vi utreder

Varför undersöker Sveriges Museer ett svenskt museikort?
Sveriges Museer undersöker möjligheterna att införa ett nationellt museikort i Sverige. Liknande kort finns bland annat i Finland, Nederländerna, Belgien, Schweiz och Estland. Erfarenheter från dessa länder visar att korten kan bidra till fler museibesök, ökade intäkter, bättre synlighet och starkare gemensam marknadsföring för museisektorn.

Ett svenskt museikort skulle kunna stärka museerna och bidra till en långsiktigt hållbar museipolitik och ekonomi. Det skulle också kunna öka samverkan och sammanhållning i branschen, få fler att besöka museer oftare och bredda publikens upplevelse av museer.

Vilket skede befinner sig Sverige i?
Sverige befinner sig i ett utredningsskede. Under 2024 beställde Sveriges Museer en opinionsundersökning från Verian som visade att det finns intresse och betalningsvilja för ett svenskt museikort. Samma år genomfördes även en studie som pekade på god potential för en svensk modell.

Under hösten 2025 beviljades Sveriges Museer medel från regeringen till en förstudie som genomförs under 2026. Syftet är att förutsättningslöst undersöka hur ett museikort skulle kunna fungera på den svenska marknaden ur ett regionalt, kommunalt och statligt perspektiv.

Hur ser tidplanen ut?
Förstudiens första etapp färdigställs i juni 2026 och delrapporten presenteras under Kultur i Almedalen 2026. Därefter behöver museibranschen ta ställning till om arbetet ska gå vidare och hur en svensk modell i så fall ska utformas.

Vem fattar beslut om ett eventuellt svenskt museikort?
Beslut om en eventuell fortsättning och utformning av en svensk modell ska fattas av museibranschen. Varje museum beslutar själv om det vill ansluta sig till systemet.

Vad tycker svenskarna om ett museikort?
En opinionsundersökning från Verian visar att 45 procent tycker att ett museikort är attraktivt. Intresset är relativt jämnt fördelat över åldersgrupperna. Bland storstadsbor tycker 60 procent att museikortet låter attraktivt, jämfört med 36 procent bland boende utanför storstäderna.

Undersökningen visar också att många ser kortet som ett sätt att besöka fler museer än i dag, besöka museer i andra delar av landet eller upptäcka nya typer av museer.

Finns det ett verktyg där museer kan bedöma sina egna förutsättningar?
Ja. Sveriges Museer har tagit fram en museikortskalkylator där medlemsmuseer kan mata in egna nyckeltal och få en uppskattning av hur ett museikort skulle kunna påverka deras verksamhet.

Vilken är kostnadsmodellen för deltagande museer?
Museer som deltar förbinder sig att ge giltiga kortinnehavare fri entré till sina permanenta utställningar. Museerna får därefter ersättning för besöket från museikortsorganisationen.

Vad kostar det att ansluta sig till museikortet?
I Finland är det kostnadsfritt för medlemmar i Finlands museiförening att delta. Övriga betalar cirka 300 euro årligen. Utgångspunkten i den svenska diskussionen är att det inte ska kosta något för medlemsmuseer att ansluta sig. En svensk modell är dock ännu inte beslutad.

Hur betalas ersättning ut till museerna?
Museer får en andel av ordinarie entrépris. I befintliga modeller ligger ersättningen ofta på cirka 50–75 procent, och i tidigare svenska beräkningar har cirka 60–80 procent nämnts.

Museer kan också få provision, eller kickback, för varje sålt kort. I Finland får museet dessutom ersättning motsvarande en full entrébiljett vid det första besöket som görs med kortet.

Hur många besök ersätts per kort och år?
För besökaren innebär museikortet obegränsat antal besök på deltagande museer under ett år. Ersättningen till museerna kan däremot ha ett tak.

I Finland ersätts upp till tio besök per museum och användare per år. I Nederländerna finns exempelvis inget motsvarande tak. En eventuell svensk modell behöver beslutas senare.

