Resumé från Almedalen 2018

I vanlig ordning samlades många intresserade åhörare under den stora museidagen i Bildstenshallen på Gotlands Museum. Sveriges Museer arrangerade under dagen flera seminarier tillsammans med Gotlands Museum, Tekniska museet, Arkivutredningen, Kungliga biblioteket, Statens medieråd och Arbetets museum.

Till programmet>>

Refererat: Nina Lund, Gotlands museum, som även tagit bilderna tillsammans med Ninni Gahnström.

Dagens första seminarium hade titeln Hur vill du leva i framtiden? – etiska dilemman kring ny teknik och arrangerades av Tekniska museet. Relationen mellan etik och teknik diskuterades av en panel bestående av Jenni Nordborg, regeringens samordnare Life Science och Vinnova, Karim Jebari, forskare vid Institutet för framtidsstudier och Kjell Asplund, professor och ordförande i Statens medicinsk-etiska råd. I slutet av seminariet anslöt Peter Skogh, museidirektör Tekniska museet, och Niklas Cserhalmi, museichef Arbetets museum, för att berätta om två utställningsprojekt där just etik och teknik är tema.

Åsa Marnell, avdelningschef Tekniska museet, ledde samtalet med utgångspunkt i ett utställningsprojekt där museet samarbetar med bland andra Statens medicinsk-etiska råd. Diskussionerna kretsade kring allt ifrån nya sätt att behandla allvarliga sjukdomar till hur vi ska hantera artificiell intelligens.

Även publiken involverades genom Etikmaskinen som Tekniska museet tagit med till Almedalen, för att skapa diskussion om etikfrågor. Maskinen var utformad som ett chokladhjul och genom att snurra på hjulet dök diverse kluriga frågor upp. I publiken sorlades det ordentligt och det blev tydligt att frågor om etik och teknik är både aktuella och engagerande.

Det andra seminariet för dagen arrangerades av Sveriges Museer och Gotlands Museum och hade tema Museernas roll i kulturturism och hållbar besöksnäring. Moderator för samtalet var Susanne Thedéen, museichef Gotlands Museum, och i panelen satt Sveriges Museers generalsekreterare Mats Persson tillsammans med Lena Carlsson, stf generaldirektör Tillväxtverket, Linn Uggerud, Svensk Turism, Ulrika Persson-Fischier, forskare i hållbara besök vid Uppsala universitet och John Brattmyhr, chef Skansen.

Mats Persson slog tidigt i samtalet fast att museerna har stor genomslagskraft och att de svenska museerna faktiskt är bäst i Europa. Enligt den senaste Europabarometern har det visat sig att 80 % av svenskarna har besökt ett museum eller galleri det senaste året, jämfört med EU-snittet på 50 %. Det om något borde väl göra museerna till en viktig part i besöksnäringen!

Skansens John Brattmyhr använde huset som metafor för museernas väg in i besöksnäringen och menade på att många har nått till entrén, men ännu inte klivit in i salongen.

John Brattmyhr betonade också vikten av att våga ”busa till det” och söka kontakt med nyckelpersoner i besöksnäringen, ta plats och säga ”Här är vi!”.

Susanne Thedéen fiskade också efter det som kan ses som negativt med en utvidgad besöksnäring. Bland annat diskuterades begreppet ”people pollution”, det vill säga att det blir så många människor på en plats att resurserna slits ner och tar slut. Ulrika Persson-Fischier berättade om ett forskningsprojekt där kryssningsresenärerna i Visby kartläggs, med syftet att se var det bildas köer och folksamlingar samt vilka platser som inte besöks lika frekvent. Undersökningen kan sedan ligga till grund för arbetet med hållbara besök.

Arkivutredningen var tema för seminarium nummer tre: Hur tar vi hand om samhällets information? Inledningsvis samtalade moderatorn Loth Hammar med Per Olsson Fridh, statssekreterare vid Kulturdepartementet, om bakgrunden till arkivutredningen. Per Olsson Fridh förklarade att eftersom arkivlagen utformades innan samhällets digitisering och digitalisering behöver den uppdateras.

Till scenen sällade sig sedan Lars Amréus, riksantikvarie Riksantikvarieämbetet, Lars Ilshammar, särskild utredare/biträdande riksbibliotekarie Arkivutredningen/Kungliga biblioteket, Peter Krantz, strateg på avdelningen för digitalisering SKL och ledamot i Arkivutredningens expertgrupp, och Karin Åström Iko, riksarkivarie Riksarkivet. Det stora samtalsämnet var hur vi ska bevara vår samtid, som till stor del försiggår på sociala medier. Ett aktuellt exempel som togs upp var årets valrörelse. Hur ska vi i framtiden kunna förstå vad som hände om inga källor finns kvar?

