Samtidskonsten sporrar –

En seminarieserie om samtidskonsten och museernas roll i samhället

 

 

EN seminarieserie om samtidskonst i samarbete med Maria Lind, chef för Kin museum för samtidskonst i Kiruna.

Sveriges Museer har tagit initiativ till en seminarieserie om samtidskonst som sträcker sig över hösten 2025 till våren 2026. Genom föreläsningar och samtal med inbjudna experter från Sverige och utlandet utforskar seminarierna hur samtidskonsten utmanar och inspirerar museer att tänka innovativt kring samlingar, arkiv och sin samhällsroll.

Fem seminarier på museer runt om i Sverige 

Seminarieserien omfattar fem tillfällen: två under hösten/vintern 2025 och tre under vintern/våren 2026. Varje seminarium äger rum på ett museum i Sverige i samarbete med respektive institution och gästas av en internationell expert. För att möjliggöra bredare deltagande streamas seminarierna digitalt. Både samtidskonstmuseer och museer som bjuder in samtida konstnärer att förhålla sig till museets arkiv och samlingar engageras i seminarierna.

– Museer är en central plats för att förstå både historien och vår samtid. Genom att arbeta med samtidskonst kan vi skapa nya kopplingar mellan då och nu, mellan samlingar och dagens samhällsfrågor. Den här seminarieserien är ett viktigt steg för att utveckla museernas roll i vår tid, säger Gunnar Ardelius, generalsekreterare för Sveriges Museer.

Ett bredare perspektiv på museers arbete med samtidskonst 

Syftet med seminarieserien är att bredda insikten och kunskapen om hur museer kan arbeta med samtidskonst inom olika fält. Samtidskonsten och dess aktörer fungerar ofta som inspiratörer och utmanar traditionella arbetssätt, något som seminarieserien kommer att belysa genom konkreta exempel och erfarenheter från både svenska och internationella museer.

– Samtidskonsten har en unik förmåga att ifrågasätta det etablerade och vidga våra perspektiv. Genom den här seminarieserien vill vi lyfta fram spännande initiativ och bidra till en fördjupad diskussion, säger Maria Lind.

 

Föreläsning #1: Museet är ett team

Kin Museum i Kiruna
Jagna Lewandowska, curator vid Museum of Modern Art i Warszawa

Jagna Lewandowska, curator vid Museum of Modern Art i Warszawa, presenterar hur lagarbete utgör kärnan i ett modernt museums uppdrag. Hon beskriver resan för Museum of Modern Art i Warszawa, som öppnade sin nya byggnad 2024 vid Plac Defilad, ett pulserande kulturellt nav intill Kultur- och vetenskapspalatset. Museet, designat av Thomas Phifer and Partners, omfattar nu 20 000 kvadratmeter för utställningar, utbildning, forskning och publik verksamhet.

Lewandowska visar hur museets samarbetsinriktade arbetssätt formar dess fokus på socialt engagerad, politisk och ekologisk konst. Genom exempel från större utställningar – såsom The Non-Permanent Exhibition. 4× the Collection – illustrerar hon hur flera curatoriella röster tillsammans presenterar mångfacetterade berättelser, både polska och internationella. Föreläsningen belyser övertygelsen att ett museums relevans idag bygger på dialog, inkludering och kritiskt tänkande, möjliggjort genom tvärdisciplinärt lagarbete.

Jagna Lewandowska, curator vid Museum of Modern Art i Warszawa, är utbildad vid curatorial-programmet på De Appel i Amsterdam. Hon var även medlem i konstkollektivet New Roman (2012–2016).

Se föreläsningen i efterhand här>>.

Föreläsning #2: Curatoriellt samskapande: Att lyssna till markerna

Rööhska museet, Göteborg
Dr Victoria Lynn, chef för TarraWarra Museum of Art i Healesville utanför Melbourne

Dr Victoria Lynn presenterar TarraWarras platsspecifika arbetssätt, som har utvecklats i nära samarbete med First Nations-samhällen. TarraWarra Museum of Art ligger på Wurundjeri-land och grundades 2003 genom donation från filantroperna Eva och Marc Besens, som även inkluderade en omfattande samling av modern och samtida australisk konst.

Under Dr Lynns ledning har museet fördjupat sitt engagemang i platsens kulturella och historiska betydelse. Arbetet hämtar inspiration från Wurundjeri-folkets bruk av markerna, från Coranderrk Aboriginal Stations historia och från betydelsen av namnet Tarrawarra – ”långsamt rinnande vatten” på språket Woiwurrung. Dr Lynn kommer att utforska hur denna starka platsförankring utmanar den västerländska modellen för moderna konstmuseer.

Med exempel från aktuella utställningar visar föreläsningen hur TarraWarra strävar efter curatoriellt samskapande – där konsten inte står isolerad från livet utan är djupt sammanflätad med platsen, dess historia och dess människor. Detta arbetssätt erbjuder en ny modell för museer som vill arbeta etiskt och kreativt i samklang med sin omgivning och dem som lever i den.

Dr Victoria Lynn är en av Australiens ledande museichefer och curatorer, känd för sin strategiska vision och sitt starka engagemang för konstens roll i samhället. Med över 30 års erfarenhet från stora offentliga konstinstitutioner leder hon idag TarraWarra Museum of Art. Hon är särskilt uppmärksammad för sitt arbete med konst av First Nations-konstnärer samt samtida konst från Australien, Europa, USA och Indien. Dr Lynn har publicerat över 100 artiklar, essäer och monografier om samtidskonst. Hon tilldelades ett Churchill Fellowship 2008 och utnämndes till Fellow vid Monash University 2024. Hon är en viktig röst för både etablerade och nya konstnärskap på den nationella och internationella scenen.