Hur påverkar kortet museernas totala intäkter?
Erfarenheter från befintliga kortsystem visar på positiv effekt. I Finland säljs enkelbiljetter för ungefär samma belopp som innan museikortet infördes, samtidigt som intäkter från museikortet tillkommer.

Museerna kan även få ökade intäkter från fler återbesök, kortförsäljning, presentförsäljning och ökad kringförsäljning i butik och restaurang.

Finns det risk att intäkterna minskar trots att besöken ökar?
Det finns alltid risker i en ny affärsmodell, men detta har inte realiserats i befintliga kortsystem. En svensk modell behöver utformas så att den följer museernas intäkter och kan hantera eventuella negativa effekter.

Vem tar den ekonomiska risken?
Den ekonomiska risken ska i huvudsak inte ligga på enskilda museer. I andra länder ligger ansvaret framför allt på museikortsorganisationen.

Hur finansieras uppstarten av ett svenskt museikort?
Sveriges Museer söker extern finansiering för att utreda affärsmodellen, genomföra djupanalyser och utveckla eventuella affärsplaner. Om arbetet går vidare skulle även en uppstart av museikortsorganisationen behöva finansieras med externa medel.

Vad händer med intäkter och eventuella överskott?
Museerna får ersättning när kortet används och provision när kort säljs på museet. Resterande intäkter går till museikortsorganisationen, som finansierar gemensamma kostnader som marknadsföring, administration, IT-system, kundservice och utveckling.

Eftersom museikortsorganisationen ägs av museisektorn återinvesteras överskotti verksamheten och kommer medlemsmuseerna till del.

Finns det någon form av inkomstutjämning mellan museer?
I Finland finns ett tak för ersättning per museum, eftersom vissa museer annars skulle få en mycket stor andel av intäkterna. I Nederländerna finns inget sådant tak. En svensk modell behöver avgöra om ett tak eller annan balansmekanism ska införas.

Vad händer om kortet säljs via ett annat museum?
Museer får ersättning för besök oavsett var kortet har köpts. Det museum som säljer kortet kan dessutom få provision på försäljningen.

Hur påverkar kortet kringförsäljning i butik och restaurang?
Erfarenheter från Finland visar att kringförsäljningen har ökat kraftigt. Sidoförsäljningen i den finska museisektorn har ökat från 12,7 miljoner euro till 23,2 miljoner euro under de senaste tio åren.

Vad är sambandet mellan ökade kostnader och ökade intäkter?
I Finland uppskattas museikortet generera i genomsnitt cirka fyra timmars merarbete per vecka för museipersonalen. Det finns också indikatorer på ökat slitage och personal på grund av fler besökare.

Hur påverkar kortet museer som erbjuder fri entré?
Museer med fri entré kan delta i befintliga museikortssystem. De får normalt ingen ersättning per besök, men kan gynnas av fler besökare, ökad kringförsäljning, gemensam marknadsföring, besöksdata och provision på kort som säljs på museet.

Ett svenskt system måste kunna fungera även för museer med fri entré. Möjliga incitament kan vara rabatt i butik eller restaurang, fri parkering, särskilda kölösningar eller möjlighet att ta med en gäst.

Hur påverkar kortet museer med hög andel utländska turister?
Kortet påverkar främst inhemska besökare. Erfarenheter från andra länder visar att museikort kan stärka inhemsk turism, eftersom kortinnehavare gör fler museibesök på andra orter och i andra regioner.

Lockar museikortet tillräckligt många besökare för att vara värt det?
Erfarenheter från länder där museikort införts visar att besöken ökar. De svenska studier och undersökningar som hittills genomförts tyder på att kortet kan bli lönsamt, men olika typer av museers förutsättningar, juridiska frågor och affärsmodeller behöver analyseras vidare.

Hur påverkar museikortet priserna på entrébiljetter?
I Finland var genomsnittspriset för entrébiljetter cirka sex euro före museikortet. Tio år efter införandet var genomsnittspriset cirka tio euro. Kortmodellen kan alltså bidra till att påskynda prisökningar.

