Tomas Englund: Resan till S:t Petersburg
2016-04-06
Resan till S:t Petersburg, som gav oss möjligheten att se slaget med ”ryska ögon”.
Hur gick det egentligen till när museet HAMN lyckades visa upp opublicerade handlingar från de djupaste vrårna av de ryska arkiven? Hösten 2011 bar det iväg till Sankt Petersburg för museiprojektet HAMN´s räkning. Målet var att knyta kontakter på två av stadens museer för att öka kunskapen om det ryska perspektivet på slaget vid Södra Stäket 1719.
Nästa anhalt blev på Centrala Marinmuseet och möte med vice museichef Sergej Kurnosov. Besöket började med genomgång av den fasta utställningen med speciellt fokus på stora nordiska kriget. På väggarna hängde oljemålningar och från taket erövrade svenska flaggor som erinrade om en svunnen tid när Ryssland och Sverige låg i krig. Därefter bar det iväg till museets bibliotek där Kurnosov visade något som åtminstone fick mig till och tappa andan. Hemma i Sverige hade jag levt i den föreställningsvärld, efter att ha hört med flera historiker, att möjligheten att finna ryska handlingar om slaget vid Baggensstäket var näst intill obefintlig. Ur ett ryskt perspektiv var drabbningen för liten för att dokumentera ingående och dessutom hade eventuella handlingar sannolikt förstörts av alla krig. Kurnosov kunde dock visa att dokumentationen av slaget hade varit grundlig och även att handlingarna i sig hade överlevt. Resultatet av resan var över all förväntan.
Med oss tillbaka till Fisksätra hade vi massor av dokument om bilden av slaget i den ryska historieskrivningen. Tyvärr hyste museicheferna inte några förhoppningar om att vi skulle kunna få några kopior på urkunderna från de ryska statsarkiven då byråkratin var för övermäktig. Hoppet är ju dock det sista som överge en. Nästan två år senare trillade en CD in med posten till stadshuset i Nacka. Artillerimuseets arkivarie hade lyckats göra det omöjliga möjligt. Resultatet, ja, det ser ni på museet HAMNs utställning.
//Tomas Englund, slagfältsarkeolog