Sveriges Museer: remissvar Covid-19-lag
2020-12-23
129 instanser har inbjudits att svara i den snabba remissrundan för en pandemilag som ska ge skärpta möjligheter att hindra smittspridning av covid-19. I promemorian anges 15 mars som tänkt startdatum men Sveriges Museer erfar att lagen kan komma att gälla från några dagar in i januari.
Till promemorian (S2020/09214)>>
Remissvaret från Sveriges Museer nedan har beretts inom styrelsen och med andra representanter för våra medlemmar.
- Sveriges Museer ställer sig positiva till en tillfällig pandemilag
- Sveriges Museer välkomnar en lag som ökar träffsäkerheten med mer anpassade regleringar, sett utifrån risken för smittspridning, men betonar vikten av tydliga instruktioner vad som ska ses som säkert ur smittskyddssynpunkt vid lagens ikraftträdande
- Sveriges Museer vill betona de långsiktiga konsekvenserna av nedstängning och svårigheterna med återöppnande.
Det är viktigt att staten tar ett ekonomiskt ansvar för att museerna kan
överleva så länge lag, förordning eller myndighetsbeslut begränsar möjligheten
till intäkter.
Riksförbundet Sveriges Museer tar tillvara och driver den svenska museisektorns gemensamma intressen. Vi företräder cirka 230 medlemsinstitutioner från hela landet vilket motsvarar 80 procent av besökarna och samlingarna i museisverige.
Museilagen (2017:563) fastställer museernas
roll som samhällsbärande kunskapsinstitutioner och arenor för fri åskådning.
Vikten av kultur visas även i grundlagens regeringsform som fastställer att den
enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande
mål för den offentliga verksamheten.
I rapporten Museerna en trygg plats under pandemin (2020) vittnar våra medlemmar om ett stort ansvarstagande under
pandemin. Museerna har utifrån sina olika förutsättningar förändrat sin publika
verksamhet för att skapa säkra besök utifrån smittskyddssynpunkt. Museerna har
också begränsat sitt öppethållande och nu under slutet av 2020 har de flesta
museerna stängt.
Museerna har under hela pandemin agerat med
lyhördhet gentemot samhällsutvecklingen och de allmänna råd och
rekommendationer som givits. Museerna omfattas i stora delar inte av
ordningslagen men har trots det tagit ett stort ansvar och förstår vikten av
att säkerställa smittsäkra möten. Att förhindra pandemins spridning är och har
varit huvudprioriterat. Exempelvis kan nämnas stängningen av centralmuseerna
vid de senaste restriktionerna, som en hjälp för allmänheten att minska
trängsel i exempelvis kollektivtrafiken och andra allmänna platser. Museerna
tar genom sitt agerande ett stort samhällsansvar.
Vi har nu tagit del av promemorian med
förslaget på tillfällig pandemilag för perioden 15 mars 2021 till utgången av
mars 2022 som remissinstans på förslaget till covid-19-lag.
För museerna är det extra relevant att skälen för lagen (avsnitt 5) vid sidan av att skapa bättre möjligheter att åtgärda smittspridning, också är att:
- möjliggöra
träffsäkra åtgärder som inte i onödan hindrar sådan verksamhet som kan
genomföras på ett från smittskyddssynpunkt säkert sätt - så långt som
möjligt göra det förutsebart vilka åtgärder som kan bli aktuella med tydliga
instruktioner när lagen träder i kraft - att staten tar ett ekonomiskt ansvar för att
museerna kan överleva så länge lag, förordning eller myndighetsbeslut begränsar
möjligheten till intäkter
Formuleringen
“träffsäkra åtgärder” är en viktig signal till museisektorn inför återöppnande.
I svaren på en aktuell enkät till museicheferna ser vi också hur man fortsatt,
trots stora ekonomiska bekymmer, anpassar sig till ett planeringsläge utefter
pandemin. Förutsebara tydliga åtgärder är nödvändiga för framtida
planering.
Museerna berörs
huvudsakligen i den föreslagna lagens §3 ”platser för fritids- eller
kulturverksamhet: gym- och sportanläggningar, badhus, bibliotek, museer,
djurparker, campingplatser och andra liknande platser”
I avsnittet 9.2 beskrivs dessa platsers
roll i smittspridningen: “Risk för spridning av covid-19 uppkommer när
människor kommer i fysisk kontakt med varandra. Särskilt stora risker uppkommer
när många människor samlas under lång tid på en begränsad yta”.
