Klas Grinell: Museer i offentligheten

Museer är offentliga institutioner. Genom att lära om den lokala och nationella historien skolade museerna folket till svenskar. På museer skolades folket också till skötsamma, sansade och civiliserade individer. Detta är en gängse beskrivning av museernas födelse, klassiskt tecknad av t.ex. Tony Bennett.

Men vad menar vi idag när vi talar om museer som offentliga? Inkludering och delaktighet är viktiga mål för museer. Museer ska vara offentliga platser där människor får ta plats, komma till tals, diskutera.

Ett annat ideal  säger att museer ska vara normkritiska, utmana fördomar och stärka toleransen i samhället.  Då är museerna snarare opinionsbildare i den offentliga diskussionen.

Frågan är om man kan vara offentlig plats och offentlig opinionsbildare på samma gång?

Samhället har färre och färre offentliga rum som är öppna för alla. Oftare än medborgare är vi konsumenter av tjänster: buss- och tågstationer har t.ex. allt färre allmänna platser där man kan vänta utan att vara konsument. Om museer ska vara genuint offentliga rum där människor kan ta plats på sina egna villkor kan man väl knappast ta inträdesavgifter?

Offentlighetens politiska kraft syns ofta tydligast när människor tar plats där de inte riktigt accepteras, som i den arabiska våren och västs occupy-rörelser.  En offentlig institution som bjuder in och säger att 'här har vi skapat en plats där ni kan inkluderas och bli delaktiga' riskerar alltid att ta initiativet från dem den bjuder in. Kanske är det då bättre att se sig som opinionsbildare, att bredda vad som är möjligt att tänka, att ge rum åt exkluderade intressen?

Inte minst tror jag att vi för att tänka kring museers offentliga roll bör sluta tala om museet i singluar. Det är stor skillnad mellan ideella hembygdsmuseer och stora regionala eller statliga institutioner. Kanske har vi olika offentliga roller att fylla? Alla kan inte göra allt. Vad bör ditt museum göra?

/Klas Grinell, intendent för globala samtidsfrågor på Världskulturmuseet. Idéhistoriker. Författare till boken Islam och jag: om förnuft, tolerans och vår gemensamma framtid (Sekel förlag, 2011). www.grinell.se