Remissvar: Kultursamverkansmodellen urholkad enligt Sveriges Museer
2017-06-16
Sveriges Museer har beretts möjlighet att yttra sig över departementsskrivelsen Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop – Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kulturssamverkansmodellen (Ds 2017:8).
I departementsskrivelsen lämnas förslag och bedömningar om den framtida inriktningen samt om utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen inom vilken, bland våra medlemmar, huvudsakligen de regionala museerna tagit del.
I avsnittet 1.4 tas det delade ekonomiska ansvaret mellan de offentliga aktörerna upp och vi noterar i departementsskrivelsen att landstingens och kommunernas årliga bidrag totalt sett ökat kraftigt under perioden 2010-2014, vilket dock inte är fallet med det årliga statliga bidragen. Enligt Sveriges Museer har detta i praktiken urholkat kultursamverkansmodellens utvecklingsmöjligheter och skapat obalans mellan olika regioner.
För att de regionala museerna ska få tillräckliga resurser för att tillgängliggöra kulturmiljöerna (och därigenom även stärka sina regioner) är det av vikt att det statliga kulturmiljöansvaret integreras i det regionala kulturmiljöansvaret vilket också bör förtydligas i kultursamverkansmodellen.
Även om Sveriges Museer enligt nedan tillstyrker de flesta av de förslag som anges i departementsskrivelsen anser vi att den ger en otydlig sammantagen bild av hur en utveckling av sektorn skall ske med kultursamverkansmodellen och hur man från nationellt håll tar ansvar för och bjuder in till dialog om detta. En mer aktiv statlig politik för kultursamverkan behövs.
2.2 – Bild och formområdet pekas ut som ett område som kan få stöd inom samverkansmodellen – Sveriges museer instämmer i förslaget och välkomnar möjligheten för konstmuseerna men ser då också behovet av ökad total tilldelning för ändamålet.
2.4 – Utvecklingsbidraget för strategiska prioriteringar fördelas fortsatt av Statens Kulturråd – Sveriges museer instämmer i förslaget men vill försäkra sig om Kulturrådets fortsatta museikompetens vid bedömningar. Vi noterar även att ett flertal regionala förvaltningar både tilldelar och själva söker bidrag vilket ger otydlighet gentemot övriga kulturaktörer.
2.5 – Samtliga landsting blir del av kultursamverkansmodellen – Sveriges museer instämmer i förslaget men det är viktigt att berörda parter får möjlighet att arbeta enligt realistisk tidsplan för ett inträde
2.6 – Dialogen med civilsamhället utvecklas genom att dess aktörer blir införstådda med metoder och syften vid framtagandet av de regionala kulturplanerna – Sveriges museer instämmer i förslaget då civilsamhällets aktörer är viktiga resurser för museernas verksamhet
2.7 – Dialogen mellan de regionala och nationella politiska nivåerna formaliseras för att främja samverkan och strategiska prioriteringar. – Sveriges museer instämmer i förslaget då rådande läge ger obalans mellan olika län/regioners utveckling.
2.8 – En oberoende aktör ges i uppdrag att se över kultursamverkansmodellens uppföljning och utvärdering – Sveriges museer instämmer i förslaget och ser förutom Statskontoret Myndigheten för Kulturanalys som möjlig utvärderingsaktör och med fokus på att överlag förbättra arbetet med kulturplanerna och dess kopplingar mellan mål och resurser.
Slutligen vill vi poängtera att det vägval som gjorts genom beslutet om museilagen i maj 2017 bör återspeglas också i de resurser som avdelas inom kultursamverkansmodellen. I lagen står bland annat följande:
4 § Ett museum ska utifrån sitt ämnesområde bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. 8 § Ett museum ska bidra till forskning och annan kunskapsuppbyggnad, bland annat genom att ha hög kompetens inom sitt ämnesområde. För att detta ska kunna realiseras behöver de offentliga museernas långsiktiga ekonomi säkras.
Remissvaret har beretts genom kontakter med representanter för medlemsmuseer i olika delar av landet. Beslut om remissvar har fattats vid styrelsemöte den 15 juni.