Stenyxor som är gamla som gatan och några århundranden till, kameror som förevigat stunder från såväl olika decennier som olika sekel och klänningar i alla färger du kan tänka dig.

Det här tre exempel på olika slags föremål som finns samlade i Sörmlands Museums föremålsmagasin. De är föremål som vid något tillfälle har haft en funktion i vårt samhälle och som numera får leva vidare tillsammans med tiotusentals andra föremål i lokalen som fått smeknamnet Raspen.

Marika Pettersson2Men det är ingen som använder stenyxorna för att holka ur trä, ingen fotograferar med kamerorna – istället tar man med sig en egen kamera och fotar dem med – och ingen bär klänningarna så som man en gång bar dem. Föremålen används inte regelbundet; de bara ligger/hänger/står och ser fina ut, och stundvis så är det någon som går förbi dem, kanske stannar och uppskattar deras existens och bevarandet av dem för att sedan gå vidare.

Hur kommer det sig då att man samlar på föremål likt dessa?

Marika Pettersson1På bilden ser ni ett par korroderade kopparmynt som kan vara så gamla som från 1500-talet, troligen är dem dock från 1600-talet. Att dem inte är från 1700-talet är arkeologerna dock övertygade om, det är dem för tunga för att vara, för på 1700-talet fuskade man med kopparn och spädde ut mynten med annat som gjorde mynten lättare. Mynten fann man under en arkeologisk utgrävning vid Nyköpings Hus i Nyköping i början av 1920-talet.

För att fortsätta det här blogginlägget tänker jag använda mig av dessa gamla mynt. För de är intressanta på flera olika aspekter och det finns definitivt en poäng med att samla på mynt likt dessa.

Att Nyköpings Hus har en stor historisk betydelse för staden Nyköping är något som alla som bor här är medvetna om; det var här Kung Birger bjöd sina bröder Erik och Valdemar på fest, det var här hertigarna sedan kastades i fängelsehålan och det var här en nyckel till sagda fängelsehåla kastades i den intilliggande ån. Följaktligen så blir allt som man kan koppla till Nyköpings Hus lite extra spännande för oss Nyköpingsbor.

Mynten från Nyköpings Hus har alltså blivit bevarade av Sörmlands Museum, de har ett historiskt värde och klarade den gallring som är oundviklig – för även om man vill så kan man inte spara allt. Mynt som dessa har något att berätta och det är fynd som dessa som stödjer fakta man redan erhållit; penningekonomin existerade på den tiden, propaganda spreds via mynt även i Sverige (titta noga på det vänstra myntet så ser du kanske att det står Gustav på det) och koppar användes till mynttillverkningen.

När det kommer till föremål som dessa mynt, som hittats genom arkeologiska utgrävningar, är det dock svårt att veta någon historia kring föremålet – om vem som haft dem i sin ägo, vem som tillverkat dem och vilka som hade någon sort personlig association till föremålet. Vi vet egentligen ingenting om mynten annat än sådant som dem själva kan berätta genom analyser och iakttagelser. Annars är det berättelserna kring föremålen – om folket som använde dem, om samhället de brukades i och sättet de användes på – som kan vara intressantare än själva föremålet. En intressant historia bakom en kam från 90-talet kan göra den värdefullare att spara än en liknande kam som har fler år på nacken.

Här kan du läsa Sörmlands museums arkeologidagbok om du vill.

//Marika Pettersson
Marika Pettersson är en av sju vetgiriga tonåringar från Sörmland som har i uppdrag att blogga om historia på Youthhood - Sörmlands museiblogg. Till sin hjälp har de tillgång till en närapå outtömlig källa – Sörmlands museums arkiv och samlingar. Varje vecka väljer ungdomarna ett nytt tema som de fotograferar och skriver om. Bloggen Youthhood uppdateras dagligen och kan handla om allt från mode och erotik till äckliga grejer och leksaker. De två kommande veckorna gästbloggar Youthhood för Riksförbundet Sveriges museum. Besök gärna Youthhoods blogg>>>