”Förslaget står i strid med museirollen” – kommentar på anmälningsplikten

Sveriges Museers generalsekreterare Gunnar Ardelius ger sin och riksförbundets syn på den föreslagna anmälningsplikten av papperslösa.

Av Tidöavtalet framgår att regeringen avser att genomföra en översyn av regelverket kring inre utlänningskontroller. Planen är att införa en anmälningsplikt där till exempel anställda inom kommuner och regioner, såsom personal inom exempelvis sjukvården, ska vara skyldiga att rapportera till polisen och Migrationsverket när de kommer i kontakt med människor som vistas i Sverige utan tillstånd – så kallade papperslösa.

Huruvida vissa verksamheter ska undantas från den föreslagna anmälningsplikten – såsom sjukvård – har vållat debatt, men enligt Ekot den 15 augusti ska förslagets utredare inte på förhand undanta några verksamheter under utredningens gång. Regeringen vill också att utredaren ska undersöka vilka konsekvenser som kan bli aktuella för personer eller myndigheter som låter bli att anmäla – trots anmälningsplikten.

Förslaget om att anmäla papperslösa har fått kritik, bland annat från bibliotekarier (en undersökning genomförd av DIK visar att 9 av 10 är kritiska) samt av Läkarförbundet och Sveriges Lärare. Sjukvårdsdelegationen hos Sveriges Kommuner och regioner, SKR, vill inte att offentliganställd sjukvårdspersonal ska anmäla papperslösa. Fackförbundet DIK konstaterar att förslaget strider mot flera internationella konventioner, bland annat barnkonventionen.

– Förslaget står i strid med museirollen såsom den beskrivs i Museilagen. Museernas verksamhet ska enligt Museilagen präglas av öppenhet och tillgänglighet för alla. Anmälningsplikt rimmar också illa med den professionella rollen för anställda i offentlig museiverksamhet, säger Gunnar Ardelius, generalsekreterare för Sveriges Museer.

Gunnar Ardelius ställer sig också frågande till vilken påföljd som kan drabba de som tar avstånd från anmälningsplikten av etiska och museiprofessionella skäl, och fortsätter:

– Museerna åtnjuter idag ett ovanligt högt förtroendekapital hos allmänheten. Då förslaget inte undantar offentliga kulturinstitutioner finns en risk att museernas och deras anställdas anseende drabbas.