Sveriges militärhistoriska arv, Statens försvarshistoriska museer, anordnade ett seminarium fredagen den 21 november. Syftet var att utforska möjligheterna att levandegöra det militärhistoriska kulturarvet genom ökade utbyten mellan ideella föreningar, arkiv, museer och andra kulturinstitutioner.

Bland deltagarna fanns representanter från Krigsarkivet, Försvarshögskolan, Armémuseum, Marinmuseum, Statens maritima museer, Statens fastighetsverk och Riksförbundet Sveriges militärkulturhistoriska föreningar.

Diskussionerna rörde källforskning och praktisk forskning, framtagning och tillgängliggörande av historiskt korrekta föremål samt dokumentation av historiskt återskapande verksamhet.

Betydelsen av dokumentation poängterades flera gånger under seminariet. Dokumentation av olika slag leder till kunskapstillväxt. Kulturarbetare torde även ha ett intresse av att samla in det immateriella kulturarv som blir synligt och påtagligt först i samband med en fältmanöver, genom nytillverkning av historiska persedlar eller annan återskapande verksamhet.

På vilka sätt kan forskarsamhället dra nytta av historiskt återskapande verksamhet? Skillnaden mellan teori och praktik blir belyst genom praktisk tillämpning av ett reglemente eller en instruktion. Historiskt återskapande kan fungera som en ögonöppnare för en akademiker som tidigare varit utelämnad åt skriftliga källor.

Vad som är historiskt korrekt var en fråga som lyftes under seminariet. Vikten av det historiskt korrekta gällande utrustning och utförande beror på sammanhang. Det kanske är mer rimligt att ställa krav i samband med enskilda aktiviteter, där syftet får avgöra hur pass historiskt korrekt utförandet och utrustningen måste vara.

Seminariet upplevdes som givande och öppnade upp för tätare samverkan deltagarna emellan.

 

//Anders Wesslén, Sveriges militärhistoriska arvs kansli