För att dämpa denna utveckling har tak satts för individuella ersättningsbelopp i både Finland och Nederländerna.

Finns det samband mellan museikort och stigande biljettpriser?
I Finland har biljettpriserna stigit snabbare än inflationen. En preliminär granskning visar att biljettpriser har ökat i Europa generellt, men snabbare i länder med museikort.

Finns risk att kortet kannibaliserar på befintliga intäkter?
En sådan risk har inte observerats i befintliga länder med museikort. Tvärtom har fler museer anslutit sig över tid när erfarenheter spridits och effekterna blivit tydligare.

Hur förhåller sig museikortet till årskort och andra befintliga erbjudanden?
Museikortet kräver inte att museer avskaffar egna årskort, men i många fall har lokala årskort konkurrerats ut eller ersatts av museikortet.

I Finland har vissa specialverksamheter, som vetenskapscentret Heureka, behållit egna kort. Vänföreningar har i andra länder fortsatt att fungera parallellt.

Hur påverkar museikortet museernas nuvarande biljettmodeller?
Museikortet skulle vara ett tillägg till museernas befintliga biljett- och medlemsmodeller. Hur olika modeller påverkas behöver analyseras vidare i dialog med museerna.

Finns det prenumerations- eller abonnemangsmodeller?
Ja. I Finland har en modell med månadsbetalning införts där användaren förbinder sig till ett 12-månaders medlemskap. Månadsbetalning kan vara intressant att utreda även i en svensk modell.

Vad händer om staten återinför fri entré?
Utifrån politikens rådande inställning till fri entré-reformen bedömer Sveriges Museer att återinförande av fri entré är osannolik.

Vilka är målgrupperna för museikortet?
Den största användargruppen i Finland är traditionellt aktiva museibesökare, ofta personer över 50 år med god ekonomi. Samtidigt visar erfarenheter att även yngre personer köper och använder kortet.

Olika kortmodeller kan nå olika grupper. Exempelvis finns sociala rabattkort i Belgien och särskilda barn-, ungdoms-, senior- och familjekort i flera länder.

Är museikortet bara till för dem som redan går på museum?
De som redan besöker museer är mest troliga att köpa kortet i ett första skede. I andra länder har kortet därefter börjat ges bort som present eller julklapp till personer som kanske inte annars hade gått på museum lika ofta.

Når museikortet nya målgrupper?
Ja. Museikortet sänker tröskeln för museibesök och gör det lättare att besöka museer man annars inte skulle ha köpt enkelbiljett till. Museer i kortsystem har rapporterat fler nya och mer varierade besökare.

Kan museikortet användas för demokratisatsningar och breddade målgrupper?
Museikortet är inte en snabb lösning på alla utmaningar kring breddad publik, men kan vara ett verktyg tillsammans med andra satsningar. I Finland har åldersgruppen 18–29 år ökat tydligt som museibesökare efter införandet av kortet.

Hur många gånger besöker kortinnehavare museer i genomsnitt?
I Finland gör kortinnehavare i genomsnitt cirka 6–7 museibesök per år.

Leder museikortet till fler museibesök totalt?
Ja. I Finland har museibesöken ökat kraftigt sedan kortet infördes. Besöken har ökat både bland betalande besökare och vid gratisbesök.

Hur förändrar museikortet människors besöksvanor?
Erfarenheter från Finland visar att museikortet har påverkat vanor på flera sätt. Fler besöker museer, enskilda personer besöker museer oftare och demografin har breddats.

Kortet gör det också vanligare att människor besöker museer spontant, tittar in under lunchrasten eller i väntan på tåget, reser för att besöka museer eller ändrar resväg för att hinna se en utställning.

Ökar kortet spontana och kortare besök?
Ja. Detta gäller särskilt museer som är lättillgängliga, exempelvis i stadskärnor. På stora museer gör kortet det också möjligt att besöka en enskild utställning utan att behöva köpa en ny entrébiljett.

