fråga som diskuterades är evenemangsnäringens bidrag till samhället.
– Tillsammans har vi skapat förutsättningar för angelägna och aktuella kulturpolitiska samtal som jag hoppas ska fortsätta i andra forum och möten under året, säger Mikael Brännvall, vd för Svensk Scenkonst.

Samtliga program från Länsteatern på Gotland finns att se i efterhand på Kultur i Almedalens Youtube-kanal och i Almedalsveckan Play.

Vi laddar för nästa års Kultur i Almdalen redan nu! Vill du medverka med ett eget seminarium på plattformen Kultur i Almedalen? Håll utkik i höst efter mer information.

Foto: Karl Melander

Almedalen24-5

Kulturens drivkraft i samhällsutvecklingen

Kultur i Almedalen 2024 invigdes av Mats Berglund, ordförande i kulturutskottet, tillsammans med Mikael Brännvall, vd, Svensk Scenkonst och Gunnar Ardelius, generalsekreterare, Riksförbundet Sveriges Museer, i ett samtal om Kulturens drivkraft i samhällsutvecklingen.

Berglund inledde med ett tal om kulturens betydelse i samhället.
– Kulturen är en motor i den växande staden och en investering i människor, staden och stadsdelararna. Men idag ser kulturen nya utmaningar. Ifrågasättandet av kulturens frihet är en ny situation i kulturpolitiken som vi måste hantera. Hur förhandlingarna i Bryssel slutar kommer att få stor betydelse för kulturens frihet. Vi vill bygga ett kulturliv som gör ett samhälle resilient.

På frågan om hur politik och kultur kan mötas svarar Mats Berglund:
– Kulturen behöver ha ett gott självförtroende och stiga in i debatten och samhällsutvecklingen - producera egen kunskap och visa upp den. Forskning och finansiering är viktiga frågor.

SE INVIGNINGEN HÄR!

Jakten på en politisk vision för museer

Allmänhetens förtroende för museerna är fortsatt på topp enligt SOM-institutets senaste nationella undersökning med en mycket stark förtroendebalans på +71. Men hur ser museernas roll i samhället ut? Vad kännetecknar en god museipolitik? Vad innebär armlängds närhet, det vill säga vad behövs från politiken för att skapa ett ännu starkare Museisverige, och vad vinner samhället i stort på detta?

I Sveriges Museers nya rapport Museer, politik och förtroende som släpptes i samband med Kultur i Almedalen undersöks politik för museer i relation till den starka samhällspositionen. Rapporten har fått stor medial uppmärksamhet, bland annat i DNKulturnytt och Kulturnyheterna.

Sveriges Museers programpunkt Jakten på en politisk vision för museer utgick från rapporten och samtalet berörde museernas position i samhället och vilken roll politiken kan ha i tillskapandet av framtidens museer. I samtalet medverkade Britta Söderqvist, chef, Göteborgs museer och konsthall, Lisa Månsson, överintendent /ordförande, Naturhistoriska Riksmuseet/Centralmuseernas samarbetsråd, Eric Fugeläng, vik överantikvarie, Riksantikvarieämbetet och Gunnar Ardelius, generalsekreterare, Riksförbundet Sveriges Museer (moderator).

I rapporten rankar 30 kulturpolitiker på olika nivåer i landet de viktigaste museipolitiska frågorna idag. Politikernas toppfråga handlar om museer som oberoende källor till forskning och bildning. Museichefernas toppfråga idag är möjligheten till finansiering.
– Finansieringsfrågan är högt prioriterad för alla museer - vi hör ett akut skrik på hjälp, säger Britta Söderqvist. Vi behöver hitta argument för att sätta ekonomin på agendan för politikerna och skapa förståelse. Det finns ingen museichef som kan lösa hyresmodellsfrågan. Det är politikens fråga, och det måste vi vara tydliga med.
Hon citerar Niklas Cserhalmi, Ordförande Sveriges Museer: ”Vi är så gravt underfinansierade att vi har svårt att vara i samhällets tjänst i vårt samhälles ödesfråga – försvara demokratin – när vi är det skarpaste verktyget i hela verktygslådan, med SM guld i förtroende. Det är både upprörande kortsiktigt och fullständigt obegripligt.”
– Men det är tydligt och glädjande att det positiva politiska engagemanget har ökat, säger Lisa Månsson.

Riksantikvarieämbetet arbetar med att sammanställa hur museer bidrar till hållbarhet och utveckling – ett kunskapsunderlag för beslutsfattare som vill ta vara på museernas samhällsviktiga verksamhet.
– Museer bör, ska och kan främja hållbar samhällsutveckling, säger Eric Fugeläng. Alla resurser som läggs på museer är en investering - det ger avkastning i form av hållbar samhällsutveckling. Museernas uppgift att bevara och utveckla vårt kollektiva minne, vara källa för varifrån vi kommer och vart vi är på väg. Då är det inte bara viktigt med högt förtroende, det är en grundförutsättning.

TITTA PÅ SEMINARIET HÄR!

 

Frukostmingel om museernas fem viktigaste frågor

Under ett frukostmingel bjöd Sveriges Museer politiker och museiintressenter till ett samtal om de fem mest aktuella och brännande museifrågorna idag på Gotlands museum.
Vår rapport om museer, politik och förtroende visar på diskrepans mellan museichefers och kulturpolitikers uppfattning om vad museerna behöver av politiken.

