StafettbloggTredje och sista bloggen idag. Jag har valt att reflektera runt de framgångsfaktorer vi ser i samband med Statens maritima museer och Marinmuseums utbyggnad av en ubåtshall.

Har tidigare beskrivit två:

1.Målbilden utgör den rikting som alla andra beslut, vägval och överväganden färgas av. Förmodligen den mest avgörande faktorn. Utan målbild uppstår osäkerhet, resursslöseri och svaga resultat. Allt skapas i två skeden. Först i tanken och på pappret sedan den fysiska skapelsen. ”Bit för bit”.

2. Ömsesidiga samarbetet med andra aktörer där parternas mål kan förenas till gemensamma nya mål och former till synergi  (1+1= 3 eller ännu mer). Inte minst kombinationen av kulturmål med näringslivsmål har skapat en ekonomisk ”grundplåt” för Marinmuseums ubåtshall.

MarinmuseumDessa två faktorer är och har varit avgörande. Fast jag vill samtidigt reservera mig för att verkligheten är komplex och i ständig förändring . Man bör inte ”hänga upp sig” alltför mycket på modeller från Lund, Harvard eller Marinmuseum, utan vara flexibel - så klart. Vid ett tillfälle i hörsalen med Styrelseakademin diskuterades den här typen av strategier varvid en mycket framgångsrik mjölkbonde på plats sade: ” det är vad vi i Småland kallar sunt förnuft”- tänkvärt!

Den tredje framgångsfaktorn är lite svårare att redogöra för. Det skulle kunna handla om att ”ta chansen” när man får den. Att vara proaktiv, höja blicken och våga göra det ”icke uppenbara”.

Ett område som kan exemplifiera framgångsfaktorn ” att ta chansen” är Marinmuseums kommunikation. Vi omfördelade tidigt resurser från traditionell kommunikation till nya metoder då vi såg att detta område snabbt förändrades och att där fanns uppenbara effektivitetsvinster för oss. Hur vi resonerar beskrivs på ett bra sätt av Marinmuseums kommunikatör Joakim Johansson:

”Oftast när vi i museisvängen talar om sociala medier så handlar det om hur vi på olika sätt ska nå ut via exempelvis Facebook, Twitter och YouTube för att berätta om oss själva. Det har blivit viktigt för museer att synas och höras i de sociala medierna eftersom det är ett effektivt sätt att jobba med nätverkande, information och marknadsföring.

Men tvärtom då? Hur väl syns de sociala medierna i ert museum? Går det att som besökare ta del av era filmer på YouTube? Har den senaste utställningen en egen haschtag på Twitter? Och kan folk gilla ett spännande föremål på Facebook?

Här på Marinmuseum gjorde vi ett enkelt experiment förra sommaren. Vi satte upp tre ganska anspråkslösa skyltar i museet med Facebooks logga, adressen till vår sida och en QR-kod som gjorde att alla med en så kallad smartphone kunde gilla Marinmuseums facebooksida på plats i museet.

På bara några veckor hade vi ökat antalet som gillade oss på Facebook med mer än trehundra personer. Något som nog måste anses som ett gott resultat med tanke på anspråkslösheten och att långt ifrån alla ännu så länge använder den här tekniken.

Varför skulle detta vara bra? Jo, det handlar om att låta museet, utställningarna och föremålen marknadsföra sig själva genom att skapa möjligheter för människor att dela sina upplevelser med varandra. Men det handlar också om att öka interaktiviteten och få besökare att ta till sig och dela information på olika sätt i museet.

Så nästa gång ni planerar exempelvis en ny utställning, fundera redan från början kring hur ni kan integrera sociala medier i slutresultatet. Låt besökarnas behov av att dela sina upplevelser omvandlas till gratis marknadsföring.” Så skriver alltså Joakim Johansson

Summan av framgångsfaktorer blir sålunda

  1. Gemensam målbild som ligger fast
  2. Ömsesidigt samarbete där många vinner
  3. Mod att ta chansen och pröva nya idéer inte minst inom det kommunikativa området

Till viss del säger jag emot mig själv när jag påstår att man skall ”ta chansen ” och pröva. Jag har ju precis deklarerat att man skall sätta upp ett mål och hålla fast vid det…

Men- det får i så fall vara spontanitet inom ramen för målbilden. Kanske kan man se det som en farled och framförandet av ett fartyg. Något dyker upp i leden, man pejlar läget och justerar kursen men är fortfarande på våg mot samma mål.

Jag menar att flexibilitet, att våga pröva nya saker, att våga misslyckas, är nödvändigt för att hitta nya intressanta lösningar. Nya lösningar är nödvändigt i en föränderlig omvärld. Att leverera det uppenbara är lätt. Att överraska är svårt.

Ett bra exempel är bärgningen av Vasa. Inte många ”hissade” den idén i början på 60- talet. Men- idén var stark och realiserades och se på vasamuseet idag- en succé.

Vi vet att ubåtshallen som många tycker är en lite galen idé, och som har varit ytterst krävande att baxa ända hit, men som ändå har brett stöd, och många ”brinner” för, också är ett ämne för succé.

Invigning 2014- varmt välkomna!

/Richard Bauer
Chef Marinmuseum, Karlskrona

Årets museum logo_2012De kommande veckorna bloggar företrädare för finalisterna i Årets museum. Först ut är Marinmuseets chef Richard Bauer.