Rekordstor publik under Kulturpolitisk samling 2025

Dagen modererades av Benny Marcel och inleddes med ett anförande av Sveriges Museers generalsekreterare Gunnar Ardelius samt Svensk Scenkonsts vd Mikael Brännvall.
– Kulturlivet behöver fler samarbetsytor med olika delar av samhället - med civilsamhället, näringslivet och akademin. Större och mindre verksamheter, runt om i landet har olika förutsättningar och vi vill att kulturlivet i hela Sverige ska kunna uppnå sin fulla potential.
Här ser vi att en avgörande faktor är att den del av kulturlivet som har offentligt stöd
står på stadig grund med säkrad långsiktig finansiering, så att korsbefruktningen av olika inkomstkällor istället kan stärka och sporrar varandra och på så vis skapa en vitalare helhet, sa Gunnar Ardelius. Se hela anförandet här>>.

Save the date - Kulturpolitisk samling 2026
Måndag den 12 oktober 2026 arrangerar Svensk Scenkonst och Sveriges Museer nästa års upplaga av Kulturpolitisk samling. Då breddar vi perspektivet och utforskar Sverige som kulturland, genom att diskutera kulturens position i samhället. Boka in datumet redan nu!

Titta i efterhand
Över 700 personer följde den digitala sändningen live under måndagen och tittarsiffran fortsätter att öka. I vår Youtubekanal kan du ta del av hela sändningen eller enkelt välja att titta på en enskild programpunkt. Se hela programmet här>> eller klicka på länk i respektive inlägg nedan för att komma till en specifik programpunkt.

"Kulturen är för viktig för att lämna bara åt oss politiker"

Under rubriken ”För ett friare kulturliv” talade kulturminister Parisa Liljestrand (M) om att breddad finansiering inte bara handlar om pengar, utan också om engagemang.
– Här får vi idag chansen att prata om hur vi kan hitta fler finansieringskällor för kulturen. Jag tror nämligen att kulturen är för viktig för att bara lämna åt oss kulturpolitiker, säger Parisa Liljestrand. Staten ska finansiera vissa delar av kulturlivet. Regionerna och kommunerna likaså. Men samhället är större än staten. Det viktigaste uppdraget som politiken har är att sänka trösklarna för finansiärer, filantroper, företag och stiftelser så att de kan förstå att engagemanget är efterfrågat och genom det också känna ett ansvar för kulturen. Se programpunkten här>>.

"Ett samhälle som inte har råd med kultur är inte ett fullvärdigt samhälle"

Samarbete och gemensamma lösningar stod i fokus under anförandet av Astrid Söderbergh Widding, professor i filmvetenskap och verkställande ledamot i Wallenbergstiftelserna. Hon pläderade bland annat för att lägga oväsentliga meningsskiljaktigheter åt sidan och fokusera på lösningar i frågan om finansiering av kulturen. Kärnfrågan, menade hon, är inte vem som betalar för kulturen, utan varför man ska betala för kulturen.
– Kulturen kommer att hända och kommer att skapas ändå, oavsett vem som betalar. Men ett samhälle som inte längre anser sig ha råd med kulturen är inte längre ett fullvärdigt samhälle. Se programpunkten här>>.

Exempel på kompletterande finansiering bland museer och scener

Under sessionen ”Samverkan och relationsbyggande” fick publiken inblickar i exempel på kompletterande finansiering av museer och scener runtom i landet. Örjan Molander, Kalmar läns museum, Maria Sidén, Nääs slott, Anna Sjövall, Teater Halland, Björn Lönner, Playhouse berättade om sina erfarenheter.
– Vi hade behov, önska och vilja att skapa ett starkare och mer långsiktigt hållbart eget kapital. Istället för några få stora finansiärer tänkte vi "många bäckar små", och startade en kulturavsfond 2019. Det bygger på ett osjälviskt givande i filantropisk anda, sa Örjan Molander, länsmuseichef Kalmar läns museum.
Maria Sidén, VD Nääs slott, lyfte frågan om finansiering i ett mycket större perspektiv:
– Nääs är skyddat i händelse av krig. Men vore det inte bra om vi kan se till att även skydda det i händelse av fred? sa Maria Sidén. Se programpunkten här>>.

