Resan till S:t Petersburg, som gav oss möjligheten att se slaget med ”ryska ögon”.

Hur gick det egentligen till när museet HAMN lyckades visa upp opublicerade handlingar från de djupaste vrårna av de ryska arkiven? Hösten 2011 bar det iväg till Sankt Petersburg för museiprojektet HAMN´s räkning. Målet var att knyta kontakter på två av stadens museer för att öka kunskapen om det ryska perspektivet på slaget vid Södra Stäket 1719.

rysk_museichefEfter månader av förberedelser var vi på plats vid det pompösa artillerimuseet i Sankt Petersburg. Inne på museet fick vi ett varmt mottagande av museets vicedirektör Sergei Efimov. Vårt besök var minutiöst planerat in i minsta detalj. På det stora bordet i hans arbetsrum låg ett smörgåsbord av böcker, uppkopierade dokument och en CD-skiva laddad med filer. Vilket visade sig vara precis det vi efterfrågade, d.v.s. den ryska historieskrivningen om slaget vid Baggensstäket. Vi fick också en specialgenomgång av utställningen som behandlar stora nordiska kriget.

Nästa anhalt blev på Centrala Marinmuseet och möte med vice museichef Sergej Kurnosov. Besöket började med genomgång av den fasta utställningen med speciellt fokus på stora nordiska kriget. På väggarna hängde oljemålningar och från taket erövrade svenska flaggor som erinrade om en svunnen tid när Ryssland och Sverige låg i krig. Därefter bar det iväg till museets bibliotek där Kurnosov visade något som åtminstone fick mig till och tappa andan. Hemma i Sverige hade jag levt i den föreställningsvärld, efter att ha hört med flera historiker, att möjligheten att finna ryska handlingar om slaget vid Baggensstäket var näst intill obefintlig. Ur ett ryskt perspektiv var drabbningen för liten för att dokumentera ingående och dessutom hade eventuella handlingar sannolikt förstörts av alla krig. Kurnosov kunde dock visa att dokumentationen av slaget hade varit grundlig och även att handlingarna i sig hade överlevt. Resultatet av resan var över all förväntan.

Med oss tillbaka till Fisksätra hade vi massor av dokument om bilden av slaget i den ryska historieskrivningen. Tyvärr hyste museicheferna inte några förhoppningar om att vi skulle kunna få några kopior på urkunderna från de ryska statsarkiven då byråkratin var för övermäktig. Hoppet är ju dock det sista som överge en. Nästan två år senare trillade en CD in med posten till stadshuset i Nacka. Artillerimuseets arkivarie hade lyckats göra det omöjliga möjligt. Resultatet, ja, det ser ni på museet HAMNs utställning.

 

//Tomas Englund, slagfältsarkeolog

 

nominerad2016_logoHAMN är ett av tre museer som är nominerad till Årets museum 2016. Fram till Museernas vårmöte i Linköping och Norrköping den 19-21 april då vinnaren koras kommer representanter från de nominerade museerna att stafettblogga här på Riksförbundet Sveriges museers webbplats.

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på RIKSFÖRBUNDET SVERIGES MUSEER, orgnr. 802427-6795 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.