Kan museikortet jämna ut besöksflöden över året?
Ja, delvis. Genom gemensam och riktad marknadsföring kan olika museer och utställningar lyftas fram vid olika tider på året. Tillväxten sker dock fortfarande ofta starkast under semesterperioder.

Hur använder turister museikortet?
Museikortet stärker framför allt inhemsk turism. Kortinnehavare gör museibesök i olika regioner och använder museer som resmål. Schweiz har dessutom en modell där museibesök ingår i Swiss Travel Pass, som riktar sig till turister.

Finns det separata kort för olika grupper?
Ja. Norditaliens museumskort har till exempel fyra användargrupper: seniorer, 28–65-åringar, 18–28-åringar och minderåriga. Schweiz har olika familjekort, och Nederländerna och Belgien har barnkort. Estland och Finland har däremot kort med ett enda pris.

Skulle det finnas student- eller pensionärsrabatt?
Detta behöver utredas vidare i en svensk modell.

Finns det risk att kortet inte når mindre mobila grupper?
Ja, men risken kan minskas genom riktade lösningar, exempelvis särskilda erbjudanden, sociala rabatter eller lokala samarbeten.

Hur fungerar museikortet i glesbygdsområden eller områden med få museer?
Museikortet kan ha tydlig effekt på turism även i områden med få museer. I Finland har besöken på Siida, landets nordligaste museum, ökat från 47 000 till 83 000 under museikortets existens. Museet ligger i Enare, där närmaste museer ligger hundratals kilometer bort, men området har mycket turism.

Hur påverkar geografin kortets nytta?
Kortet är ofta mest användbart i storstäder, där det finns många museer nära varandra och möjlighet att besöka ett nytt museum ofta. Samtidigt kan kortet uppmuntra resor till närliggande städer och museibesök i samband med andra resor.

Vad händer med museer i mindre städer och på mindre orter?
Små museer ute i landet kan få fler nya besökare genom museikortet. I andra länder har kortet påverkat resvägar och gjort museer till tydligare besöksdestinationer.

Besökare passar också oftare på att gå in på ett museum som de kanske inte hade betalat full enkelbiljett för.

Finns risk för ojämn fördelning mellan stad och landsbygd?
Museer i stadskärnor kan gynnas mest genom ett jämnare flöde av besökare året runt. Museer på landsbygd och i mindre orter kan i högre grad få besök under helger, lov och semestersäsonger.

Hur påverkas små museer runt om i landet?
För små museer, som ofta har begränsade marknadsföringsbudgetar, kan kortet ge betydande synlighet. De kan marknadsföras tillsammans med andra museer och få tillgång till besöksdata som kan användas för att utveckla verksamheten.

Vilken typ av museum gynnas mest?
Alla museer kan gynnas, men på olika sätt. Stora museer gynnas ofta genom fler återkommande besökare. Små museer kan framför allt få nya besökare och ökad synlighet.

En svensk modell måste utformas så att alla deltagande museer har nytta av systemet. Kortet bygger på en solidarisk grundidé, inte på att vissa museer ska minska sina intäkter för att andra ska öka sina.

Hur fungerar den centrala organisationen bakom museikortet?
I andra länder drivs museikort ofta av särskilda organisationer eller bolag kopplade till museiföreningarna. Organisationen ansvarar för kundservice, marknadsföring, avräkningar, IT-system och tjänsteutveckling.

I en svensk modell skulle museikortet kunna drivas av en organisation eller ett bolag under Sveriges Museer.

Vem står bakom kortet? Finns statlig eller politisk inblandning?
Tanken är att museerna själva, genom Sveriges Museer och medlemsmuseerna, ska stå bakom kortet. En viktig fördel är att kortet då ägs och drivs av museisektorn, inte av ett externt vinstdrivande företag.

Eventuella offentliga medel kan användas för förstudier eller uppstart, men modellen ska utvecklas av museibranschen.