Under året har museernas kunskap om att smittsäkra verksamheten utökats och trängsel kunnat undvikas. Förutsättningarna ser dock olika ut. Friluftsmuseer med stora markområden där mycket av verksamheterna sker utomhus och museer med flera och stora lokaler har stora möjligheter att smittsäkra den publika verksamheten. Små museer har haft det svårare. Det som är gemensamt är att samtliga museer, stora som små, har anpassat sin verksamhet utefter smittsäkra möten och ställt in verksamhet där det inte har varit möjligt, till exempel mottagande av skolklasser, skapande barnverksamhet och vernissage. Inget museum har noterat att besökare har smittats med anledning av ett museibesök. Vi har även ställt frågan till Folkhälsomyndigheten om de har fått in någon anmälan avseende museerna men har tyvärr inte erhållit svar.
Vår bedömning är att museerna överlag har varit och är smittsäkra platser.
Vi ser positivt på att man i promemorian på
flera ställen skriver att begränsningen genom åtgärder ska vara proportionell,
även om man i extra svårt läge inte utesluter total nedstängning.
Vi efterlyser dock en tydlighet vad som
kommer att beaktas i beslut om begränsningar när det gäller säkerhet ur
smittskyddssynpunkt. Exempelvis skulle parametrar som besökare per kvadratmeter,
avståndsmarkeringar eller andra förtydliganden underlätta för museerna i
avgörandet om man kan hålla öppet eller ej.
I avsnittet 9.2 hänvisar promemorian till Museilagen (2017:563) där det framgår
att utställningar och annan publik verksamhet vid ett museum ska vara
tillgänglig för alla. Då den är en
ramlag utgör den dock inte ett hinder för begränsningar utifrån covid-19-lagen.
Vi noterar att promemorian tar upp att man vid proportionalitetsbedömningen bör
beakta att biblioteken är en samhällsviktig verksamhet, “bland annat genom att
de ger var och en möjlighet att använda internet och söka information”.
Vi vill betona vikten av att man utifrån
proportionalitetsbedömningen även ser till vilka effekter en långvarig
nedstängning av kulturen får. En lärdom från året med pandemin är att det är
svårt att återöppna. Det tar tid för publiken att hitta tillbaka även när
verksamheten smittsäkrats. Vi ser exempel på hur tidigare stabila
museiverksamheter idag har en ekonomi som är ytterst bekymmersam. Flera museer
med för invånarna angelägen nationell, regional eller lokal position är
beroende av entréintäkter, butiker och annan affärsverksamhet. En långvarig
nedstängning hotar dessa museers fortsatta existens. De långsiktiga effekterna
på museisverige kan vi idag inte överblicka men vi vet att de kommande åren
kommer att vara fortsatt kritiska. Sveriges Museer anser att det bör framgå av
lagtexten att staten ska pröva frågan om ersättning när verksamheter drabbas
ekonomiskt av förbud eller begränsningar med stöd av covid-19-lagen oavsett
huvudmannaskap.
Promemorian tar upp grundläggande
rättigheter till mötes och demonstrationsfrihet, egendomsskydd, närings- och
rörelsefrihet. Vi vill även påminna om att den kulturella välfärden jämställs
med den ekonomiska och personliga välfärden i regeringsformen, 1 kap 2 §, “Den
offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för
den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga,
ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga
verksamheten.”
Rätten till kultur och behovet av kultur är grundläggande i en demokrati. Museerna som samhällsviktiga institutioner kan inte nog betonas. Öppna museer bidrar till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. Museerna ger skolan och civilsamhället alternativa platser för lärande och medskapande. De bidrar också till samtidsdokumentation, forskning och annan kunskapsuppbyggnad, bland annat genom hög kompetens inom sitt ämnesområde. Öppna museer är motorn i kulturlivet även på andra sätt. Museerna är ofta arbetsgivare till fria kulturutövare och därmed en fast inkomst i liv som musiker, konstnärer med flera. Detsamma gäller exempelvis alla fria utställningsproducenter, snickerier och konservatorsateljéer. Sist men inte minst, hela besöksnäringen är starkt beroende av museernas attraktionskraft och skäl till destinationsval.
Historien har lärt oss att museer kan vara läkande platser under och efter kriser genom att de är en plats för reflektion och möten mellan människor. Så också under den här pandemin.