Vem ska betala för kulturen?
|
|
Programpunkten “Vem ska betala för kulturen?” handlade om den högaktuella frågan om kulturens finansiering och nya intäktskällor. Museer och scenkonstverksamheter är generellt positiva till att komplettera den offentliga finansieringen med andra intäkter. Men det är ett arbete som kräver kunskap, resurser, långsiktighet och stärkta relationer med bland annat näringslivet. Det visar den rapport som släpptes av Svensk Scenkonst och Sveriges Museer i februari.
- Grunden måste alltid vara en stabil offentlig finansiering. Vi ser en oro hos våra medlemmar att den privata finansieringen kan leda till att de offentliga anslagen minskar. Där måste politikerna visa i praktiken att det inte är så det är tänkt, sade Gunnar Ardelius, generalsekreterare för Sveriges Museer.
Mikael Brännvall, vd för Svensk Scenkonst, tror att den kompletterande finansieringen kan synliggöra kulturen som en viktig spelar i samhället. Men han betonade att kulturlivet måste få rätt förutsättningar om intäkterna från andra håll än det offentliga ska öka.
- Det vilar ett ansvar på kulturlivet att själv ta initiativ och kontakter med givare. Men hos mindre institutioner och det fria kulturlivet finns inga som helst resurser för att jobba med det här. Då måste man kunna söka ekonomiskt stöd för det.
För att lyckas praktiskt menade Nike Örbrink (KD) gruppledare och ledamot i kommunfullmäktige, Stockholm stad, att kulturlivet bör lära från de som har lång erfarenhet av sponsring.
- Vi behöver prata med de som kan det här och ta inspiration från till exempel idrotten. Sedan måste det också bli avdragsgillt att donera gåvor till kultur precis som till välgörande ändamål.
Mats Berglund (MP), ordförande i kulturutskottet, Sveriges riksdag, tror att en kompletterande finansiering öppnar för en mer positiv syn på kultur.
- Pratar man med Giva Sverige eller Cancerfonden får man bilden att vi är givmilda i Sverige. Många är positiva till att ge pengar till exempelvis forskning. Att få in kulturen i det här är nästa steg. Det finns potential.
Moderator var Sharon Jåma Hofvander. Se hela samtalet här>>. |
Kulturlivets uppgift i totalförsvaret – är vi beredda?
|
| Dagens andra seminarium behandlade kulturens uppgift i totalförsvaret. Vi står inför en ny världsordning och ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Hur kan kulturen stärka oss i oroliga tider? Och är vi beredda?
Samtalet inleddes av Mikael Brännvall, VD, Svensk Scenkonst och Gunnar Ardelius, generalsekreterare, Sveriges Museer.
Moderatorn Noomi Hedlund, kulturstrateg och rådgivare, tydliggjorde att samtalet rör sig kring vad vi kan göra nu för att stärka ett samhälle i kris - inte om vi får mer finansiering senare.
– Gotland är extra utsatt och Visby är ett världsarv, säger landshövding Charlotte Petri Gornitzka. Gotland ligger i framkant i hur vi kan säkra vårt materiella kulturarv, det finns ett försprång här. Men att den levande kulturen kan fortsätta under kris är minst lika viktig, och där tror jag att vi kan göra mer.
– Vi är den starka och tydliga rösten till varför kulturarvet bör ses som en central del i försvaret. Vi arbetar även operativt och ger stöd för att öka resiliensen hos museer. Alla bör göra en grundläggande risk- och hotbildsanalys och undersöka effekter och konsekvenser - vilka sårbarheter har vi? säger Eric Fugeläng, chef för museiavdelningen vid Riksantikvarieämbetet.
– Kulturen är både ett mål och ett medel för ett starkt försvar, säger flottiljamiral Fredrik Peedu. Ytterst handlar det om att förbereda oss för krig. Kriget i Ukraina är en bra illustration på kulturens betydelse som anfallsmål - Rysslands mål är att utrota en självständig ukrainsk kultur. Och försvaret är mer än försvarsmakten - det civila försvaret är avgörande. Kulturen är mycket viktig där.
– Vi är alltid beredda. Största styrkan med scenkonsten är att vi är oerhört flexibla och kan agera snabbt. Pandemin är ett mycket bra exempel på det, säger Petra Brylander, VD och konstnärlig ledare för Malmö Stadsteater.
– Yttrandefriheten är kulturens styrka - det är ett forum för att ifrågasätta.
– Vi har ett beredskapsuppdrag - vi ska kunna sända även i händelse av krig och övar för det. Vi samarbetar mycket med Ukraina. Vad händer t.ex. när strömmen går? Det gäller att bygga egen resiliens, säger Gabriel Byström, stabschef och stf VD Sveriges Radio.
– Oberoende nyhetsförmedling är självklart extremt viktig under krig, men efterhand växer behovet av något annat. Kulturens roll i tv och radio är avgörande för motståndskraft och att finna mening i en mörk tillvaro.
