Ny rapport om arbetslivsmuseerna

Riksantikvarieämbetet har släppt en ny rapport om Sveriges arbetslivsmuseer. Den ger en aktuell bild av läget jämfört med en rapport som gjordes för 20 år sedan. Enkätsvar från 600 museer och djupintervjuer med 8 verksamhetsansvariga utgör underlag.

Till rapporten

http://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1591701/FULLTEXT01.pdf

Studien undersöker arbetslivsmuseernas bidrag till ett socialt hållbart samhälle utifrån tillgänglighet, utbildning och kunskapsöverföring, integration samt hälsa och rekreation.

– Sammantaget handlar det om en stor och betydelsefull kraft som arbetar med att bevara, gestalta och förmedla berättelser om arbetslivets historia. Det är en omfattande och viktig del av museiverksamheten i landet, säger Sofia Ali som är utredare på Riksantikvarieämbetet. 

Enligt rapporten anger 7 av 10 museer att behovet av fler engagerade är ganska stort eller mycket stort.

– Engagemanget är stort men kan samtidigt inte tas för givet. Medelåldern bland de aktiva är ofta hög och det finns en risk att den samlade kunskapen försvinner, säger Sofia Ali. 

Arbetslivsmuseerna samarbetar med en rad olika aktörer i olika utsträckning. De vanligaste samarbetsaktörerna är kommunen och turistbyråer/visitor centers. Samarbeten med regionala och kommnala museer tycks dock ha minskat sedan den tidigare studien, 2001 framgick att drygt 7 av 10 arbetslivsmuseer samarbetades med kommunala eller regionala museer, idag är det knappt 6 av 10.

Sammanfattning
56% av museerna har mer än 100 besökare per år
30% av museerna får minst hälften av sin finasiering från entréavgifter
72% behöver ha fler engagerade
Mellan 60-70 år och man, är den genomsnittlige engagerade
58% samverkar med regionalt eller kommunalt museum (2001 var det 75%)