Efter en halvtimmes lunchpaus var det dags för eftermiddagspasset, bestående av ytterligare tre aktuella seminarier. Först ut var Museernas utmaningar och möjligheter, som fångade publiken direkt genom att Mattias Berg, journalist, deklarerade att han älskar museerna i Sverige, men inte är säker på att känslan är ömsesidig.

Mattias Berg gick sedan vidare med att beskriva hur han älskar föremålen och utställningarna, MEN … Alltför ofta saknar han en vinkel som är tydlig för besökaren.

Han saknar en övergripande ingång till samlingen eller verken och önskar sig en ideologisk utställning som får besökaren att se världen på ett nytt sätt.

Efter inledningen tog panelen bestående av Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Maria Jansén, Statens historiska museer/ordförande Sveriges Museer och Anna Lihammer, Riksantikvarieämbetet, vid, ledd av Britta Söderqvist, Göteborgs stads museer.

Anna Lihammer berättade om rapporten Att vidga sin publik handlar om att vidga sig själv, som behandlar hur museerna arbetar med att vara till för alla i samhället. Begreppet vidga handlar både om att få fler besök, nå en bredare publik och fördjupa besökarens upplevelse. Många av de museer som lyckats vidga sin publik lyfter fram relationen till besökarna som en viktig del i arbetet.

Den museidebatt som förts bland annat på tidningarnas kultursidor diskuterades också friskt. Museerna har kritiserats för att inte bemöta inläggen i debatten och till detta finns flera förklaringar. Maria Jansén tog bland annat upp det faktum att många museer inte kände igen sig i den debatt som fördes, men att det även skrivits många svar som inte publicerats. Anna Hyltze betonade att debatten lett till många interna diskussioner och att svaren har kommit i form av nya utställningar.

Ett mycket välbesökt seminarium var politikerutfrågningen där politiker från alla riksdagspartier bjudits in för att berätta mer om hur de vill stödja och utveckla de svenska museerna. Alla partier utom Kristdemokraterna fanns representerade i panelen. Att 2018 är valår märktes tydligt i diskussionen, som några gånger hettade till ordentligt.

Att kulturområdet och museerna är något att satsa på var alla närvarande partier överens om, men åsikterna gick isär i fråga om hur det ska gå till.

Två frågor som skapade mycket diskussion var hur mycket politiken ska styra museiverksamheten och huruvida fri entré-reformen ska utökas. Ida Karkiainen (S) betonade att det för många är en tröskel att det kostar pengar att gå på museum och att hon därför förespråkar fri entré. Olof Lavesson (M) menade att det bör vara upp till museerna själva att ta beslut om fri entré.

Vad gäller den politiska styrningen av museerna betonade Amanda Lind (MP), Romina Pourmokhtari (L) och Olof Lavesson (M) särskilt vikten av att politiken inte ska styra innehållet på museerna. Aron Emilsson (SD) menade dock att den nuvarande kulturpolitiken i för hög grad är styrande, vilket gjort att normkritik och mångfaldsperspektiv premieras framför vetenskaplighet.

Något alla partier var överens om är att man vill öka det strategiska samarbetet mellan museer och skola. Samtliga deltagare räckte också upp handen när Maria Jansén, ordförande Sveriges Museer, frågade vilka som ville utöka museernas resurser. Precis vad vi ville höra!

Dagens sjätte och sista seminarium hade titeln Hur försvarar vi vårt öppna och demokratiska samhälle mot desinformation? och inleddes av Mikael Tofvesson, chef Omvärld och beredskap MSB, som berättade om hur Myndigheten för samhällsskydd och beredskap arbetar mot desinformation. Torbjörn Bredin, kanslichef TCO, talade om frågan ur ett fackligt perspektiv och adresserade hur hotade de fackliga organisationerna blir i ett samhälle som inte är öppet och demokratiskt.

En panel bestående av Erik Fichtelius, journalist och författare, Helena Dal, verksamhetschef Statens medieråd, Niklas Cserhalmi, museichef Arbetets museum och Mats Persson, generalsekreterare Sveriges Museer diskuterade frågan vidare under ledning av moderatorn Ewa Thorslund. Bland annat diskuterade panelen att det i dag är lättare att producera och publicera än att konsumera. Det är alltså lättare att skapa och sprida information än att sålla bland all den information vi utsätts för.

Avslutningsvis presenterades projektet Demokratilabbet, som Arbetets museum har utformat tillsammans med bibliotek och ungdomar. I projektet ges barn och unga verktyg för att hantera information. Bland annat diskuteras propaganda och hur man känner igen sådan.

Efter en heldag med seminarier kretsande kring museisektorn kan vi konstatera att mycket spännande händer inom området och att vi verkligen kan lära och inspireras av varandra. Sex välbesökta seminarier visar att intresset för museerna har varit stort i Almedalen 2018. Vi ser fram emot att ta vid igen 2019!