Att störa homogenitet – referat från konferens den 15 mars

2012-04-16

Fokus för konferensen var hur det går att arbeta med historiska perspektiv för att störa föreställningar om homogenitet och hur man kan agera mer inkluderande och normkritiskt. Drygt 140 deltagare hade samlats i Sundsvall.
Arrangörer var Riksförbundet Sveriges Museer, Örebro läns museum och Länsstyrelserna. Konferensen genomfördes med stöd av Riksantikvarieämbetet och Statens Kulturråd.

Välkommen och inledning
Deltagarna hälsas välkomna till konferensen och till länet av moderator Anna Furumark och landshövding Bo Källstrand.

Därefter berättar Mikael Eivergård, länsmuseichef Örebro läns museum och Jonas Walker, enhetschef Länsstyrelsen Västernorrland om de båda projekten Norm, nation och kultur samt Kalejdoskop – sätt att se på kulturarv. De betonade vikten av att kulturarvsaktörer kan agera som en positiv kraft för ett tolerant samhälle och vi ständigt bör reflekterar över våra arbetssätt när det gäller värdering och urval.

Kulturarv och homogenitet – en teoretisk orientering
Fredrik Svanberg, forskningschef Statens Historiska Museer, inledde sitt föredrag med att visa exempel på hur historia används som politisk drivkraft med ökad fokus på homogenitet och främlingsfientlighet i stora delar av Europa. Detta har sitt ursprung i det äldre kulturarvsbruket från tidigt 1900-tal och rasforskningens utbredning inom kulturarvssektorn.

Det finns ingen homogenitet, men föreställningar och myter finns, vilket har stor betydelse. Vad vi måste göra är att utveckla synliggörandet av mångfald, att nyttja en ”dubbel blick” – där identitet är både existerande och föränderligt. Muserna skapar kultur som är politiskt betydelsefulla, visar ”vilka vi är”, vilket bygger identitet som naturligtvis påverkar.

Fredrik lyfter fram ett antal strategier som kan användas för att möta och ifrågasätta föreställningar och myter. Det handlar dels om skaffa perspektiv på sig själv, engagera människor och grupper som inte typiskt inkluderas i kulturarvsarbetet, bryta standardberättelsen och börja i föremålen och kulturminnena själva.

Rundabordsamtal
Anna Furumark ledde samtal där Qaisar Mahmood, enhetschef Riksantikvarieämbetet, Ulrika Westerlund, förbundsordförande RFSL, Margareta Persson, projektledare HAIKU/Nordiska Museet, Johan Loock, projektledare Härjedalens kulturarv – dialog och strategi/Länsstyrelsen Jämtland och Alexander Bengtsson, utbildningschef stiftelsen EXPO deltog.

Inledningsvis ger deltagarna perspektiv på vad det innebär att ”störa homogenitet”. Inläggen handlade bland annat om att drivkraften bakom att skapa homogenitet är att strukturera och ordna vår omvärld och vi behöver den förståelsen. Vi måste vara uppmärksamma på att inte skapar nya boxar av homogenitet när vi söker mångfald.

Samtalet kom även att handla om problem och framgångar med så kallade särlösningar. Genom särlösningar är det svårt att förändra strukturer och samhällssystem samtidigt som särlösningar ibland kan ge framgång till fler rättigheter. Dessutom diskuterades vikten av att motverka och medvetandegöra generaliseringar och kategoriseringar av människor och grupper.

Normkritiska perspektiv som utgångspunkt för förändringsarbete
Louise Andersson, rådgivare Riksutställningar, betonade det normkritiska perspektivet i förändringsarbetet, vilket innebär att se till normer och system istället för att fokusera på vad som är avvikande. Att vara normal handlar om en vilja vara på en position där jag får vara normal utan att bli ifrågasatt. Ett sätt att utmana strukturer är att göra det så kallade teflontestet. Det handlar om att testa olika situationer och se hur ofta vi själva hamnar i friktion på grund av ålder, kön, sexuell läggning, etnicitet etcetera. Att ifrågasätta det ”normala” (det heterosexuella förhållandet/allmän uppfattning kring kulturarvet) kan uppfattas som provokativt och är därför obekvämt, men kulturarvsinstitutioner måste använda sig av den makt vi har.

Avslutning
Anna Molin, projektledare Länsstyrelsen Västnorrland uppmanade deltagarna att ta del av om länsstyrelsernas bidragskampanj ”ge röst åt tysta kulturarv” som syftar till att uppmärksamma platser och berättelser som tidigare har varit förbisedda och osynliggjorda.

Mats Persson, generalsekreterare, Riksförbundet Sveriges Museer framhäver museernas roll i samhällsdebatten och museernas höga trovärdighet hos människor, vilket förpliktar.

/Johanna Ulfsdotter och Anna Molin

Fotograf: Peter Hamberg