Länsmuseerna vill öppna 24 museer om Förintelsen

Idag uppvaktar Länsmuseernas samarbetsråd riksdagens kulturutskott. Förutom krav på ökade resurser till den regionala kultursamverkansmodellen presenteras förslaget att låta länsmuseerna få uppdraget att uppmärksamma Förintelsen – istället för ett nytt statligt museum i Stockholm. 

Regeringen har tillsatt en utredning med uppdraget att föreslå ett nytt museum om Förintelsen. Utredningen ska vara färdig senast den sista mars i år. På mötet med kulturutskottets idag kommer Sveriges länsmuseer avråda staten ifrån att ska skapa ännu ett traditionellt myndighetsmuseum.

- Satsa istället resurserna regionalt på de museer som redan finns. Vill regeringen och kulturutskottet att minnet av Förintelsen ska hållas levande kan landets 24 länsmuseer tilldelas uppgiften. Det är dags för både utredningen och riksdagspartierna att tänka i nya banor. Vi har förmåga att nå ut till hela befolkningen och dessutom har länsmuseerna stor kunskap om den judiska befolkningens liv och historia, om antisemitism, förintelsen och flyktingmottagandet efter andra världskriget, säger Jonas Hellberg, ordförande för Länsmuseernas samarbetsråd och ordförande i Kalmar läns museum. 

- Vi är oroade över att den statliga utredningen kommer att fram till att vi ska ha ytterligare ett statligt storstadsbaserat museum. Då kommer landets övriga befolkning inte ges samma
förutsättningar att ta del av det viktiga innehållet. Dessutom är kostnaderna för att hyra lokaler för en museibyggnad dramatiskt högre i storstadsområdena än hos oss ute i landet, säger Inga Göransson, vice ordförande för Länsmuseernas samarbetsråd och ordförande
i Bohusläns museum.

Länsmuseerna har tidigare skickat in en skrivelse till den statliga utredningen där förslaget är framfört och utvecklat. Nu väljer länsmuseerna att försöka påverka även riksdagspartierna
i kulturutskottet.

- Det är viktigt att riksdagspartierna inser vilken signal ett nytt statligt myndighetsmuseum skulle sända i en situation då staten under många år inte har tagit ett tillräckligt ekonomiskt
ansvar för kultursamverkansmodellen och det regionala kulturarvets viktiga arbete. Att fortsatt ge en svag uppräkning till länsmuseerna och samtidigt satsa på ett nytt statligt museum skulle möta reaktioner. Att däremot göra tvärtom, att ge länsmuseerna möjlighet
att vara med och ta ansvar för en nationellt angelägenhet, skulle stärka det politiska stödet och gynna genomförandet av ursprungstanken, att bevara och föra minnet av Förintelsen vidare, säger Linda Lundberg, generalsekreterare för Länsmuseernas samarbetsråd.

Det som talar för att historien om Förintelsen borde berättas och förevisas regionalt är bland annat följande enligt samarbetsrådet: 

• Länsmuseerna är oberoende och självständiga verksamheter som har en väl utbyggd museal infrastruktur i hela landet.

• Länsmuseerna är sammantaget Sveriges största museum och har goda möjligheter att uppmärksamma Förintelsen i varje län och kommun och på bredden nå ut till en stor del av befolkningen
och därmed lättare nå kulturpolitikens mål om breddat deltagande.

• Länsmuseerna möter redan idag de flesta barn och skolelever. Den yngre målgruppen borde också enligt oss vara den huvudsakliga målgruppen för en sådan här preventiv satsning.

• Länsmuseerna är vana vid att föra samtal med sin publik om viktiga samhälls- och värderingsfrågor kopplade till historiska händelser. Vi har förmåga att bygga tolerans och påverka normer
och attityder.

• Länsmuseerna har i sina samlingar och arkiv föremål och dokumentation om förintelsen, det judiska livet och enskilda personers liv och öden. 

• Länsmuseerna har ett väl utvecklat kontaktnät med civilsamhällets olika aktörer och kan lätt initiera samarbeten regionalt som förstärker genomförandet