Vem äger systemet och datan?
Det företag eller den organisation som administrerar museikortet äger systemet och hanterar kundrelationen. Kunden ingår avtal med museikortsorganisationen.

Hur rapporteras och administreras systemet?
Museikortsorganisationen administrerar systemet och rapporterar till medlemsmuseerna. Museerna får data om sina besökare, exempelvis besöksantal och demografisk information som ålder, kön och plats, i den mån det är juridiskt möjligt.

Hur mycket administrativt arbete kräver kortet från museerna?
I Finland har arbetet beräknats till ungefär fyra timmar per vecka. Det bör noteras att Finland har ett stort antal kampanjer, vilket inte nödvändigtvis behöver gälla i Sverige. I flera andra länder är systemet till stor del automatiserat.

Vad förväntas av museerna praktiskt?
Museet behöver utse en kontaktperson som håller övrig personal uppdaterad om museikortet. Museet behöver också visa museikortets marknadsförings- och varumärkesmaterial, sälja museikort och kunna validera kortet vid entré.

Hur fungerar kundtjänst, underhåll och support?
Museikortsorganisationen ansvarar för central kundservice, support, tekniskt underhåll och kontakt med systemleverantör. Museipersonalen får instruktioner om hur kortet säljs, hur kunder registreras och hur kortet valideras.

Hur valideras kortet vid entré?
Olika länder använder olika modeller. Ett vanligt exempel är att en QR-kod skannas med en app i kassan. Kortets giltighet visas för personalen, som utfärdar entrébiljett. Besöket registreras automatiskt i systemet.

Vilken teknisk utrustning krävs?
I tidigare bedömningar har utgångspunkten varit att tekniken ska vara enkel och tillhandahållas av museikortsorganisationen, exempelvis via en app.

Hur stora resurser krävs centralt?
I befintliga system krävs arbete av minst två till tre personer i museikortsorganisationen, utöver tekniska leverantörer och andra stödfunktioner.

Spelar museets organisationsform någon roll?
En svensk modell behöver fungera för statliga, kommunala, regionala och privata museer samt stiftelser, föreningar och ideella organisationer. Detta är en viktig del av utredningen.

Måste museer vara med?
Nej. Inget museum ska tvingas att vara med. Samtidigt kräver ett nationellt museikort att tillräckligt många museer ansluter sig för att kortet ska bli attraktivt för besökare.

Kan museer lämna systemet?
Ja. Deltagande ska vara frivilligt och museer ska kunna lämna systemet.

Vem äger kund- och besökardata?
Kunddata ägs och hanteras av museikortsorganisationen, eftersom kunden ingår avtal med den. Museerna får däremot tillgång till aggregerad besöksdata och statistik som kan användas för verksamhetsutveckling.

Kan museer kontakta sina besökare direkt?
Kunders kontaktuppgifter kan normalt inte lämnas ut direkt till museerna. Museer kan däremot skicka meddelanden via museikortsorganisationen till exempelvis personer som har besökt museet, köpt sitt kort där eller uttryckt intresse för museet.

Hur behåller museerna relationen till sina besökare?
Detta är en central fråga i utredningen. Museerna behöver kunna fortsätta bygga nära relationer med sina besökare samtidigt som de får tillgång till övergripande data och gemensam marknadsföring genom museikortet.

Finns möjlighet till riktad kommunikation?
Ja. Det är möjligt att rikta kommunikation baserat på exempelvis besöksfrekvens, ålder, geografi, intresse för olika typer av museer eller tidigare besök.

Hur fungerar marknadsföring – gemensam och lokal?
Museikortsorganisationen ansvarar för marknadsföringen av kortet och de museer som ingår. Museerna kan samtidigt kommunicera i egna kanaler att de är ett museikortsmuseum och exempelvis marknadsföra kortet som present inför högtider.

Hur får museer marknadsföra kortet på plats?
Museikortets marknadsförings- och varumärkesmaterial visas på museet. Museet kan också sälja kortet och få provision på försäljningen.

