Philip Johnsson: Nationalismen hotar igen

Nationalstaterna verkar idag vara det största hindret för en demokratisk utveckling i världen. Hoten kommer dock från de system som tvingar oss till underkastelse, t ex bank- och finanssystemen som rör sig globalt utom all kontroll av folken.  Nationsgränserna finns inte längre för dem.  Nationalstaten är oförmögen att klara detta hot. EU - som idag ifrågasätts - var ett första svar på hur demokratin skulle kunna internationaliseras. När det är mer överstatlighet som behövs så talar allt fler om nationerna.

Museernas vårmöte 28-30 mars 2012 i Göteborg har temat Världen här och nu. Inledningen kommer att hämtas från Nordafrikas revolutioner, Norge och England.
Den växande medelklassen i Tunisien, Egypten och på andra håll har genom snabba informationer  i sociala medier kunnat samlas till stora och snabba förändringar av auktoritära regimer. I Norge kom chocken när en enskild norsk medborgare tog  högerextremisternas hatpropaganda på allvar. I England har klyftorna i samhället lett till uppror som mest liknar huliganism.
Alltså i korthet: Världen här och nu.

Hur ser vi då på detta inom Museisverige?  När länsmuseerna hade höstmöte i Örebro för en månad sedan, var fokus just detta. Edna Eriksson, med genetiska rötter i Mexiko och Sverige, talade om att människor inte har rötter men väl fötter, dvs kulturarvet är i rörelse över alla nationsgränser.

Fredrik Svanberg, forskningschef på Historiska museet, berättade en sedelärande historia från sitt eget museum. Han kunde konstatera att av tradition  har fornfynden från olika platser i Sverige presenterats med just fyndplatsen i Sverige. En åskådare drar gärna slutsatsen att Sverige har en stark forntid med egen historia.
Fredrik Svanberg berättade att bara genom att i presentationen lägga till influenserna eller kopplingarna till omvärlden, kunde åskådare få en helt annan bild av Sverige och världen.

Många museer skapades för just detta att visa på det stolta kulturarvet i syfte att stärka nationalstaten, eller ett län eller landskap.
Jag vågar påstå att kunskapen på länsmuseerna och de centrala museerna idag är större än så.

Det finns ingen anledning att skämmas för mitt kulturarv eller från att hissa svenska flaggan i stolthet över mitt land. Men när detta leder till uteslutning och hat mot människor som inte stämmer med en falsk historiebeskrivning, då gäller det att se upp. Men världen är här och nu. Det är bara att konstatera att kulturarvet är i rörelse, hela tiden.

/Philip Johnsson, ordförande Värmlands museum och vice ordförande i Riksförbundet Sveriges museer