Nu avrundar vi årets Kultur i Almedalen som huvudarrangör tillsammans med Svensk Scenkonst, i nära samverkan med Länsteatern på Gotland och Gotlands Museum.

Vi vill rikta ett stort och varmt tack till alla er som bidragit till arrangemanget. Att tillsammans med andra kulturaktörer bryta igenom bruset i Almedalen, år efter år, är viktigt för hela kultursektorn och i år fick arrangemanget också ett extra starkt massmedialt genomslag. 

Under tre dagar samlades 20 programpunkter och åttiotalet panelister. På agendan stod till exempel frågan om beredskap, där kulturen hamnat i fokus som stärkande kraft, men också som extra hotad under krig. Flera programpunkter handlade också om kulturens frihet kontra politisk styrning. Bakom den sista direktsända programpunkten stod Länsmuseernas samarbetsråd, ett brännande samtal om armlängds avstånd som fyllde Fornsalen i Gotlands museum. Här samlades engagerade åhörare från en bredd av kulturorganisationer, politiska partier och kulturmyndigheter.

Sveriges Museers egna programpunkter

Två av programpunkterna var Sveriges Museers egna, den ena ett rapportsläpp om förtroendesiffror och politiskt engagemang, den andra ett frukostmingel om varför Riksantikvarieämbetet mobiliserar arbetet för att stärka och utveckla museerna som samhällsaktörer.

Se Sveriges Museers panelsamtal om förtroende här >>

Se Länsmuseernas samarbetsråds panelsamtal om armlängds avstånd här >> 

 

Museicred – det handlar om förtroende! 

I panelen satt Signe Krantz, verksamhetsutvecklare och programledare för Ung med makt, LSU/Sveriges barn- och ungdomsorganisationer, Johan Martinsson, docent i statsvetenskap och föreståndare, SOM-institutet, Lina Olsson, ledamot i SSU:s förbundsstyrelse och Nike Örbrink, gruppledare för KD i Stockholms stadshus.

Moderator var Niklas Cserhalmi, ordförande i Sveriges Museer och chef för Arbetets Museum. Han inledde med bakgrunden till varför Sveriges Museer valt att ingå i SOM-institutets stora undersökning om svenskarnas förtroende för olika branscher och samhällsinstitutioner. I fjolårets undersökning uppnådde museerna förtroendebalans +59 vilket var högt jämfört med andra samhällsaktörer. Nu är förtroendebalansen +72 – en toppsiffra. Överlag var ingen i panelen direkt överraskad över förtroendet, även om siffran helt klart imponerade. 

Johan Martinsson från SOM-institutet menade dock att den mest anmärkningsvärda siffran är att de som har lågt förtroende för museerna bara är 2 procent. Han kunde också konstatera att de som besöker museerna ofta har högre förtroende, att de som ligger till vänster har lite högre förtroende än de som ligger till höger men att även där ligger siffran jämförelsevis högt.

Niklas Cserhalmi noterade att debatten för några år sedan om museernas mer offensiva roll som platser för reflektion och svåra samtal inte verkar ha påverkat museernas förtroende. 

Nike Örbrink menade att problemet inte är om museerna själva väljer att fördjupa texter, utan när det styrs från politiskt håll. Det höll Lina Olsson med om, det blir problem när man ses som politiskt påverkade. Signe Krantz menade att transparens om varför man valt att lyfta fram olika saker snarare skapar förtroende.

Niklas Cserhalmi tog upp museer som en arena som kan samla de som tycker olika.
Lina Olsson menade då att problemet verkar vara att de som besöker de här arenorna är från samma grupp. Signe Krantz såg en risk med att man kan locka de som älskar att debattera men som inte älskar att förstå och att det beror helt på sammanhanget om det får avsedd effekt. 

Här kunde Johan Martinsson från sin horisont se svårigheterna att samla olika grupperingar då folk vill ha sina idéer bekräftade, men han menade att sådana mötesplatser har en viktig funktion för hela samhället. Nike Örbrink var positiv, men hade svårt att se hur det skulle fungera i praktiken. Hon såg en möjlighet till reflektion för skolan om man kunde ta tillbaka det man sett till klassrummet för diskussion. 

