I torsdags tillbringade jag en intensiv dag på Riksutställningar i inspirerande kollegors sällskap. Vi var sju institutionschefer från olika håll i utställningssverige som skulle drillas i EU:s kulturpolicy och bidrag. Riksutställningar har som en del i sitt nya uppdrag tagit initiativ till en tankesmedja för frågor kring EU och nu var det dags för uppstart.

StafettbloggTankesmedjans syfte är att vi ska dela med oss av våra erfarenheter och diskutera frågor som: Hur ser det gemensamma behovet av stöd ut för EU-arbetet på regional och nationell nivå? Vilka resurser för EU-arbetet efterfrågas som inte redan finns? Hur kan vi långsiktigt samverka kring frågan? Och slutligen och inte minst viktigt: är det värt besväret att söka EU-bidrag?

Många av oss skräms säkert av EU:s administration och all den tid som behöver plöjas ner innan ens ansökan kommer iväg. Ulrika Nilsson, grundare till företaget ThinkDo och som ledde samtalet, uppmanade oss att ha ett 10-års perspektiv när man arbetar mot EU-bidrag. Programperioderna är 7 år och det är bra om man redan i perioden innan har haft med en förstudie. Det skapar bättre möjligheter att få bra utdelning vid större ansökningar. Vi blev också tipsade om att ta oss tiden att åka ner till Bryssel på deras särskilda kontaktdagar för att knyta kontakter och hitta rätt partners.

Sverige är generellt dåliga på att söka EU-bidrag. Och med dåliga menar jag inte att vi skriver dåliga ansökningar, utan att vi skriver för få. I det nya ramprogrammet Creative Europe ska 1,590 miljarder euro delas ut. Av dessa är 30 % avsatta till rena kulturprojekt. Låter det mycket? Det är ändå bara 0,05 % av EU:s totala budget.

I oktober åker vi till Bryssel på European Culture Forum 2011. Det blir särskilt spännande i år eftersom vi står inför ett nytt ramprogram för 2014 till 2020. En tankevurpa som flera av oss gjorde under dagen i Visby var möjligheten för oss att faktiskt vara med och påverka hur EU:s kulturprogram kommer att se ut. Och att det kan öka våra möjligheter att plocka hem mer EU-bidrag till Sverige. Det är också märkligt hur lite detta hittills diskuteras inom kultursektorn i Sverige. Förhoppningsvis landar tankesmedjan i idéer om hur vi tillsammans kan arbeta nationellt och regionalt med att utveckla ett kvalificerat EU-arbete i framtiden för det finns mycket pengar där ute.

/Maria Jansén, chef för Östergötlands museum