Seminariet kan ses i efterhand här>>

Föreläsning #3: MUNCH – mellan det ikoniska och det samtida

ArkDes, Stockholm
Tone Hansen, direktör för MUNCH i Oslo

Hur balanserar man ett av världens starkaste konstnärliga arv med ett modigt och samtida museiprogram?

I föreläsningen ”MUNCH – mellan det ikoniska och det samtida” berättar Tone Hansen om visionen bakom det nya museet, invigt 2021, som rymmer världens största samling av Edvard Munchs verk – och samtidigt fungerar som en internationell plattform för modern och samtida konst.

Med utgångspunkt i museets tre bärande pelare – Edvard Munch, modernism och samtidskonst – reflekterar Hansen över hur historiskt arv, samtida uttryck och globala perspektiv kan mötas i ett och samma museum. Föreläsningen berör också MUNCHs roll som en öppen, inkluderande och experimentell plats i samhället.

Seminariet är det tredje tillfället i Sveriges Museers seminarieserie om museer och samtidskonst, som arrangeras i samarbete med Maria Lind, och pågår från hösten 2025 till våren 2026. Serien samlar internationella och svenska experter för att utforska hur samtidskonsten utmanar och inspirerar museer i frågor som rör samlingar, arkiv och samhällsroll.

Seminariet kan ses i efterhand här>>.

Föreläsning #4: Hur man avkoloniserar ett museum: Ett försök i Katalonien 

Silvermuseet, Arjeplog
Manuel Borja-Villel

I dag pendlar institutioner mellan att vara maktens rum – där de som de påstår sig skydda i stället underordnas – och att bli platser för tilltal och ifrågasättande som främjar alternativa sätt att agera och tänka, och i förlängningen uppmuntrar de oändliga möjligheterna att föreställa sig och förverkliga liv.

Skapandet av en gemensam, alternativ berättelse är i dag mer nödvändigt än någonsin. Det kräver en praktik som gör motstånd mot det påtvingade – och som samtidigt tar sin utgångspunkt i röster från de grupper och individer som länge har förnekats rätten att tala. Först då blir det tydligt att det så kallade universella språket inte är så universellt som det utger sig för att vara. I detta överskrider vi också de gränser som satts upp av disciplinära indelningar.

I denna föreläsning delar Manuel Borja-Villel med sig av sina erfarenheter som chef för flera konstmuseer, med särskilt fokus på sitt uppdrag som rådgivare i avkoloniseringsfrågor vid Kataloniens regionala kulturdepartement (Generalitat de Catalunya). I denna roll var han även ansvarig för programmet Museu Habitable, som syftade till att arbeta med museer och koloniala arv.

Manuel Borja-Villel (Burriana, 1957) är konsthistoriker och curator. Han var direktör för Museo Reina Sofía i Madrid mellan 2008 och 2023. Under sin tid där genomförde han en radikal omdaning av samlingen och skapade Museo en Red – ett nätverk av organisationer, kollektiv och institutioner som ifrågasätter museet och vidgar dess gränser utifrån.

Tidigare var Borja-Villel direktör för MACBA i Barcelona (1998–2007) och för Fundació Antoni Tàpies (1989–1998). Som chef för dessa institutioner utvecklade han ett omfattande arbete som inneburit ett paradigmskifte inom samtida curatorisk praktik, genom att omtolka narrativ, utställningsformat och deras roll i institutionens styrning. Senast var han en av curatorerna för den 35:e São Paulo-biennalen.

Seminariet kan ses i efterhand här>>

Föreläsning #5: Sårbara processer: konst och forskning i samtal

ÖSTASIATISKA MUSEET, Stockholm
Doreen Mende, forskningschef vid Staatliche Kunstsammlungen Dresden

Mende undersöker hur kuratoriell forskning kan förhålla sig till de diasporiska liv som objekt och materiella föremål i museisamlingar bär på. Med utgångspunkt i Dresdens 500-åriga museihistoria – präglad av kurfurstar, monarkier, kolonialism, upplysningstankar och föränderliga statslogiker – reflekterar Mende över föremål som vittnen till sammanflätade historiska och framtida skeenden.

Föreläsningen ger inblickar i forskningsmetoderna vid Staatliche Kunstsammlungen Dresden och initiativ som Stannaki Forum och Transcultural Academy, som syftar till att pluralisera historieskrivningen och ompröva museet som en demokratisk plats för 2000-talet. Genom samtal mellan samtidskonst och specialiserad museiforskning – från proveniensstudier till konservering – bjuder Mende in publiken att se historien som en oavslutad process och att närma sig materiell kultur utifrån heterotemporala och transgenerationella perspektiv.

Doreen Mende är curator, forskare och sedan 2021 chef för den samlingsöverskridande forskningsavdelningen vid Staatliche Kunstsammlungen Dresden. Hon har initierat Stannaki Forum. Art and Research in Conversation och Transcultural Academy, som samlar internationella aktörer kring teman som Futurities och Unfinished Publics. Hennes kuratoriella praktik omfattar forskningsbaserade utställningar som Sequences: Entangled Internationalisms (Albertinum, 2023/24), Candida Höfer: Context. A Dresden Reflection (2024) och The Missed Seminar (Haus der Kulturen der Welt, Berlin). Mende är medgrundare av Harun Farocki Institut i Berlin och var professor i curatorial/politics vid HEAD Genève 2015–2025. Hennes forskning rör dekolonisering, sammanflätade internationalismer och visningens politik.
Seminariet kan ses i efterhand här>>