Mats Widbom: Sound of Museums….

Salzburg-Berlin-Paris. Tre städer på en vecka för att diskutera museernas framtid i ett internationellt perspektiv – vilken perfekt vecka att blogga hos RSM! Inbjuden av amerikanska Institute of Museum and Library Services (www.imls.gov) och Salzburg Global Seminar (www.salzburgglobal.org) och med Världskulturmuseets inkluderande perspektiv i PowerPointen har jag efter tre intensiva dygn blivit ”utsläppt” från Schloss Leopoldskron. Vid foten av vykortsvackra alper där Sound of Music-turisterna flockas i slottsträdgården har jag tillsammans med kollegor från ett 30-tal länder haft förmånen att vara med och skriva fram rekommendationer kring hur våra museer och bibliotek ska kunna möta det 21a århundradets utmaningar i en så kallad ”era of Participatory Culture”. Över 800 miljoner facebook användare, nära fyra miljoner Wiki-inlägg och en strid ström av sociala medier har format en helt ny attityd till kunskap och deltagande. Museerna måste för att skapa trovärdighet och relevans möta dessa nya krav på delaktighet och medskapande genom att utforma nya arbetsmetoder och synsätt.

I den klara alpluften rådde stor enighet om att museernas samhällsroll måste lyftas fram starkare – museerna är viktiga brobyggare i en tid av ökad intolerans och vidgade klyftor mellan olika grupper i samhället. De kan erbjuda ett fysiskt rum för ökat deltagande och mångfald som komplement till de sociala mediernas virtuella rum – eller snarare länka samman dessa båda rum till utvidgade ”besök”. Men hur långt är vi beredda att riva ner murarna mellan museets experter och publik – är tiden mogen för ett ”wiki museum” där museets användare i allt högre utsträckning står för kunskapen? Seminariets hjärntrust var enig om att det hur som helst inte går att sitta kvar i sina kunskapstempel som om inget har hänt i tron att museerna kan kontrollera innehåll och tolkning på egen hand. Fler röster måste komma till tals och museernas samlingar väntar otåligt på att avlockas nya innebörder och berättelser.

Nya redskap för publikarbete och medskapande måste slipas fram och museerna måste bli bättre på att sätta upp kvalitativa mål som också går att mäta för att kunna argumentera gentemot sina uppdragsgivare. Utan tvekan kan man tala om ett globalt uppvaknande även om Sverige har varit tidigt ute i dessa frågor – exemplifierat av t ex förra årets Vårmöte på temat Vända perspektiv. Sociala medier har varit kittet i Den Arabiska våren och ockupationen av Walls street – den nya tekniken är en påskyndande förändringsagent i en tid då globaliseringens effekter blir allt mer påtagliga genom oppositionella rörelser, världsomspännande finanskriser och klimatförändringar. I bakvattnet av dessa strömningar växer en ny kultur av lärande snabbt fram och om inte museerna är lyhörda och reaktiva så blir de snart museer över sig själva utan att kunna attrahera en omvärld som kräver både inflytande och avtryck. På onsdag återkommer jag på bloggen från Berlin och fler inblickar i den internationella museiutvecklingens dialoger…….wiedersen.

/Mats Widbom, chef Världskulturmuseet i Göteborg