Sveriges Museer på Folk och Kultur 2020 i Eskilstuna

Folk och Kultur är den nationella samlingsplatsen för kulturpolitik i Sverige och Norden. Sveriges Museer är på plats för att diskutera museernas situation runt om i landet.

Det är 126 programpunkter som samlas under fyra dagar i Eskilstuna den 5-8 februari 2020. Sveriges Museer deltar med två programpunkter. Med rubriken Museer under press kan vi presentera situationen för museer runt om i landet genom en färsk undersökning. I ett samarrangemang med Svensk Scenkonst frågar vi oss Är kulturvärlden emot förändringar?

Panelsamtal: Museer under press och nyckeln till framtiden

Den dynamiska museisektorn stärker samhället lokalt och nationellt. Men vad händer runt om i Sverige när en tuffare ekonomi kräver prioriteringar? När investeringar i kultur ställs mot sjukvård? Vad händer med museernas bidrag till lokalsamhället när kunskapsunderlaget inte fylls på? Hur ska framtida museer spegla vår tid om samlingen inte är aktiv? Den nya Museilagen befäster museernas värde idag men hur fungerar den i praktiken och för framtiden? Hur säkrar man att de som fattar besluten också ser de långsiktiga effekterna? Utifrån en aktuell rapport från Sveriges Museer diskuterar panelen museernas situation och blickar framåt. 

Plats: Lokalen Ångvälten. Hotell Bolinder Munktell, Eskilstuna.
Tid: Onsdag 5 februari klockan 16.00-17.00

Intro: Maria Jansén, ordförande Sveriges Museer
I panelen: Åsa Hallén, landsantikvarie, museichef Värmlands museum
Fredrik Linder, stadsantikvarie och chef för avdelningen Museer och Konst, Stockholm, Eva Burman, chefredaktör, Eskilstuna-Kuriren samt Lawen Redar (S) Kulturutskottets presidium.
Moderator: Jeanette Gustafsdotter, ny generalsekreterare för Sveriges Museer

Är kulturvärlden emot förändringar?

Avsändare Svensk Scenkonst och Sveriges Museer

Kulturvärlden protesterar. Handlar det om en ovilja till förändring? Eller handlar det om att kulturvärlden ständigt måste vara på sin vakt mot försämringar? Kultursektorn är en personalintensiv bransch och svår att effektivisera. Vad händer när resurserna inte ökar i samma omfattning som löneökningar. Till slut blir effekten att kulturen måste minska personalstyrkan.  Kultursektorn kan inte självklart öka produktiviteten på samma sätt som till exempel tillverkningsindustrin.

Hur ska vi se på kulturen? Ska den få kosta eller ska vi acceptera att personalintensiva branscher måste dra ner på produktionen i förhållande till andra branscher som är enklare att effektivisera? Kan krav på effektiviseringar inom kultursektorn ha en innovativ och utvecklande? Kan kulturen arbeta på ett annat sätt då det ställs krav på besparingar?

Ett samtal om kulturens förutsättningar i en tid av hårdare konkurrens med andra offentliga utgifter.

Tid: 6 februari 10:00-11:00
Plats: Dansstudion, Scenkonst Sörmland

Moderator: Kerstin Brunnberg
Medverkande: Lars-Fredrik Andersson, Universitetslektor vid Enheten för ekonomisk historia, Maria Jansén, ordförande, Sveriges Museer, Mikael Brännvall, VD Svensk Scenkonst.

Baumoleffekten

Baumoleffekten är uppkallad efter den amerikanske nationalekonomen William Baumol. Hans exempel var en grupp musiker som spelar en stråkkvartett av Beethoven. Det tar lika många musiker lika lång tid att spela verket i dag som det gjorde för 200 år sedan. Men det går betydligt enklare och snabbare att tillverka en cykel i dag än för 200 år sedan.

Detta innebär en relativ kostnadsökning för välfärdstjänster som skola, vård och omsorg, men också för kultur. Löneläget stiger – även för sektorer med låg produktivitetstillväxt