Sveriges museer åtnjuter högt förtroende och är den kulturform som flest invånare vill lägga skattepengar på. Pandemin slog hårt och återhämtningen kommer att ta tid. Nu är det dags att satsa på Länsmuseerna, skriver Sveriges Museers nytillträdda generalsekreterare Gunnar Ardelius på DN Kultur.

Har du gått på museum i sommar? Du är inte ensam. Sveriges museer lockar ett normalår till runt 30 miljoner besök, det är långt fler än de som går på bio eller sport. Museerna finns i hela landet och kan vara allt från en smedja i Karmansbo, till kommunala konst- och stadsmuseer, länsmuseer eller statliga museibjässar som Skansen och Moderna museet, Naturhistoriska och Nationalmuseum. De utgör väsensskilda verksamheter med den gemensamma nämnaren att de är institutioner för samlingar, kunskap och folkbildning.

En nyligen publicerad nationell undersökning från SOM-institutet visar att museerna har något ytterligare gemensamt, de åtnjuter tillsammans ett unikt högt förtroende hos allmänheten jämfört med andra samhällsaktörer. Exempelvis har politiska partier, storföretag, public service och universitet samtliga väsentligt lägre siffror. Ytterligare en undersökning från Novus i mars 2022 visar att museer är den kulturform som flest invånare vill lägga skattepengar på.

Museerna intar en särställning i ett samhälle där sanningen sätts på spel och där det blir allt svårare att avgöra vilken information som är riktig. Museernas starka förmåga att skapa tillit är därför värdefull både ur nationell synvinkel och från ett medborgarperspektiv. På museerna kan man ta del av en mångfald av berättelser om det förflutna och nuet som är förankrade i verifierbara fakta och forskning.

Museilagen bidrar till den fria åsiktsbildningen och armlängds avstånd är en central faktor

Under pandemin tvingades många museer att tillfälligt stänga eller anpassa sin verksamhet efter restriktionerna. Enligt en undersökning från myndigheten för Kulturanalys har museernas verksamhet gradvis återhämtat sig under det senaste året, men ligger ännu inte på samma nivåer som förut. Återhämtningen kommer att ta tid. Flera museer har det fortfarande tufft med ekonomin och lider av brist på personal, vilket inte syns i den offentliga statistiken.

Dessutom är hela kultursektorn underfinansierad, vilket i museernas fall var ett faktum redan före pandemin. Detta har tärt hårt på verksamheterna. Med färre anställda än på länge på landets museer är det viktigt att konstatera att det måste finnas ordentliga resurser för att museernas förmåga att förmedla kunskap ska kunna upprätthållas. Sedan handlar en stor del av jobbet efter pandemin om att locka tillbaka publiken.

Det är snart val till riksdagen och förtroendet för museerna är alltså stort, väljarna tycker att museerna är viktiga, men hur bör då politiken stärka dem? Först och främst är det viktigt att respektera museiinstitutionernas oberoende och professionalitet. Museilagen bidrar till den fria åsiktsbildningen och armlängds avstånd är en central faktor, men samtidigt får politiken inte bli passiv och ängslig. Vi behöver politiker som går in och är engagerade, som stöttar och lyfter fram museerna.

Det är fortfarande så att kulturen i hög grad tillkommer dem som bor i eller nära en storstad, har hög utbildning och en god ekonomi

Här kommer kulturministerns nyligen aviserade utredning om kultursamverkansmodellen in i bilden. Sveriges museer är beroende av att samverkan mellan kommunal, regional och statlig nivå utvecklas. De kulturpolitiska målen behöver ställas upp tydligare framöver med ökad måluppfyllelse i fokus. Det är fortfarande så att kulturen i hög grad tillkommer dem som bor i eller nära en storstad, har hög utbildning och en god ekonomi.

Dessutom bör det regionala handlingsutrymmet öka för kulturen. Ojämlikheten i landet är stor. Länsmuseerna har sedan samverkansmodellen infördes tvingats skära ned antalet årsarbetskrafter med över 100 personer. Länsmuseerna har minskat eller avstått från underhåll av över 400 kulturhistoriska byggnader. Vidare har antalet antalet publika arrangemang och nya utställningar minskat. De regionala museernas behov behöver beskrivas väl i utredningen och förslagen som lämnas bör stärka Sveriges museer tillsammans med det övriga kulturlivet i sin helhet.

Själv har jag besökt två museer nu i slutet av sommaren, Alma Löv Museum för samtidskonst och Selma Lagerlöfs Mårbacka. Båda belägna i Värmland nära Frykens östra stränder, en kort biltur ifrån varandra ger de tillsammans utmärkt sikt både framåt vägen och i backspegeln.

 

Gunnar Ardelius, generalsekreterare Sveriges Museer