Fri entré på statliga museerna granskad

Riksrevisionen har granskat fri entré som infördes på 18 statliga museer 2016. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen tydliggör syfte och mål med reformen, utvecklar uppföljningen samt säkerställer att fri entré inte påverkar museernas huvuduppdrag negativt. Museerna i sin tur bör utveckla arbetet med fri entré som ett verktyg för att nå nya besökare, menar Riksrevisionen.

– Antalet besökare har ökat kraftigt. Reformen har också underlättat museernas arbete för att nå nya besöksgrupper och att samverka med andra aktörer. Samtidigt ser vi att vissa museimyndigheter skulle kunna arbeta ännu mer strategiskt med fri entré för att bredda sin publik, säger Lena Lakso, projektledare för granskningen.

För snart fyra år sedan slopades entreávgiften vid 18 statliga museer med motivet att öka museibesöken och samtidigt locka nya besökare till museerna. För att kompensera bortfallet av intäkter avsattes 80 miljoner årligen. Frågans principiella betydelse i kulturpolitiken och att det saknas utvärderingar, gjorde att Riksrevisionen bedömde det som angeläget att granska reformens genomförande och konsekvenser. I resultatet bedömer Riksrevisionen fri entré reformen i stort som lyckad men med risk för negativa konsekvenser och efterlyser åtgärder som säkerställer att museerna klarar sina uppdrag även i framtiden.

– Det är bra att reformen granskas och att Riksrevisionen belyser att minskade resurser för huvuduppdragen kan påverka museernas fortsatta relevans. Ekonomin är en knäckfråga för museisektorn som helhet, säger Maria B Olofsson, tillförordnad generalsekreterare för Sveriges Museer.

Riksrevisionen bedömer att fri-entré-reformen är baserad på ett väl underbyggt beslutsunderlag men att styrningen, med syfte och mål, behöver förtydligas. Riksrevisionen rekommenderar också att uppföljningen ska ses över och förordar en utvecklad samsyn mellan regeringen och museerna kring vilka besöksdata som är meningsfulla.

Riksrevisionens bedömer att museerna genomfört reformen på ett ändamålsenligt sätt genom anpassningar till hur olika och många fler besökare ska få ett bra bemötande och kunna tillgodogöra sig museernas innehåll. Men man bedömer också att några av museernas behov av investeringar och personalförstärkningar varit större än de givna ramarna. Några har också fått omprioritera och göra neddragningar. På sikt, menar Riksrevisionen, kan det vara negativt för uppdraget och kvaliteten inom den publika verksamheten. Flertalet av fri-entré-museerna har upplevt en kraftig ökning av antalet besökare sedan reformens införande. Utmaningen, noterar Riksrevisionen, är att kombinera ökat besökstryck med fortsatt kvalitet i det enskilda museibesöket.

Riksrevisionen anser också att den nuvarande fördelningen av anslaget behöver ses över. Enligt rapporten försvinner inte kostnader genom fri entré utan de ökar snarare, till exempel för värdskap, lokalvård och säkerhet. Riksrevisionen konstaterar att om fri-entré-anslaget inte täcker dessa merkostnader kan det i förlängningen innebära en risk att museerna inte förmår upprätthålla kvaliteten i verksamheten och fortsätta vara relevanta som kunskaps- och kulturinstitutioner.

Läs rapporten här>> https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2019/fri-entre-till-statliga-museer.html