Slutligen togs frågan om en nationell kulturkanon kom upp, skulle en sådan kunna påverka museernas ställning, undrade Niklas Cserhalmi. Det trodde ingen i panelen men de två politiska representanterna hade olika syn på värdet av en nationell kulturkanon. Här lyfte Signe Krantz fram vikten av att involvera unga människor när man tar fram en sådan, om de känner sig lyssnade på kommer den involvera fler.

Läs Sveriges Museers rapport om förtroende här >>

 
Museerna i skarpt läge – kulturarvet mobiliserar

Medverkande: Eric Fugeläng, avdelningschef, Riksantikvarieämbetet, Susanne Thedéen, överantikvarie, Riksantikvarieämbetet och Jenny Westfält, museichef, Gotlands Museum. Moderator: Gunnar Ardelius, generalsekreterare, Riksförbundet Sveriges Museer

Gunnar Ardelius och Jenny Westfält välkomnade till samtalet som hölls i Gotlands Museums inspirerande barnutställning Skepp & Skoj. Inledningsvis berättade Jenny om hur säkerhetsläget påverkar dem som aktör på Gotland och hur man jobbar med beredskap på museet. Här har frågan varit aktuell och högst närvarande sedan tidigare och museet ingår i flera samarbeten som handlar om att vara praktiskt förberedd. Nu ser hon fram emot hur Riksantikvarieämbetet ytterligare ska kunna stötta det arbetet när man skärper upp sin organisation.

Gunnar Ardelius började med att fråga Susanne Thedéen och Eric Fugeläng om vilka styrkor de ser hos museerna som samhällsaktörer idag. Susanne Thedéen underströk museernas stora samhällsvärde, genom att de håller sig relevanta, bygger långsiktiga relationer med publiken och är duktiga på att skapa samarbeten med andra samhällssektorer. Hon ser det som imponerande hur museerna gör allt detta och samtidigt har de kulturpolitiska målen i fokus. Eric Fugeläng höll med och adderade styrkan med att museerna förmedlar kulturarv i hela landet och möter en mångfald av människor. 

De största utmaningarna som Susanne Thedéen kunde se för museerna handlade om arbetet med att nå nya målgrupper. Hon noterade att beredskapsfrågan är i fokus nu men ville i samband därmed lyfta hela samlingsfrågan och alla dess aspekter som en riktigt stor och långsiktigt utmaning. Eric Fugeläng tog upp vikten av att underlätta samarbetet mellan skolan och museerna.

Gunnar Ardelius frågade varför en omorganisation och uppskärpning av verksamheten, med bland annat en egen museiavdelning, sker just nu. Susanne Thedéen poängterade att museifrågorna sedan tidigare är ett av de stora uppdragen för myndigheten, men att en ny organisation skapar möjlighet till utveckling, och att man vill genom den nya avdelningen signalera det. Och att man vill ha en starkare dialog med museerna. 

Eric Fugeläng menade att man i den nya avdelningen går från att vara understödjande till att ”ta lead”. Man bygger till exempel en helt ny enhet med museerna i samhället med fokus också på regional utveckling. Nu ökar man också kompetensen inom de logistiska frågorna inom beredskap, och man ökar fokus på forskning. Enligt Susanne Thedéen ska utveckling och bevarande av kulturarvet genomsyra alla avdelningar på Riksantikvarieämbetet.

Ardelius konstaterade att museernas värde i kristider nu fått ökad aktualitet och att Riksantikvarieämbetet fått uppdraget att se över hur ett nationellt kulturskyddsråd ska inrättas, något som myndigheten för samhällsberedskap föreslagit. Enligt Eric Fugeläng är den viktigaste frågan för dem skydd av kulturarv och för det behövs ett råd för samordning.

Var kommer då ha hänt om tio år om allt går enligt planerna, undrade Gunnar Ardelius. Eric Fugeläng hoppades att varje museum gjort en katastrofplan, att kulturskyddsrådet finns på plats, men framför allt att en mångfald av museer fått möjlighet att digitalisera och att vi i Sverige blivit bättre på att engagera människor ideellt i kulturarvet. Susanne Thedéen vill se hur museerna nått ut till en mångfald av nya målgrupper och att museilagen ser lite annorlunda ut och tar bättre sikte på museernas långsiktighet.

Se alla programpunkter på Kultur i Almedalen här >>

Se alla inspelade samtal från Kultur i Almedalen här >>

 

Foto: Karl Melander