Folk och kultur 2025

I veckan arrangerades den åttonde upplagan av Folk och Kultur i Eskilstuna. Sveriges Museer arrangerade tre seminarium, varav två tillsammans med Svensk Scenkonst. 

Vem betalar för kulturen?

Under vårt första seminarium tillsammans med Svensk Scenkonst på Folk & Kultur diskuterade vi den högaktuella frågan om kompletterande finansiering till kulturen. Utgångspunkten var rapporten Vem betalar för kulturen? som släpptes av Sveriges Museer och Svensk Scenkonst samma dag. 

Kulturen förväntas komplettera sin finansiering, men är det verkligen kompletterande finansiering som ska hjälpa kulturen uppnå de kulturpolitiska målen och tillgängliggöra kultur till medborgaren? Hur ser läget ut idag för scener och museer i Sverige? Vilka är hindren och vilka konsekvenser kan det få dagens mångfald av aktörer om den kompletterande finansieringen får större genomslag?

Medverkade gjorde Gunnar Ardelius, Sveriges Museer, Mikael Brännvall, Svensk Scenkonst, Azadeh Rojhan (S), ledamot i kulturutskottet, Pelle Amberntsson, Myka, Kristina Axén Olin, kulturpolitisk talesperson (M). Sharon Jåma modererade. 

Sveriges Museers och Svensk Scenkonsts medlemmar är i grunden positiva till fler intäktskällor och att arbeta mer med kompletterande finansiering. Men det finns en oro för minskade offentliga medel, minskad frihet och ökad konkurrens.

– Vi behöver ett samtal över blockgränserna för att tillsammans komma fram till en långsiktig strategi för att öka kompletterande finansiering: incitamentsstrukturer, matchningssystem, kontakten med skolan. Det är ett långsiktigt arbete och vi måste se på frågorna bortom den sittande regeringen, sa Mikael Brännvall.

– I alla scenarier vi ser måste det finnas fortsatt stark offentlig finansiering för att kunna öka den kompletterande finansieringen. I det senaste exemplet med finansieringen av Kungliga Operan ser vi att de med extremt goda kontakter och hög status lyckas dra in 10% från privata medel, sa Gunnar Ardelius. 

Uttalandet ledde till att Kristina Axén Olin skakade hand på att inte minska den offentliga finansieringen. 

– Men många av de kulturella institutionerna hade aldrig funnits om det inte funnits utan privat finansiering, sa Kristina Axén Olin.

– Det är oroväckande att diskussionerna under den här mandatperioden handlar om hur man ska öka privat finansiering - det skickar en tydlig signal om prioriteringarna inom kulturområdet, säger Azadeh Rojhan.

– Om man bara främjar kompletterande finansiering med ekonomiska incitament riskerar det att gynna de som redan arbetar med detta. Står man inför att påbörja ett arbete med att driva in kompletterande finansiering måste man till exempel istället börja med att lära sig hur man bygger relationer till privata finansiärer, sa Pelle Amberntsson.

Seminariet går att se i efterhand här>>.

 

Ett svenskt museikort?

Under dagens första seminarium på Folk & Kultur diskuterade Gunnar Ardelius, generalsekreterare Sveriges Museer och Niklas Cserhalmi, ordförande Sveriges Museer, hur ett eventuellt nationellt museikort skulle kunna se ut i Sverige. Vilka olika lösningar finns, och hur ser behovet och möjligheterna ut för ett svenskt museikort?

Under 2024 har Sveriges Museer undersökt möjligheterna för att införa ett nationellt museikort i Sverige. Liknande kort finns bland annat i Finland och Holland och är framgångsrika. Museerna i dessa länder har fått högre besöksantal, större intäkter och bättre synlighet. En opinionsundersökning visar att det finns ett stort intresse och betalningsvilja hos svenska folket för ett svenskt museikort. Ytterligare studier visar att potentialen för ett svenskt museikort är god. Men många frågetecken kvarstår, och Sveriges Museer har nu påbörjat dialogen med sina medlemmar om hur de ser på frågan.

”Museikortet skulle kunna vara en möjlighet för museerna att få större agens och att tillgängliggöra kulturarvet för fler. I andra länder ser man att museikorten stärker branschens sammanhållning och ökar besöken totalt. Det finns en solidarisk grundstruktur, men alla museer måste tjäna på ett eventuellt införande av museikort. Små museer får fler besökare, stora museer får fler återkommande besökare.”

Läs mer om arbetet med att undersöka ett svenskt museikort här>>.

Se seminariet i efterhand här>>. 

Vad säger partiernas ungdomsförbund om den nationella kulturpolitiken?

En återkommande och alltid fullsatt programpunkt på Folk och Kultur är vår utfrågning av de politiska ungdomsförbunden, tillsammans med Svensk Scenkonst. I årets panel deltog Diyar Cicek (SSU), Rebecka Forsberg (Grön Ungdom), Tindra Hasslerot (Ungsvenskarna), Anton Holmlund (LUF), Evina Düzgüner (Ung Vänster) Caroline von Seth (CUF), Lucas Svärd (KDU) och Douglas Thor (MUF). Utfrågningen leddes av Mikael Brännvall, VD Svensk Scenkonst, och Gunnar Ardelius, generalsekreterare Sveriges Museer.

Hur ser ungdomspolitikerna på relationen mellan offentlig och privat finansiering av kulturen? Ska staten ta ett större ansvar, eller bör andra aktörer kliva in mer? SSU menade att privata donationer är välkomna men att staten måste ha huvudansvaret. “Det är bara den offentliga finansieringen som kan möjliggöra kulturutövande i hela landet”, sade Diyar Cicek.

Douglas Thor (MUF) menade att balanspunkten mellan privat och offentlig finansiering behöver förflyttas men också att synen på kultur behöver breddas. Som exempel nämnde han hur unga både utövar kultur i nya former och kanaler, bland annat dans i sociala medier som Tiktok. Något Rebecka Forsberg (Grön Ungdom) bemötte med att adressera frågan om barns tillgång till kultur: “Det är ingen slump att elever står med Tiktok i korridoren på skolan - många har ju inte tillgång till någon kulturskola. Ingen här är väl helt emot privat finansiering men frågan är om man är för eller emot att hela tiden luckra upp den offentliga finansieringen", sade hon.

Utfrågningen berörde också framtidsvisioner och vilka reformer panelisterna vill se. Caroline von Seth (CUF) vill bland annat ge människor bättre förutsättningar att skapa kultur, bland annat genom stöd till folkhögskolor och studieförbund. "Om man vill att kulturen ska kunna stå på egna ben i framtiden kan man inte urholka civilsamhället”, sade hon.

Tindra Hasslerot från Ungsvenskarna önskar ett större medborgarinflytande: “Vi vill att pengarna går till rätt saker. Vi ska inte slänga skattepengar på kultur som inte människor vill ha”, sade hon.

Här kan du se hela samtalet.

Foto: Cheyenne Olander.