De offentliga institutionerna, bland annat museerna, ska representera samhället. Men hur hänger museer och samhällsutveckling ihop? Världen som museerna ska verka i påverkar förstås vilka innehållsliga frågor museerna behöver prioritera och även utformningen av museipolitiken.

Många globala trendrapporter målar upp ganska dystra bilder av framtiden, med fler väpnade konflikter i världen, växande ekonomiska och sociala klyftor, klimathot och miljöförstöring. Framtidskommissionen lyfte i sin slutrapport fram jämställdheten, demokratin, delaktigheten och den sociala sammanhållningen som några av de utmaningar som Sverige står inför. Riksantikvarieämbetet har pekat på ökande klyftor mellan landsbygds­befolkning och stadsbor, skillnader i synen på kulturarv och motsättningar mellan dem som vill främja respektive motverka ett mångkulturellt samhälle.

Flera analytiker pekar på hur ny teknik både begränsar och vidgar vem som har tillgång till information, och att informationsspridning från flera avsändare kan var ett problem när det gäller att värdera trovärdigheten i informationen. Detta kan i sin tur skapa svårigheter när gamla historiska perspektiv ska utmanas till förmån för ett mer demokratiskt, feministiskt, mångkulturellt och normkritiskt innehåll i de historier som berättas på museerna.

Jag menar att museer måste fortsätta att vara trygga platser och samtidigt bli bra på att hantera konflikter mellan olika intressen. Museerna är en av flera viktiga aktörer i den här världen, de kommer i framtiden att spela en viktig roll – tillsammans med skolan, folkbildningen och civilsamhället – som mötesplatser och sociala rum där människor kan utvecklas och växa.

Riksutställningars nya rapport Museerna och mångfalden visar på en frustration hos många museiprofessionella i Sverige. Mångfaldsarbete har varit på agendan i åtskilliga år och det finns en stor medvetenhet om frågans betydelse, men samtidigt bedrivs arbetet fortfarande i projektform och inte som en naturlig del av museernas kärnverksamhet. Det visar hur svårt det kan vara att förändra museiverksamhet i grunden, även om ambitionen finns.

Just nu pågår en museibyggarboom runt om i världen. Enligt vissa uppgifter finns det så många som 55 000 museer globalt, vilket är dubbelt så många som under 1990-talet. Grovt sett finns det två parallella trender. Dels de hypermoderna museerna som bygger nytt och satsar på den senaste teknologin, blockbusterutställningar och wow-upplevelser. Dels de communityinriktade gräsrotsmuseerna som med mycket små medel utgår från användarnas behov, har sociala mål med verksamheten och i första hand ser sig som aktiva samhällsaktörer och i mindre grad som museer. Det ska inte behöva råda någon motsättning mellan dessa synsätt, men olika initiativtagare och huvudmannaskap innebär sannolikt också olika slags uppdrag. Och en mångfaldig museiflora ger förstås bättre förutsättningar för fler att hitta sina favoritmuseer!
/Clas-Uno Frykholm, särskild utredare

 

Clas-Uno Frykholm leder Museiutredningen 2014/15. Utredningens uppdrag är att göra en översyn av den statliga museipolitiken och föreslå nationella museipolitiska mål. Utredningen ska också se över de statliga museernas uppdrag och organisation.

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på RIKSFÖRBUNDET SVERIGES MUSEER, orgnr. 802427-6795 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.