Nu kan du rösta fram årets klenod 2011. Det har varit en utmaning för juryn att vaska fram tio finalister bland alla de fantastiska föremål som har skickats in. 127 anmälda bidrag från museer, kyrkor och hembygdsföreningar och mängder av artiklar i pressen talar sitt tydliga språk – intresset för Klenod och Sveriges kulturskatter är rekordstort.

Läs mer och rösta på www.klenodsverige.se 

klenod_2011_anim

Nominerade föremål 2011

Alfred Nobels testamente
Nobelmuseet, Stockholms län
Den 27 november 1895 satte Alfred Nobel sin namnteckning på det som skulle bli världens kanske mest kända testamente. I testamentet beskrev han att den största delen av hans förmögenhet skulle användas till att dela ut priser inom fysik, kemi, fysiologi, medicin, litteratur och fred. Nobelpriset är i dag en av världens förnämsta utmärkelser.

Månarmbandet
Erna och Victor Hasselblads stiftelse, Västra Götalands län
Den 20 juli 1969 landade Örnen, Apollo 11:s månlandare, i Stillhetens hav på månen. Strax därefter tog människan de första stegen på månen. På denna månfärd, likt alla andra bemannade Apollofärder till månen, fanns en Hasselbladskamera med för att dokumentera färden. Som tack för kameran fick paret Hasselblad efter varje bemannad månfärd med en Apollofarkost en gåva i form av ett mynt eller en guldberlock som astronauterna haft med sig till månen. Efter den sista Apollofarkostens tur till månen lät paret Hasselblad sätta samman alla gåvorna till ett armband – Månarmbandet.

Brudkronan från Gärdslösa
Svenska kyrkan, Gärdslösa-Långlöt-Runstens församling, Öland
Brudkronan från Gärdslösa kyrka är tillverkad i Vimmerby år 1869 och har bland annat burits av prinsessan
Margaretha då hon gifte sig med engelsmannen John Ambler år 1964. Brudkronan är av helförgyllt silver med ihåliga spetsar samt röda, blå och gröna stenar. Kronan förvaras i dag i ett bankfack.

Framstycke av dopdräkt
Kisa V Eneby Hembygdsförening, Östergötland
Del av dopdräkt från 1600-talet av beigevitt tyg med applikationer av rosa och ljusbruna blommor. Spegelbitar, som skulle avskräcka de onda andarna från att skada barnet, är inramade av tunn spiralformad metalltråd i guld- och silverfärg. Dräkten kommer från Kinda.

Carl Johan Perssons världsur
Svedvi-Berg Hembygdsförening, Västmanland
Klocka av trä och metall som tillverkades av Carl Johan Persson i Hallstahammar på 1910-talet. Persson arbetade som kraftstationsmaskinist vid Bultfabriks AB och var mycket intresserad av astronomi och litteratur. På Bultens arbetarförenings basar 1915 kunde man, för priset av 10 öre, beskåda Perssons egenhändigt tillverkade ”världsur”. Det visade förutom tiden även vad klockan var i olika länder, datum, veckodag och år. Överst på uret finns en jordglob med vidhängande måne som på ett år rör sig ett varv runt en stålkula föreställande solen, sålunda kan även månens faser utläsas. Den visar även zodiaken och i vilket stjärntecken jorden befinner sig.

Väckarklocka ombord på Estonia
Sjöhistoriska museet, Stockholms län
Denna enkla väckarklocka av plast är ett av de föremål i Sjöhistoriska museets samlingar som bär på den kanske mest dramatiska historien. Väckarklockan fanns med på fartyget Estonia som sjönk till botten natten den 29 september 1994. Fartyget gjorde en häftig krängning och klockan föll i golvet så att batterierna åkte ur. Visarna stannade därför på 00.02. Mannen som ägde klockan stoppade den, utan att tänka efter, i fickan och begav sig sedan ut på däck för att kämpa för sitt liv. En halvtimme senare sjönk fartyget. Mannen överlevde och skänkte senare klockan till Sjöhistoriska museet.

Helvetesskåpet
Tekniska museet, Stockholms län
Helvetesskåpet är en mekanisk framställning av helvetet från omkring år 1800. Skåpet är i stort sett tillverkat av trä, men droppstensinteriören är tillverkad av bark och kork och figurerna är utskurna i plåt. Skåpet drivs av ett sinnrikt maskineri. Från början fanns skåpet i en kyrka i Danmark men köptes av Svensk Filmindustri för att användas i stumfilmen ”Häxan” från 1922.

Första fotografierna av Stockholm
Stockholms stadsmuseum
Tre daguerreotyper från 1840-talets början och mitt visar Stockholms slott och Skeppsbron, Blasieholmen samt Gustav Adolfs torg mot Skeppsholmen. Daguerreotypi är en av de äldsta fotografiska teknikerna och lanserades över världen i augusti 1839. Redan vid jul samma år fanns det översatta handböcker för tekniken i Stockholms bokhandlar. Tekniken resulterade i en enda unik bild som inte kunde reproduceras. Motivet framträder ofta spegelvänt, men med avancerad utrustning kunde man göra dem rättvända. Två av Stadsmuseets stadsvyer är rättvända.

Birgittas kista
Sancta Birgitta Klostermuseum, Östergötland
År 1373-74 transporterades heliga Birgittas kvarlevor från Italien till Sverige i denna kista tillverkad av trä med järnbeslag. På museet finns även den bärbår som kistan transporterades på. Resan till Sverige tog sju månader.

Stigeskatten
Sundsvalls museum, Västernorrland
År 1903 fann en jordbruksarbetare vid plöjning av en åker i Stige, i Indal, Sundsvalls kommun smycken och cirka 2 000 mynt. Stigeskatten, som är en av de största vikingatida silverskatter som hittats i Norrland, vägde över 3 kg. I dag ansvarar och förvaltar Statens historiska museer (SHMM) för skatten, då Sundsvalls museum inte uppfyller de krav på säkerhet och klimat som SHMM kräver för att få visa upp skatten för allmänheten.