Vision 2025: Mindre delaktighet – mer samskapande?
2014-05-09
Hur bryter man museernas makt över berättelserna? Andra kompetenser på institutionerna kan vara en väg – men de som deltog i Riksförbundets andra visionsseminarium i Östersund den 6 maj fick också se hur långsiktigt samarbete skapar meningsfulla museiupplevelser för skolelever.
”Peter Skogsbergare” – en efterfrågad ny funktion på det nya, lärande museet år 2025. Peter Skogsberg var talare och inspiratör på det andra av fyra idéseminarier som ska ge underlag till RSM:s vision Känn dig som hemma på museet 2025. Den här gången var temat Det lärande museet och ett trettiotal deltagare hade kommit till Jamtli i Östersund.
Peter Skogsberg är lärare och museipedagog, verksam vid Sunnadalsskolan och Marinmuseum, båda i Karlskrona. Skolan och museet har samverkat i tretton år, med Peter Skogsberg som sammanhållande länk. Värdet av den långa relationen finns inte minst i att man kan dra nytta av sina erfarenheter mycket bättre än om man hela tiden måste börja om från början med nya samarbetsparter. Han pekade också på hur viktigt det är att kulturaktörer förstår och respekterar skolans verklighet för att mötet ska bli lyckat. Andra inspirationstalare var Daniel Lundqvist från NAV, en plattform för möten mellan kulturaktörer, myndigheter, civilsamhälle och näringsliv i Nacka kommun, Stockholm och Carl Heath från Interaktiva Institutet. Sofia Dahlquist, ordförande för Fuism, en förening som vill främja museipedagogiken, och Anna Hansen, vd för Nordiskt Centrum för Kulturarvspedagogik, NCK, samt Sofi Lagergren från mötesplatsen Bio Rio intervjuades på scen av moderator Pernilla Glaser.
En väg till det lärande museet skulle kunna vara ett mer omfattande teoribygge kring pedagogens arbete – vad är en lyckad museipedagogik och vad är det som gör den lyckad? Så funderade Sofia Dahlquist, som också är pedagog på Sörmlands museum:
– Det skulle behövas metoder för att beskriva det där som gör att det känns bra i magen när man jobbar!
Liksom under det förra seminariet, som handlade om mångfald, kom behovet av att ifrågasätta vilka kompetenser som är relevanta för museiverksamhet upp till debatt: ”Vi har föremålen och lokalerna, ni har berättelserna”, som en arbetsgrupp formulerade det. Ett annat förslag som nämndes var att det kanske inte är museerna själva som ska skriva sina platsannonser: låt intresserade kandidater själva formulera varför museet behöver deras kompetens! Kanske ett sätt för museerna att bygga en större samhällsrelevans utifrån parametrar som de inte själva kan förutse?
”Delaktighet” är ett paradbegrepp för många museer i dag. Men en invändning mot uttrycket som kom fram i en diskussion var att det även i delaktigheten finns en underliggande maktrelation – en part som äger processen och en part som deltar i den. En mer demokratisk samverkan beskrivs i uttrycket ”samskapande”.
En av de som kommit till Östersund var Camilla Jarlgård från Fredens Hus i Uppsala. Förutom att ge inspel till visionsprocessen deltog hon för att hon är intresserad av den pedagogiska utvecklingen och för att få inspiration till utvecklingsarbetet på museet.
– Den bästa lärdomen i dag är att man inte behöver vara expert för att kunna skapa bra saker, säger Camilla Jarlgård och nämner Carl Heath som i sitt föredrag berättade om en sydafrikan som efter en amputationsskada utvecklade en handprotes att skriva ut i 3D-skrivare till en kostnad av 50 dollar. Den kan ersätta en professionellt utvecklad protes som kostar 45 000 dollar.
Jenny Westfält hade rest från Visby och Gotlands Museum för att delta.
– Vi vill vara med i den här processen. Det är inte alltid så glasklart vart sådana här samtal leder men mötet i sig är viktigt. Museer ska bli en självklar del av samhället och samhällsutvecklingen!
– I dag har jag fått en bekräftelse på att de frågor vi tycker är viktiga, också är viktiga för andra, så sa Carolina Jonsson Malm från NKC. Hennes egen framtidsvision handlar om att lösa upp gränserna mellan museet och det omgivande samhället så att museerna kan bli mer levande och dynamiska.
Många beslutsfattare – inte bara inom kulturområdet – intresserar sig i dag för museifrågor och hur museer kan användas, det kunde RSM:s ordförande Robert Olsson intyga i den avslutande frågestunden med Riksutställningars Karin Henriksson.
Text: Mårten Jansson