Hans Öjmyr: Män som fotograferar Slussen

I måndags skrev jag att jag inte skulle skriva något mer om Slussen, men nu har jag ändrat mig. En sak har nämligen slagit mig. Jag kontaktas varje vecka av en eller ett par fotografer som har tagit bilder av Slussen och vill ställa ut på Stadsmuseet. Samtliga är män! Det finns ett gemensamt drag i fotografierna, då nästan alla skildrar förfallet, trasigheten och det råa. Man kan också säga att det vilar ett visst vemod över många av bilderna. Eftersom jag inte kan ställa ut alla dessa fotografer separat – som de för all del förtjänar – har jag börjat fundera på om det intressanta istället kanske vore att göra en utställning som heter ”Män som fotograferar Slussen”.

Jag frågar mig självklart varför det bara är män som tar bilder av Slussen. Kanske är det en senmodernistisk rest av flanören, eller voyeuren, som ställer sig utanför och iakttar. Han deltar inte, han bara går förbi och betraktar och gör sina egna tolkningar av en värld (Slussen) som håller på att försvinna. Eller är förfallet en spegling av honom själv? Han personifierar en sönderfallande trafikapparat och ser den som en metafor för mannen och manligheten? Är Slussen ett vanitas för mannen? Liksom larven i 1600-talets stilleben symboliserade den ständigt närvarande döden i de till synes friska blommorna och frukterna, är kanske detaljer av Slussens förfall uttryck för en värld som håller på att gå förlorad. Oj, vad djupt det här blev, men det är alltid roligt att filosofera.

De kvinnliga fotograferna har hittills lyst med sin frånvaro, men när den första ringer kommer jag att bli mycket intresserad. Utanför mitt fönster ser jag ofta de slussenaktivister som vill bevara det nuvarande Slussen. Det är mest kvinnor och de brukar närma sig folk och dela ut lappar. Men nu föll jag nog ner i en könsschablon; kvinnorna ägnar sig åt kommunikation människa till människa, medan männen – fotograferna – betraktar och vill ställa ut sina bilder utan att själva närvara i det förmedlande ögonblicket. Jag drog antagligen många felslut här, inte minst eftersom en slussenaktivist och en fotograf inte alls behöver ha ett gemensamt mål. Men tanken har slagit rot i mig och den är svår att släppa.

Och jag vet att Benny Andersson är man, men röstar inte han på FI?

/Hans Öjmyr
Chef, Publika enheten, Stockholms stadsmuseum