Forsknings- och framtidsperspektiv på kulturens olika intäktskällor

I punkten ”Historik, forskning och framtid” presenterades olika perspektiv på finansiering av kulturen i Sverige. Medverkade gjorde Jenny Johannisson, docent och universitetslektor vid Högskolan i Borås, Pelle Amberntsson, utredare och analytiker vid Myndigheten för kulturanalys, Katja Lindqvist, konstvetare och docent i företagsekonomi vid Lunds universitet, samt Karin Forseke, regeringens särskilda utredare i utredningen om en breddad finansiering av kulturområdet.
Jenny Johannisson lyfte bland annat vikten av att sätta sig in i forskning och historia inför stora och viktiga politiska vägval.
– Inför stora förändringar finns alltid en tendens att vi förstorar upp eller förminskar risker och möjligheter. Då är det viktigt att stanna upp och se tillbaka på konsekvenserna av olika typer av styrning historiskt. All form av finansiering av kultur innebär någon form av styrning. Se programpunkten här>>.

"Överens om kompletterande finansiering men inte om allt inom kulturpolitiken"

I diskussionen ”Reflektioner över förmiddagens inspel" samtalade representanter från kulturutskottet kring de diskussioner och anföranden de lyssnat till. Medverkade gjorde ordförande Mats Berglund (MP), vice ordförande Malin Danielsson (L) och ledamoten Catarina Deremar (C).
– Kulturpolitik ska hålla sig till kulturen - men det finns beröringar till näringspolitiken på många sätt. Vi är väldigt överens i kulturutskottet och i kultursektorn generellt att vi behöver kompletterande finansiering till kulturlivet, men vi bör komma ihåg att det även finns stora skillnader mellan partierna gällande kulturpolitiken, sa Mats Berglund. Se programpunkten här>>.

Erfarenheter och råd från de nordiska grannländerna

Temat ”Nordiskt perspektiv” handlade om hur grannländernas finansieringssystem och kapital möjliggör kompletterande finansieringen av kulturen där. Medverkade gjorde Susanna Pettersson, VD Finska kulturfonden, Kristin Danielsen, direktör Nordisk Kulturfond, och Sanne Kofod Olsen, ordförande i Ny Carlsbergfonden och rektor på Kungl. Konsthögskolan.
Alla fick bland annat svara på frågan vad Sverige bör tänka på i arbetet med att stärka den kompletterande finansieringen.
– Bort från stuprör, det går inte att fortsätta arbeta i sin egen bubbla. Prata med andra branscher och sektorer, prata med idrottspolitiken, prata med försvaret och med näringslivet. Kulturen behöver sådana förespråkare. Och sluta klaga, sa Susanna Pettersson. Se programpunkten här>>.

"Samarbetet måste gynna båda parter"

I momentet ”Långsiktiga samarbeten och storytelling” presenterade företrädare för Kunstsilon i Norge, LKAB och Norrbottensteatern olika exempel på framgångsrika samarbeten mellan kultur och näringsliv.
LKAB är Norrbottensteaterns huvudsponsor sedan nästan 20 år. Förutom klassiska sponsoravtal finns ett långtgående samarbete som möjliggör att alla elever i Kiruna och Gällivare får se teater.
– Samarbetet måste gynna båda parter, vi har ett gemensamt intresse av att orterna växer. Vi verkar båda på små orter i ett avlångt land och har ett jättebehov av att folk vill bo och trivas här. Då måste de få uppleva högkvalitativ kultur. Men i grunden är det två väldigt skilda verksamheter, sa Anna Skogh, chef för extern kommunikation på LKAB. Se programpunkten här>>.

"Kulturlivet kan bli bättre på att be om pengar"

Dagens sista programpunkt gav utrymme för finansiärernas röster. Vad motiverar dem och vad tycker de behövs för att ytterligare stärka banden mellan givare och mottagare?
– Det bästa samarbetet är ett samarbete som båda parter tjänar på. Det behöver inte vara pengar, sa Staffan Liewendahl, Interaction Manager på Swedbank.
Men när det gäller finansiering av kultur menade han att kulturlivet kan bli bättre på att be om pengar.
– Idrottsvärlden är jättebra på att fråga om de kan bli sponsrade men jag ser inte de frågorna lika ofta från kultursektorn. Det är också viktigt att fundera på vad man har att erbjuda och vilken sponsor som matchar det, sa han. Se programpunkten här>>.

Ett stort tack till alla i publiken och alla medverkande!