Resan till S:t Petersburg, som gav oss möjligheten att se slaget med ”ryska ögon”.

Hur gick det egentligen till när museet HAMN lyckades visa upp opublicerade handlingar från de djupaste vrårna av de ryska arkiven? Hösten 2011 bar det iväg till Sankt Petersburg för museiprojektet HAMN´s räkning. Målet var att knyta kontakter på två av stadens museer för att öka kunskapen om det ryska perspektivet på slaget vid Södra Stäket 1719.

rysk_museichefEfter månader av förberedelser var vi på plats vid det pompösa artillerimuseet i Sankt Petersburg. Inne på museet fick vi ett varmt mottagande av museets vicedirektör Sergei Efimov. Vårt besök var minutiöst planerat in i minsta detalj. På det stora bordet i hans arbetsrum låg ett smörgåsbord av böcker, uppkopierade dokument och en CD-skiva laddad med filer. Vilket visade sig vara precis det vi efterfrågade, d.v.s. den ryska historieskrivningen om slaget vid Baggensstäket. Vi fick också en specialgenomgång av utställningen som behandlar stora nordiska kriget.

Nästa anhalt blev på Centrala Marinmuseet och möte med vice museichef Sergej Kurnosov. Besöket började med genomgång av den fasta utställningen med speciellt fokus på stora nordiska kriget. På väggarna hängde oljemålningar och från taket erövrade svenska flaggor som erinrade om en svunnen tid när Ryssland och Sverige låg i krig. Därefter bar det iväg till museets bibliotek där Kurnosov visade något som åtminstone fick mig till och tappa andan. Hemma i Sverige hade jag levt i den föreställningsvärld, efter att ha hört med flera historiker, att möjligheten att finna ryska handlingar om slaget vid Baggensstäket var näst intill obefintlig. Ur ett ryskt perspektiv var drabbningen för liten för att dokumentera ingående och dessutom hade eventuella handlingar sannolikt förstörts av alla krig. Kurnosov kunde dock visa att dokumentationen av slaget hade varit grundlig och även att handlingarna i sig hade överlevt. Resultatet av resan var över all förväntan.

Med oss tillbaka till Fisksätra hade vi massor av dokument om bilden av slaget i den ryska historieskrivningen. Tyvärr hyste museicheferna inte några förhoppningar om att vi skulle kunna få några kopior på urkunderna från de ryska statsarkiven då byråkratin var för övermäktig. Hoppet är ju dock det sista som överge en. Nästan två år senare trillade en CD in med posten till stadshuset i Nacka. Artillerimuseets arkivarie hade lyckats göra det omöjliga möjligt. Resultatet, ja, det ser ni på museet HAMNs utställning.

 

//Tomas Englund, slagfältsarkeolog

 

nominerad2016_logoHAMN är ett av tre museer som är nominerad till Årets museum 2016. Fram till Museernas vårmöte i Linköping och Norrköping den 19-21 april då vinnaren koras kommer representanter från de nominerade museerna att stafettblogga här på Riksförbundet Sveriges museers webbplats.

This website uses cookies

Cookies ("cookies") consist of small text files. The text files contain data which is stored on your device. To be able to place some type of cookies we need your consent. We at RIKSFÖRBUNDET SVERIGES MUSEER, corporate identity number 802427-6795 use these types of cookies. To read more about which cookies we use and storage duration, click here to get to our cookiepolicy.

Manage your cookie-settings

Necessary cookies

Necessary cookies are cookies that need to be placed for fundamental functions on the website to work. Fundamental functions are for instance cookies that are needed for you to use menus and navigate the website.

Statistical cookies

To know how you interact with the website we place cookies to collect statistics. These cookies anonymize personal data.