Sveriges Museer och hållbara ersättningar till aktörer inom konstfältet

Alla som anlitas för tex en utställningsproduktion eller en programpunkt ska få en skälig betalning för sitt utförda arbete. Vad som bedöms som skäligt har många konstnärer formulerat via sina intresseorganisationer i rekommendationer avseende arvodering.

Sveriges Museer vill uppmana sina medlemmar att följa de styrande och stödjande dokument som finns när aktörer inom konstfälten anlitas – även när det inte är ett krav. Museer arbetar nära och samverkar med en rad olika utövare inom olika konstnärliga fält och är tillsammans med andra konst- och kulturinstitutioner del av en kulturell ekologi där det finns ett samberoende. Det är därför viktigt för museernas trovärdighet att ha ett professionellt förhållningssätt i samverkan med dessa aktörer och agera ansvarsfulla uppdragsgivare.

Statliga aktörer har ett krav på sig att följa avtal där staten är med och är en avtalsskrivande part, som t ex MU-avtalet. Sveriges Museer vill dock uppmana alla sina medlemmar oavsett huvudman eller organisationsform att följa de styrande och stödjande rekommendationer som finns när aktörer inom konstfälten anlitas – även när det inte är ett krav.

Det är viktigt att fundera på vid vilka tillfällen en konstnär engageras tex i utställningsverksamheten och inom pedagogik och programverksamhet. Det är också viktigt att formulera sig kring vad uppdraget är. Utifrån detta kan sedan flera olika avtal och rekommendationer inventeras och organisationen kan skriva fram sin egen riktlinje i vilken det hänvisas till dessa rekommendationer.

Ett exempel är när en bildkonstnär engageras inom ramen för arbetet mot skolan. Är det utifrån sitt konstnärskap och då i egenskap som konstnär detta görs bör konstnärernas riksförbunds ersättningsrekommendationer användas. Är det för att konstnären också vill arbeta som museipedagog och till exempels tar ett uppdrag att visa samlingarna på ett museum så kan arvodet vara som vad övriga pedagoger får när dom anlitas. Det är alltid viktigt att föra en tidig dialog om uppdraget och om ersättningen där villkor och arbetsuppgifter är tydliga.

MU är en förkortning för medverkans- och utställningsersättning. MU-avtalet är avtal om upphovspersoners rätt till medverkans- och utställningsersättning.

MU-avtalet reglerar skyldigheten för statliga arrangörer att förhandla om och betala ersättning till upphovspersoner för visning och/eller framförande av verk vid utställning. Avtalet reglerar inte skyldigheter för arrangörer med annan huvudman än statliga men Sveriges Museer uppmanar sina medlemmar att se på avtalet som ett slags branschpraxis.

Förslaget har arbetats fram av en referensgrupp som består av avtalets parter; Kulturrådet, Konstnärernas Riksorganisation, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund samt Sveriges Museer, Konstkonsulenterna i Sverige, Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Region Skåne och Region Västernorrland. Representanten från Göteborgs konstmuseum har haft uppdraget från Sveriges Museers styrelse att representera perspektiv giltiga för hela museisektorn.

Svenska staten och konstnärsorganisationer är avtalsskrivande parter. Statliga aktörer måste följa MU-avtalet. Referensgruppen för framtagandet av nytt avtal har som ambition att avtalet ska vara vägledande för andra verksamheter oavsett huvudman eller organisationsform. 

Det är viktigt att understryka att MU-avtalet gäller för alla typer av institutioner med utställande verksamheter. Det tidigare avtalet har eventuellt kunnat läsas som att det endast var konstinstitutioner av olika slag.

Sveriges Museer anser att MU-avtalet bör vara branschpraxis även för andra museer än de statliga. Museer arbetar nära och samverkar med en rad olika utövare inom olika konstnärliga fält och är tillsammans med andra konst- och kulturinstitutioner del av en kulturell ekologi där det finns ett samberoende. Det är därför viktigt för museernas trovärdighet att ha ett professionellt förhållningssätt i samverkan med dessa aktörer och agera ansvarsfulla uppdragsgivare.

MU-ersättning ska utgå till levande upphovsperson för utställning i eller utanför Sverige av verk som är i upphovspersonens ägo vid utställningstillfället. Utställande konstnärer behöver inte vara medlem i någon konstnärsorganisation för att avtalet ska kunna tillämpas. Även internationella konstnärer som ställer ut i Sverige omfattas av avtalet. Konstnären behöver inte ha någon speciell utbildning eller räknas som professionell, även amatörer har rätt till ersättning enligt avtalet så länge avtalets övriga villkor är uppfyllda. MU-avtalets regler om utställningsersättning är inte tillämpliga när en utställning genomförs med elever/studenter där utställningen är del av utbildningen (det kan däremot bli fråga om medverkansersättning om eleven/studenten ombeds att delta i aktiviteter som arrangören vill genomföra men som ligger utanför utbildningen).

