Anna Fredholm, Armémuseum: Människor på flykt
2017-03-20
Jag ville inte att mina barn skulle bli rädda när vi skulle gå på båten. Så jag var tvungen att ge dom tabletter, för att dom skulle sova hela resan […] För mig var allt ok. Jag var inte rädd för att dö. Om jag dog skulle det vara ok, jag är van. Jag kände ingenting. Men problemet var med barnen. Jag gav dom tabletter för att dom skulle sova och inte känna någonting, även om dom dör. Så att dom dör utan att lida eller se nåt.
Under hösten 2016 fick jag förstärkning i projektet av min kollega Rasha. Med hennes hjälp genomförde vi en enkätundersökning i syfte att samla fler människors berättelser kring flykt från krig. I december 2016 inleddes ett samarbete med Centrum för samhällsorientering som samordnar utbildningar om det svenska samhället för nyanlända människor. Kursdeltagarna erbjuds ett studiebesök på Armémuseum med visning på temat Sveriges historia och efterföljande fika med samtal och möjlighet att delta i enkätundersökningen.
Eftersom Armémuseum ska ta särskild hänsyn till barn och unga i sin verksamhet, förbereddes även en enkät anpassad för barn. I enkäten ombads barnen att rita fyra olika bilder som hade att göra med olika faser av deras uppbrott från hemlandet och flykt till Sverige. Vår förhoppning var att det skulle kännas lättare för barnen att berätta om vad de varit med om genom att rita bilder än att behöva sätta ord på sina upplevelser. Så här långt har dokumentationsprojektet resulterat i över hundra människors personliga berättelser om att fly från krig och ett trettiotal teckningar från barn med samma tema. Allt material kommer att bevaras för framtiden i Armémuseums arkiv.
Men Armémuseum har också en viktig roll som kunskapsbärare och folkbildare i den tid vi lever i nu. Som militärhistoriskt museum har vi möjlighet att belysa ämnet flykt från krig i ett historiskt perspektiv. Därför kommer Armémuseums årsbok 2017 att skildra flyktingar i Sverige under 300 år, med nedslag i historien under tre skilda perioder när Sverige har påverkats av stora flyktingströmmar till följd av krig.
Förhoppningsvis kommer läsaren av Armémuseums årsbok 2017 att uppmärksamma alla de beröringspunkter mellan den tid vi lever i nu och andra tider när människor har tvingats på flykt till följd av krig och våld. Samtidens främlingsfientliga strömningar och tal om att stänga gränser och deportera människor gör det viktigare än någonsin att vi lär av historien. Bakom oss finns såväl tidpunkter då Sveriges restriktiva flyktingpolitik medförde mänskligt lidande och katastrofer av ofattbar omfattning, som tillfällen när svenska hjälpinsatser blev till hundratusentals människors räddning. I bästa fall kommer Armémuseums årsbok 2017 väcka insikter om att vi inte får upprepa de misstag som en gång har gjorts och att vi har ett gemensamt ansvar för att hjälpa människor som flyr från krig och söker skydd i Sverige. Vår egen historia visar att vi har klarat det förr.
/Anna Fredholm, intendent på Armémuseum
Bilder ovan fr vänster:
1. En pojke har ritat en bild på en fot som spelar fotboll, ett grönt träd och en röd stuga som svar på frågan om att rita något från hans liv i Sverige.
2. Ett barn har ritat ett hus som utsätts för beskjutning som svar på frågan om att rita något han minns från sitt förra hemland.
3. En flicka har ritat en sjuksköterska inom Röda halvmånen som svar på frågan om vad hon vill göra när hon blir vuxen.
Armémuseum är en av de tre nominerade till Årets museum 2017. Juryns motivering lyder: Ett militärhistoriskt museum som med mod och kreativitet förnyat sin verksamhet och gjort den angelägen för sin samtid. I tider av populism och intolerans väjer inte museet för att belysa och diskutera svåra frågor och konflikthärdar. Nya berättarmetoder, synlighet och tillgänglighet, självkritiskt perspektiv samt existentiella frågeställningar skapar nya sammanhang i möten med besökare liksom inom internationella forskningssamarbeten och nätverk. Samtidigt som museet skapat en bred överblick över sin samling har det behållit och vidareutvecklat sitt kunskapsinriktade och folkbildande fundament.