Hur används digitala verktyg?
Museikortsorganisationen utvecklar digitala verktyg, exempelvis app, nyhetsbrev, aviseringar och webbtjänster, tillsammans med systemleverantör och utifrån museernas behov.

Är lokala eller riktade pushnotiser möjliga?
Ja. Exempelvis kan en kortinnehavare som besöker en ort få information om närliggande museer, aktuella utställningar eller evenemang.

Vilka museer kan delta?
I Finland kan i princip alla medlemmar i Finlands museiförbund ansluta sig. I Sverige är utgångspunkten att kortet ska inkludera medlemmar i Sveriges Museer. Museer som inte är medlemmar skulle kunna ansluta sig till Sveriges Museer för att vara med i kortet.
Exakta kriterier behöver fastställas i en svensk modell.

Kan små och volontärdrivna museer delta?
Ja, systemet bör vara öppet för olika typer av museer. De exakta kriterierna behöver beslutas senare.

Kan museer som inte tar entréavgift delta?
Ja. Det finns många museer i länder med museikort som erbjuder fri entré. De får normalt ingen ersättning per besök, men kan gynnas av ökad synlighet, fler besök, bättre data, kringförsäljning och provision på kortförsäljning.

Finns alternativa former av deltagande?
Det kan vara möjligt, exempelvis partnerskap eller särskilda deltagandeformer. Detta behöver avgöras i arbetet med en svensk modell.

Hur säkerställs att hela branschen representeras?
Museerna beslutar själva om deltagande, men dörrarna bör hållas öppna för olika typer av museer. Information om kortets funktion, villkor och fördelar behöver spridas aktivt.

Vilka förebilder finns internationellt?
Museikort finns bland annat i Finland, Nederländerna, Belgien, Schweiz och Estland. Danmark har också arbetat med frågan om ett museikort.

Hur fungerar museikort i andra länder?
Gemensamt är att korten ger tillgång till permanenta utställningar på deltagande museer under ett år. I övrigt skiljer sig modellerna åt beroende på varje lands förutsättningar, behov och önskemål.

Den finska modellen brukar beskrivas som den mest kommersiella och tillväxtinriktade.

Hur skiljer sig Sverige från andra länder?
Sverige har redan relativt hög museibesöksfrekvens och många museer med fri entré. Dessutom har statlig fri entré-politik varierat mellan olika regeringar. En svensk modell behöver därför utgå från svenska förutsättningar, inte kopieras direkt från något annat land.

Hur var utgångsläget i andra länder när kortet infördes?
Utgångsläget har varierat. I Finland, som är mindre urbant än Sverige, besökte färre människor museer före kortet. Belgien är mer folkrikt och tätbefolkat och har också haft framgång, men inte lika brant tillväxt som Finland.

Vad visar erfarenheterna från Finland?
Finland har omkring 330 000 aktiva museikort. Kortinnehavare gör i genomsnitt cirka sju museibesök per år. En mycket hög andel kortägare är nöjda med köpet och många museichefer är nöjda med systemet. Museikortet har bidragit till fler besök, fler återbesök, bredare demografi, fler spontana besök och ökad museiturism.

Har museikort påverkat besöksmönster i andra länder?
Ja. I Finland har kortet fört nya och annorlunda typer av besökare till museerna. Antalet besök under lediga dagar har också ökat avsevärt.

Har museikort bidragit till att sprida besöken jämnare över året?
Tillväxten har skett under hela året, men är fortfarande starkast under semestrar och ledigheter. Genom marknadsföring kan fördelningen påverkas.

Hur ser statistiken ut i länder med kort jämfört med länder utan?
Besöksantalet verkar öka kraftigare i länder med museikort. Samtidigt behöver jämförelser göras försiktigt eftersom länderna skiljer sig åt i befolkningstäthet, museistruktur, biljettpriser och kulturpolitiska förutsättningar.

Finns det samarbeten med andra aktörer, exempelvis kollektivtrafik?
Ja. I vissa länder finns samarbeten med tågbolag där kortinnehavare får rabatterade biljetter. I Finland organiseras museiresor med buss till småstäder för kortinnehavare.