Arrangör: Kultur i Almedalen. Se seminariet här>>.
|
Hur kan museerna bli mer angelägna för unga vuxna?
|
| Åldersgruppen 18-25 är inte tillräckligt representerad bland museernas besökare. Varför är det viktigt att denna grupp tar del av museernas utbud, och hur når man dem? Frågan diskuterades under ett seminarium med rubriken: Hur kan museerna bli mer angelägna för unga vuxna?
Gunnar Ardelius, generalsekreterare Sveriges Museer, ledde samtalet som grundades på den nya rapporten: “Ungas vuxna sökes”.
– Under 2024 anställde jag en junior museichef som min ersättare under sommaren, säger Åsa Marnell, chef Historiska museet. Neo, 17 år, fick mandat att påverka vår verksamhet. Vi behövde få in målgruppen på riktigt och hans arbete resulterade i en lång lista beslut som vi nu verkställer. Det var inget spel för gallerierna - vi gjorde det på riktigt - för att vi ville lyssna på den målgruppen och attrahera de besökarna.
– Genom medskapande tror vi att man får större agens och större tro på att man kan påverka samhället man lever i - vilket är en viktig del av vårt uppdrag, säger Karin Nilsson, chef ArkDes. Vi bjuder till exempel in unga vuxna för att workshoppa om framtiden.
– Rapporten är högintressant för vår målgrupp, säger Sigge Eriksson, tf ordförande, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer. Grundtanken är att ha låga trösklar för att få tillträde till museerna. Att inkludera museerna i utbildningen redan på grundskolenivå är avgörande, samt utveckla demokratirollen och mötesplatsen som museerna är.
– Unga vuxna söker sig till oss på grund av tillgänglighet, autenticitet, lustfylldhet och inkludering, säger Fredrik Timell, samhällspolitisk chef, TikTok. Vi tror på den samskapande effekten för att nå den här målgruppen, det skapar engagemang. Vi vet att det finns ett stort intresse för museer för den här målgruppen. Det finns kapacitet att nå fler unga besökare genom att anpassa kommunikationen.
Arrangör: Sveriges Museer. Se seminariet här>>.
|
Rapporten Unga vuxna sökes i media
|
Varför har många museer svårt att nå unga vuxna – och vad krävs för att bygga hållbara relationer med dem? Det är utgångspunkten för Sveriges Museers nya rapport Unga vuxna sökes – Läget i landet enligt 77 museichefer, som släpps i idag.
Rapporten ger en unik inblick i hur museer runt om i landet ser på sin framtida relevans och vilka vägar som faktiskt fungerar för att nå målgruppen 18–25 år.
– Det här är en grupp som ofta glider museerna ur händerna. Vissa säger att de hittar tillbaka senare i livet – men har vi verkligen råd att tappa dem under en så formande tid? säger Gunnar Ardelius, generalsekreterare för Sveriges Museer.
Läs mer här>>.Kulturnytt uppmärksammar vår nya rapport Unga vuxna sökes. Lyssna på intervjun med Gunnar Ardelius i länken här>>.
Även Dagens Nyheter lyfte vår nya rapport om unga vuxna.
"Några av åtgärderna som enligt museicheferna har varit effektiva är särskilda program och evenemang som talar direkt till målgruppen, relationer som byggs redan under skoltiden, och medskapande projekt där unga är aktiva medproducenter." Läs hela artikeln här>>.
|
Frukostsamtal: Vad kan ett svenskt museikort betyda för museerna och för museibesöken?
Under frukostsamtalet “Vad kan ett svenskt museikort betyda för museerna och för museibesöken?” diskuterades möjligheten att införa ett svenskt museikort.
Samtalet modererades av Niklas Cserhalmi, ordförande/chef, Sveriges Museer/Stiftelsen Arbetets Museum, som inledde med en sammanfattning av vad Sveriges Museer hittills gjort för att undersöka om ett museikort skulle vara intressant för museerna i landet.
– Vi är initialt positiva. Kortet skulle ge karaktär av gemensam kraftsamling i museisektorn. Det här kan vara en möjlighet för museerna att skapa nya relationer och kanske nå andra besöksgrupper, säger Ulf Dernevik, generalsekreterare för Länsmuseernas samarbetsråd. Men för länsmuseerna, där vissa museer fortfarande har fri entré, är det många som har frågor kring hur det blir för dem.
– Den främsta fördelen med ett museikort är att det synliggör museerna i landet, det är positivt för hela sektorn. Det finns redan en mängd olika turistkort, men ett museikort kan vi göra bättre själva - någon annan kommer göra det annars, säger Peter Skogh, museidirektör Stiftelsen Tekniska museet. Datan som kan samlas in genom kortet har självklart ett värde, men givet museernas höga trovärdighet är jag inte säker på att vi ska använda datan på samma sätt som t.ex. företag.
– Kulturen har fått stått undan lite vad gäller besöksnäringen här på Gotland, vi har haft mycket fokus på mat och dryck, säger Erik Öhrn, verksamhetsledare Gotlands besöksnäring. Att paketera kulturen på det här sättet skulle vara intressant. Det är ett smart sätt att lösa utmaningen med finansiering och marknadsföring för museerna.
