Vi besöker: Hallwylska museet

Sveriges Museer har cirka 230 medlemmar utspridda över hela landet, med en stor bredd på inriktning och verksamhet. I en serie artiklar kommer vi att kika närmare på några av våra medlemmar och få reda på mer om hur de arbetar och utvecklar verksamheten. Först ut är Hallwylska museet!

Hallwylska museet grundades av Wilhelmina von Hallwyl, som önskade att hennes hem och omfattande samlingar skulle finnas bevarade och möjliga att uppleva ”i en långt avlägsen framtid”. Museet fungerar som ett monument över en epok – ett fruset ögonblick från en tid som kännetecknades av industrialismen, urbanismen, kvinnans frigörelse, demokrati och snabb teknisk utveckling. Hallwylska ingår i myndigheten Statens historiska museer och museets vision är att vara ett historiskt hus ständigt i rörelse. Särskilt fokus ligger på barn, unga och skola. Ett av målen är att nå en bredare publik, och museet prioriterar därför målgrupperna unga vuxna, utländska turister, och specialintresserade.

Emelie Höglund har arbetat på Hallwylska museet sedan 2009. Hon började som timanställd och är nu enhetschef för pedagogik och besöksservice.
– Det är ett tacksamt museum att arbeta på, för det finns alltid mer att hämta ur det
historiska materialet. När ett helt hem bevarats med allt som hör till, finns alltid
något att knyta aktuella frågor och teman till. Att utforska en fråga i en svunnen tids
sammanhang ger en annan blick på samtiden, säger Emelie.

De senaste tjugo åren har Hallwylska arbetat särskilt mycket med att bredda sitt kärnämne. Museet kan nyttja Wilhelmina Hallwyls stora samlingar, men även allt från brev och privata föremål till porslin, kläder och städutrustning finns bevarat.
– Tack vare det stora och varierande innehållet kan vi se museet som en plattform för
att utforska epoken. Samlingarna är fortsatt museets kärna, men genom att höja
blicken från det enskilda till dess sammanhang tar vi tillvara Wilhelminas gärning fullt
ut. Vi kan spana ut i samhället på vilka frågor som är aktuella och fundera på hur
museet kan ge perspektiv på det.
Museet har bland annat lyft ämnen som kvinnorörelsen, sexualitet, skräck och skrock,
homosexualitet, arbetarrörelsen och olika samhällsklasser.

Breddningen av kärnverksamheten görs på flera olika sätt. Hallwylska vill erbjuda ett
smörgåsbord med olika djup och varierande metoder (workshops, konserter, lekfulla
dramavisningar, djuplodande visningar, föreläsningar, digitala 3D-miljöer m.m.). 2017
lanserade museet en podcast som nu har sänts i drygt 50 avsnitt. I podden kan museet
djupdyka i ämnen och utforska tiden ur olika vinklar.
– Podden föddes som en förlängning av samtalen vid kaffebordet, där erfarna kollegor
berättade om museets historia och dess material. Det finns också en tydlig
tillgänglighetsaspekt – du kan lyssna var och när du vill. Vi kan komma åt de mer
perifera frågorna, som kanske inte fyller en utställning eller ryms i en visning, men
som är nog så intressanta.
Men podden når en stor publik. Sedan starten har podden totalt 140 000 lyssningar,
med ett genomsnitt på 5 000-8 000 lyssnare varje månad. Avsnittet om Trångboddhet och segregation i sekelskiftets Stockholm har till exempel blivit det näst mest lyssnade avsnittet i poddens historia.
– Det förvånade oss, eftersom det är ett så tungt ämne. Men det engagerar.

Hallwylska museet har arbetat med dramatiserade visningar i två decennier. Under
julsäsongen håller museet bortåt 100 föreställningar där man samarbetar med regissören Judith Hollander.
– Fördelen med en dramatiserad visning är att man kommer direkt in i historien och
det appellerar till fantasin, vilket skapar mer engagemang. Det kan vara extra bra till
exempel för skolklasser där det finns elever med uppmärksamhetssvårigheter.
Alla museipedagoger förväntas delta i skådespelen, som har ett manus baserat på
arkivmaterial, men där frågor från publiken kan ge oväntade vändningar.
– Det är viktigt att alla som medverkar i visningen har kulturhistorisk kompetens.
Förmedlingen är viktigast, och skådespeleriet kommer i andra hand.

Under pandemin satsade museet tidigt på en digital palett med digitala visningar, både live och förinspelade och korta klipp på sociala medier som komplement till podden och de digitala 3D-modellerna av paradvåningen. Hallwylska utvecklade en dramatiserad digital visning för att kunna hålla kontakten med skolan, en interaktiv visning där läraren ”ringer upp dåtiden”. Satsningen belönades med årets pedagogiska pris 2022.
Museet samarbetar gärna med experter i civilsamhället där kunskap kan hämtas in till
specifika samarbetsprojekt, såsom Bögar – mötesplatser i en förbjuden tid.
– Det är ett sätt att bjuda in till medskapande, men det ger oss också möjlighet att vara snabbfotade. Det intressant att se hur berättelserna växer med andras blickar på samma material.

Hallwylska erbjuder även tesalonger, där besökarna efter visning dricker afternoon tea
på museet.
– Då är pedagogen kvar i salongen och kan svara på frågor och snappa upp samtalen,
vilket hjälper oss att förbättra visningarna. Det är ännu ett sätt för oss att ha tentaklerna
ute och lyssna på vad publiken vill ha. Det gäller att ha en känsla för tiden. Vi går mycket på magkänsla.

Hallwylska framtida utmaningar rör sig kring klimatförändringar där museet redan nu ser att konserveringsåtgärder behövs med tätare intervall jämfört med tidigare, samt anpassa verksamheten för att ge ett bättre bemötande för personer med NPF-problematik.

– Det är en grupp som ofta har en tuff skolgång pga bristande anpassningar och riskerar att hamna på glid. Där kan vi bidra till samhällets inkludering, säger Emelie.

Även de ekonomiska svängningarna är en utmaning.

– Vårt besöksmönster påverkas av minskad köpkraft och delvis nya resvanor som följd av den svaga kronan. Det är intressant att följa hur resandet utvecklas och vilka som gästar museet utifrån det.