MU-avtalet består av två delar. En del som är själva avtalet och en tariffbilaga för det som kallas utställningsersättning. Själva avtalet reglerar bland annat skyldigheter, definierar begrepp och lyfter fram vad som ska ingå i ett avtal. Tariffbilagan är ett stöd för att beräkna utställningsersättningen. 

Dessa begrepp är delar som i god tid behöver föras en dialog om med konstnärer som ska anlitas. Detta för att ha en så transparent och bra avtalsskrivningsprocess som möjligt.

Den ersättning som ska utgå till levande upphovsperson för utställning i eller utanför Sverige av verk som är i upphovspersonens ägo vid utställningstillfället. Utställningsersättning beräknas utifrån tid på utställningen och vilken kategori den utställande platsen tillhör (vilket bygger på antalet verksamhetsbesök närmast föregående år). Med verksamhetsbesök avses besökare till utställningen, dvs inte anläggningsbesök som också kan inräkna besök till en butik, en restaurang osv.

Om det är en utställning med flera upphovspersoner lämnar arrangören förslag på uppdelningen av utställningsersättningen. Hänsyn kan tas till de olika verkens utställningsyta, exponering och konstnärernas/upphovspersonernas olika roller i utställningen.

De kostnader som är förenade med utställningen såsom frakt, försäkring, resor, teknisk utrustning, installation med mera. Denna kostnad står oftast verksamheten för och detta bör framgå i dialog och avtal med konstnär.

Produktionskostnader kan vara för material och liknande i samband med produktion av nya verk till utställningen.

Den ersättning som arrangören betalar till upphovspersonen för utställningsuppdraget, såsom betalning för upphovspersonens arbete inför, under och efter utställning. Exempel på medverkan är upphovspersonens arbetstid med produktion av utställningen, produktion av nya verk, katalog, hängning/montering, deltagande i möten, invigning och programverksamhet samt efterarbete.

Här finns inga skarpa definitioner. Det viktiga är att i god tid föra dialog om vilka behov du som arrangör har att ha konstnären medverkande i olika delar i processen. Det finns också exempel på institutioner som arbeta fram en prislista att ha som stöd i dialogen för tex hur de ersätter medverkan på pressvisning, på vernissage, i planeringsmöten osv.

För utställningsersättning är momssatsen 6% för konst resp 25% på fotografi. För medverkansersättning gäller 25% moms. För produktionsersättning utgår den momssats som är gällande för det som köpts in, vanligen 25%. 

Då det är olika momssatser så är det viktigt att skriva ut dessa i avtalet. För mer fördjupning se Skatteverkets hemsidor.

Oavsett vilken kategori som arrangören tillhör så får inte det uträknade beloppet/ersättningen understiga garantibeloppet som ska betalas till konstnären oavsett kategori på arrangören och utställningens längd.

Tre exempel:
1.Om det är flera konstnärer som ställer ut och arrangören väljer att fördela utställningsersättningen utifrån tilldelad yta/antal verk/större insats så får ersättningen till den som får lägst belopp inte understiga garantibeloppet.

2. Om arrangören gör en utställning med en upphovsperson som enbart står en vecka (ex kat 1+2) så ska arrangören betala ut garantibeloppet 7 300 kr i stället för veckobeloppet för kategorin. Detsamma gäller för arrangör i kat 3 (två veckor) och kat 4 (fyra veckor).

3. Garantibeloppet blir också aktuellt om arrangören ex gör en utställning med flera konstnärer, ex 10 konstnärer (kat 1) under 4 veckor = 5900 kr x 2,5 = 14 750 kr x 4 veckor = 59 000 kr att fördela på 10 konstnärer = 5 900 kr per konstnär (om arrangören bedömer att insatsen är lika), denna summa är lägre än garantibeloppet som då istället träder in. 

Om museet arrangerar en utställning med olika antal konstnärer räknas grundersättning utifrån deltagande upphovspersoner. Exempelvis om en utställning innehåller tio konstnärer varav endast åtta konstnärer har verken i sin ägo, räknas grundersättning utifrån åtta deltagande upphovspersoner. 

Utställningsersättning beräknas utifrån antalet upphovspersoner. En konstnärsduo är detsamma som två upphovspersoner och då är det grundersättning utifrån ”utställning med 2-3 upphovspersoner” som ska utgå och fördelas till de två upphovspersonerna efter förslag från arrangör. 

När det gäller performance så ska utställningsersättning utgå om performancekonstnären ingår i en separat eller grupputställning, oavsett om perfomancen äger rum enskilda dagar. Som arrangör kan du fördela utställningsersättningen mellan de deltagande konstnärerna. Även medverkansersättning bör gå ut.

Om verket är i konstnärens ägo ska MU ersättning utgå. Det är viktigt att avtala tydligt om detta.

Mottagande part av ett koncept dvs arrangören har ansvar att följa MU-avtalet genom att förhandla och skriva avtal mellan sig och berörda konstnärer om MU-ersättningen.