– Jag är spontant positiv till idén, men det finns självklart frågor om hur det kommer att fungera rent praktiskt, säger Jenny Westfält, museichef, Gotlands museum. Vi som är starka i besöksnäringen skulle tjäna på detta när inresande kommer med museikortet, men här på Gotland finns 100 museer och jag är mån om att de också skulle få en plats i det här.
Arrangör: Riksförbundet Sveriges Museer
Vi på Sveriges Museer fortsätter dialogen kring ett eventuellt museikort under hösten. Läs mer här>>.
|
Museerna och skolan – har alla Sveriges skolelever tillgång till museerna?
Museerna - med expertis inom kulturarv, konst, historia, vetenskap och utforskande pedagogiska läroprocesser - kan stärka skolans undervisning och bidra till måluppfyllelse. Men trots museernas starka pedagogiska potential varierar tillgången stort i landet. Under rubriken ”Museerna och skolan - har alla Sveriges skolelever tillgång till museerna?” diskuterades hur museerna bättre kan bli en del av skolans ekosystem.
– I vår enkät ser vi att drygt 40% av lärarna inte har använt museer i sitt arbete, säger Charlotte Ahnlund Berg, utredare musei- och kulutrarvspedagogik, Riksantikvarieämbetet. Det är ett problem om museerna erbjuder skolan fel utbud, eller om skolan är förhindrad att besöka museerna. Den mest avgörande frågan är transporterna. Lärare tänker på fysiska besök trots digitalt utbud, lånelådor och museer på skolturnéer.
Sven Rentzhog, chef framtidsfrågor, Nordiska museet, ser skolverksamheten som en grundbult i verksamheten och önskar att man gör en kraftfull bildningsreformssatsning.
Louise Thunström (S), ledamot i kulturutskottet, Sveriges riksdag, tycker att det finns många goda initiativ, men trots det har en stor del av Sveriges skolelever inte tillgång till museer.
– Digitala upplevelser är bra komplement, men jag vill att alla elever ska få möjlighet att besöka ett museum fysiskt, säger Louise. Just nu tar S tar ett omtag om museipolitiken och omformar den. Exakt hur återstår att se - men det måste bli enklare för skolan att besöka museerna och enklare för museer att ta emot elever. Få institutioner har så högt förtroende gällande kunskapsförmedling och fakta. Museerna är en trygg källa för pedagoger. Och utöver skolan är fritids en bortglömd resurs.
Seminariet var starten på en samlande diskussion om behovet av en nationell satsning på museipedagogik i skolan som mynnar ut i en konferens 18 mars 2026 på Nordiska museet.
Samtalet modererades av Ulf Dernevik, generalsekreterare Länsmuseernas samarbetsråd och Gunnar Ardelius, generalsekreterare Sveriges Museer.
Arrangör: Riksantikvarieämbetet, Stiftelsen Nordiska Museet, Länsmuseernas samarbetsråd och Sveriges Museer. Se seminariet här>>.
|
Kultur som livskraft – så stärker kulturupplevelser vår hälsa och vårt samhälle
|
| Forskning visar att kulturupplevelser främjar både psykisk och fysisk hälsa. Samtidigt använder var sjätte anställd inte friskvårdsbidraget alls. Varför då inte använda friskvårdsbidraget till kultur? Kan kultur bli en nyckel till bättre folkhälsa och samtidigt bidra till ett mer hållbart kulturliv? Och vad krävs för att detta ska bli verklighet?
Samtalet ”Kultur som livskraft – så stärker kulturupplevelser vår hälsa och vårt samhälle” som modererades av journalisten Sharon Jåma undersökte dessa frågor.
– Musiklyssning kopplas till lägre kortisolnivåer, färre depressioner och stimulerar kropp, sinne och existentiell mening. Kulturutövare får bättre EQ och mer utvecklad hjärnbalk. Kanske ska man öka de estetiska ämnena när matteresultaten sviktar - då främjas läromiljön och eleverna presterar bättre, säger Töres Theorell, läkare och professor i psykosocial medicin, Karolinska Institutet.
– Idag kan man få friskvård för träning av mental hälsa. Det är inte ett så stort hopp till att inför kultur som friskvård, säger Petra Brylander, VD, Malmö Stadsteater.
– Låt folk bestämma själva, säger Peter Skogh, museidirektör Stiftelsen Tekniska museet. Få saker skulle vara enklare att införa och det skulle vara positivt för både individerna och samhället i stort.
– Det här förslaget låter så pass vettigt att jag tänker lämna in en motion, säger Roland Utbult, riksdagsledamot och kulturpolitisk talesperson för Kristdemokraterna.
Övriga medverkande: Eva Bojner Horwitz, professor, inom musik och hälsa vid Kungl. Musikhögskolan, Mats Natvig, ordförande, Live Nation.
Medverkande/arrangörer: Mikael Brännvall, VD, Svensk Scenkonst, Joppe Pihlgren, verksamhetsledare, Svensk Live, Gunnar Ardelius, generalsekreterare Sveriges Museer, Silvia Ernhagen, generalsekreterare Svensk biblioteksförening. Se seminariet här>>.
|
|
|
|