Kan museikortet kombineras med andra erbjudanden eller tjänster?
Ja. Museikortsorganisationen kan förhandla med relevanta tjänsteleverantörer om reseerbjudanden, rabatter eller andra förmåner.

Kan kortet innehålla fler förmåner än fri entré?
Det är möjligt att koppla andra förmåner till kortet, exempelvis rabatter i butik och restaurang, fri parkering, reseerbjudanden, möjlighet att slippa köer eller särskilda erbjudanden. Undersökningar visar att rabatter är efterfrågade av besökare.

Hur används museikortet i samband med större evenemang?
Det kan vara möjligt att ordna särskilda entrélösningar för kortinnehavare, exempelvis för att minska trängsel i biljettförsäljningen.

Hur förhåller sig museikortet till andra kort, som ICOM eller kulturkort?
Korten kan fungera parallellt och behöver inte påverka varandra.

Är ett nordiskt museikort aktuellt?
Fokus ligger i dagsläget på att undersöka en svensk modell. Ett nordiskt samarbete kan eventuellt bli aktuellt längre fram, men ligger inte i den första fasen.

Skulle ett museikort vara fysiskt, digitalt eller både och?
Det är sannolikt att ett svenskt museikort främst skulle vara digitalt, exempelvis via en app. 

Vad skulle kortet kunna kosta?
Tidigare beräkningar har utgått från att kortet skulle kunna kosta ungefär motsvarande fem museibesök, cirka 700–750 kronor. Detta är en uppskattning och behöver analyseras vidare.

Hur stor kan marknaden bli?
Tidigare uppskattningar har nämnt en möjlig maximal marknadsandel på cirka 8 procent, motsvarande omkring 800 000 sålda kort. Vid ett pris på 700 kronor skulle det motsvara cirka 560 miljoner kronor i intäkter. Detta är en uppskattning och behöver analyseras vidare.

Vad krävs av museerna för att hantera kortet?
Museerna behöver kunna sälja kortet, validera det vid entré, visa marknadsföringsmaterial och hålla personalen informerad. Den tekniska lösningen ska tillhandahållas centralt och vara enkel att använda.

Kan museikortet köpas som present?
Ja. I andra länder har presentförsäljning blivit en viktig del av museikortets framgång. Kortet kan exempelvis säljas som julklapp eller gåva.

Vilken roll bör museikortet spela i finansieringen av museer?
Museikortet kan stärka museernas egna intäkter och göra dem mindre beroende av enskilda finansieringskällor. I Finland har växande kortintäkter blivit en viktig inkomstkälla för museerna.

Är museikortet ett komplement eller en förändring av dagens modell?
Museikortet är i grunden en kompletterande produkt på museimarknaden. I praktiken kan det dock ersätta vissa lokala årskort. Museerna beslutar själva hur de vill hantera sina egna kort, medlemskap och biljetter.

Hur påverkar museikortet museernas roll och ställning i samhället?
Ett framgångsrikt museikort kan stärka museernas relation till publiken, öka genomslaget för deras uppdrag och stärka deras ställning i samhället. Fler besökare kan också synliggöra museernas relevans och samhällsnytta.

Vilka är de största utmaningarna med ett museikort?
De största frågorna gäller affärsmodellen, intäktsfördelningen, relationen mellan museet och besökaren, effekterna för olika typer av museer och skillnader mellan stad, landsbygd och glesbygd.

En svensk modell behöver också hantera frågor om fri entré, juridik, data, teknik, finansiering och vilka museer som ska ingå.

Vad behöver utredas vidare?
Bland annat behöver följande frågor analyseras vidare:

• hur ersättningsnivåer och eventuella tak ska utformas
• hur relationen till besökare och kunddata hanteras
• hur tekniken ska fungera
• hur uppstarten finansieras
• om särskilda kort eller rabatter ska finnas för olika målgrupper
• hur modellen kan fungera i hela landet