Mottagande part av ett koncept oavsett om var produktionen är producerad. När en utställning visas i Sverige så har arrangören ansvar att följa MU-avtalet genom att förhandla och skriva avtal mellan sig och berörda konstnärer om MU-ersättningen.

Arrangör ska säkerställa att nästa part avhandlar MU. Om en produktion säljs vidare bör det finnas med i avtalsskrivningen att mottagande part förhandlar och skriver avtal mellan sig och berörda konstnärer om MU-ersättningen.

För det fall då upphovspersoner anlitas att delta med ett begränsat antal verk i en kulturhistorisk utställning till exempels som en kommentar till utställningens tematik ska arrangören i samråd med upphovspersonen förhandla om en skälig ersättningsnivå. 

För det fall då upphovspersoner anlitas att delta med ett begränsat antal verk i en utställning som till allra största del består av en verksamhets egna samling till exempels som en kommentar till utställningens tematik ska arrangören i samråd med upphovspersonen förhandla om en skälig ersättningsnivå. 

Har ett urval gjorts av verksamheten tex genom en jury ska ersättning enligt MU-avtalet utgå. Är det en utställning där inbjudan varit alla får ställa ut som vill är MU-avtalet ej tillämpligt.

Det finns inte någon gräns för hur länge en utställning pågår (men observera att för permanenta utställningar/basutställningar är inte MU-avtalet tillämpligt).

Arrangör ska säkerställa att part avhandlar MU och därför bör verksamheten ställa krav på att föreningen, som kan likställas med arrangör, betalar ut utställningsersättning.

Arrangeras en utställning med verk som utförts av elev/student i utbildning och som anordnas i samband med elevens/studentens utbildning så är MU-avtalets regler om utställningsersättning inte tillämpliga (det kan däremot bli fråga om medverkansersättning om eleven/studenten ombeds att delta i aktiviteter som arrangören vill genomföra men som ligger utanför utbildningen).

Det är viktigt att ha ett internt samtal om sitt förhållningssätt till hållbara ersättningar. Det samtalet kan börja i att ställa sig frågan på vilket sätt konstnärliga aktörers bidrag är viktigt för verksamheten? Sveriges Museer anser att museer arbetar nära och samverkar med en rad olika utövare inom olika konstnärliga fält och är tillsammans med andra konst- och kulturinstitutioner del av en kulturell ekologi där det finns ett samberoende. Det är därför viktigt för museernas trovärdighet att ha ett professionellt förhållningssätt i samverkan med dessa aktörer och agera ansvarsfulla uppdragsgivare.

Ett andra steg kan vara att göra en nulägesanalys över vilken ersättning som ni betalar idag och när ni betalar ut? Följer ni eller följer ni inte olika rekommendationer? Det är viktigt att ha en god kännedom om sitt nuläge och ha det som utgångspunkt för att göra medvetna val att betala ut enligt rekommendationer eller ej. Om den valbarheten finns.

Pröva också att sätta målsättningar för ert arbete. Om tre år är vi här och om fem år här. Utgångspunkten bör inte vara att det aldrig kommer att gå utan snarare vad kan vi göra nu och vad behöver vi göra för att komma framåt. 

Ett tips är att göra en tolkning av medverkandeersättning (och andra rekommendationer) och tydliggöra den tolkningen i en egen riktlinje som ni kan ha som samtal med aktören som ska anlitas. Börja i god tid med att ha en fördjupad dialog om såväl medverkandeersättning, produktionskostnader och utställningskostnader. Avtala skriftligt så att det går att falla tillbaka på det samtal som ni fört. 

Ett tips är också att bjuda in konstnärernas riksorganisation för dialog om MU-avtalet för att öka kunskapen internt. Ett annat tips är att göra ert nuläge känt för er huvudman och också prata om målsättningar kring hur högre efterlevnad skulle kunna bli av. Ett annat är att kontakta några av de museer som har kommit långt i sitt arbete.

Att göra en tolkning av medverkandeersättning (och andra rekommendationer) och tydliggöra den tolkningen i en egen riktlinje som ni kan ha som samtal med aktören som ska anlitas samt att ha en tidig och fördjupad dialog med konstnärer ni vill arbeta med. Avtala skriftligt så att det går att falla tillbaka på det samtal som ni fört.

Ett tips är också att bjuda in Konstnärernas Riksorganisation för dialog om MU-avtalet för att öka kunskapen internt. Ett annat tips är att göra ert nuläge känt för er huvudman och också prata om målsättningar kring hur högre efterlevnad skulle kunna bli av - eller kontakta några av de museer som har kommit långt i sitt arbete.

Konstnärernas Riksorganisation, KRO, har tagit fram en guide för fakturering, som även inkluderar ett avsnitt om e-fakturering för kommun/stat. Hänvisa till: Med vår fakturahandledning blir det rätt! - Konstnärernas Riksorganisation (kro.se)