De fem viktigaste politiska frågorna för museicheferna är förbättrade förutsättningar för…
…breddade finansieringsmöjligheter
…skolans tillgång till museer
…digitalisering av museisamlingar
…museernas lokalkostnader (så att dessa inte tränger undan verksamheten)
…museer som oberoende källor till kunskap, forskning och bildning

Enligt 30 kulturpolitiker är de fem viktigaste museipolitiska frågorna att främja…
…museer som oberoende källor till kunskap, forskning och bildning
…digitalisering av museisamlingar
…museernas lokalkostnader (så att dessa inte tränger undan verksamheten)
…breddade finansieringsmöjligheter
…fri entré

Samtidigt ligger allmänhetens förtroende för museerna kvar på toppnivå med förtroendebalans +71 i senaste SOM-undersökningen.

Jenny Westfält, museichef, Gotlands museum, Mats Berglund, kulturpolitisk talesperson och ordförande Riksdagens kulturutskott, Miljöpartiet, Christer Nylander, folkbildare och ordförande i flera samhälls och kulturorganisationer, Alexander Christiansson, kulturpolitisk talesperson, Sverigedemokraterna och Oscar Lindster, regionråd Gotland och ordförande Kultur- och fritidsberedningen, Socialdemokraterna deltog i panelen. Samtalet modererades av Niklas Cserhalmi, ordförande/chef, Sveriges Museer/Stiftelsen Arbetets Museum.

Hur ser ni på att finansieringsfrågan ligger högst för museicheferna och betydligt lägre för politikerna?
– Finansieringsfrågan är top of mind hela tiden, säger Jenny Westfält. Vi skapar otroligt mycket bra verksamhet med små medel, men det är inte alltid hållbart. Vi måste bli bättre på att berätta vad vi inte orkar mäkta med att göra längre om vi inte får mer medel.
– Finansieringen borde vara högt upp för politikerna, det viktigaste skarpa beslut som vi politiker har att ta, säger Mats Berglund.
– Från politikens sida kan det vara mer självklart att den offentliga finansieringen ska vara övervägande, därför kan frågan om just breddad finansiering ha hamnat längre ner, säger Oscar Lindster.

Fler citat från samtalet:
”Är vi oförargliga? Är det därför vi har högt förtroende? Eller är det för att vi är professionella, allsidiga, faktabaserade?”
”Vi måste ha en tät dialog med tjänstepersoner och politiker - vi har ett ansvar i att sätta ramarna för samarbetet med politiken.”
”Kulturpolitiker är nästan ett eget skrå inom politiken. Det finns en viss beröringsskräck – man vågar inte befatta sig med kulturen. Hur gör vi kulturen begriplig för fler, även för de andra politiska lagren?”
”Kärnuppgifterna hamnar högt upp hos politikerna, förutsättningarna för att bedriva verksamheten rankas högst hos museicheferna.”
”Vi behöver hjälp med kunskap för t.ex. beredskapsfrågor, det nationella rådet behöver komma till.”
”Resurser behöver inte alltid betyda pengar, det kan också betyda samordning.”
”Museerna ligger i skärpunkten mellan vetenskap/forskning och kultur. Båda delarna är viktiga för motstånd i samhället.”
”Förtroende är demokratins viktigaste valuta.”

Kulturen, husen och urholkningen

Rapporten "Kulturen, husen och urholkningen – läget i landet enligt 192 chefer från scener och museer" visar att museum och scenkonstaktörer med privata hyresvärdar ger högre betyg för dialogen med hyresvärdarna jämfört med övriga typer av hyresvärdar. Vad beror det på?

Det diskuterade Ingela Lindh, Vice ordföranden, Blåsarsymfonikerna och ordförande, Fastighetsägarna Sverige, Magnus Behrenfeldt, chef AMF fastigheter för samhällsutveckling, Mikael Brännvall, vd, Svensk Scenkonst, Gunnar Ardelius, generalsekreterare, Sveriges Museer och niklas cserhalmi, museichef, Arbetets Museum, i ett seminarium som arrangerades av Svensk Scenkonst och Sveriges Museer.

Vad gör privata hyresvärdar som ger nöjdare hyresgäster? Och hur påverkar det hyresgästernas möjligheter att utveckla och tillgängliggöra verksamheten? Kan andra hyresvärdar lära sig av privata hyresvärdars metoder?

– LO är ensam ägare av vår fastighet och vi är deras enda hyresgäst, säger Niklas Cserhalmi på Arbetets Museum. Vi anstränger oss för att vara en bra hyresgäst för att få en schysst hyresvärd, för vi vet att alla ökade kostnader hamnar på oss. Och de ska inte se på oss som vilken hyresgäst som helst, utan använda oss för att skapa värde.

– Vi vill skapa platser där människor vill vara som är relevanta, intressanta, trygga och ständigt utvecklande. Där är kultur en viktig del, säger Magnus Behrenfeldt. Kulturen skapar värde så att man kan hyra ut dyrare till andra hyresgäster, så vi har gärna flera fastigheter i ett område.

– Man måste se över vad SFVs uppdrag är, säger Ingela Lindh. Nu har de inget ansvar för att se till att vi kan bedriva kultur i fastigheterna, de värnar bara om byggnadsminnet. Varför ska kulturen betala för ett byggnadsminne?

Samtalet modererades av Michael Cronstedt.
Arrangör: Svensk Scenkonst och Sveriges Museer

TITTA PÅ SEMINARIET HÄR!

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på RIKSFÖRBUNDET SVERIGES MUSEER, orgnr. 802427-6795 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.