Katty Hauptman: Genusarbete kräver mod och rejäla verktyg

Så tyckte i alla fall workshopgrupperna på förra veckans JÄMUS-seminarium. Gruppernas tankekartor blir ett spännande material att jobba vidare med. Utmaningar saknas inte. Deltagarna prioriterade ”långsiktighet” som den största av dem alla. Som god två på utmaningslistan kom ”ledningens stöd” och på bronsplats finns uppmaningen ”sätt igång!!!”. Många av utmaningarna som prioriterades högt är väl värda att lyfta fram, till exempel att man måste få med personal på all nivåer och risken att arbetet med genus och hbtq-frågor blir ett alibi vid sidan av kärnverksamheten.

Men det var inte bara problem som listades, grupperna kom med en rad handlingskraftiga förslag till JÄMUS. Den utan jämförelse högst prioriterade åtgärden är ”utbildning” i någon form, till exempel så som det formulerades av en grupp med ”en ambulerande JÄMUS/genus-pedagog”, eller av en annan grupp som ”värderingsarbete som gör att personalen vågar utmana vedertagna uppfattningar”. Silverplatsen gick till att ”finna argument för vad museet vinner på att jobba med genusperspektiv”, följt av den tänkvärda reflektionen att ”våga misslyckas”. Mer forskning om samlingarna och att ta in besökarnas upplevelser och åsikter lyftes också fram av många.

I allmänhet genomsyras förslagen av att genusarbete måste integreras i alla delar av museets verksamhet. Det är ett gemensamt ansvar där var och en måste tänka över vad som behövs utifrån sin position och sina förutsättningar. Det räcker ju inte att utställningen har skapats genusmedvetet om marknadsföringen talar ett annat språk, eller att chefen förespråkar jämställdhet om delar av personalen uttrycker andra värderingar. Detsamma gäller förstås hur museerna samlar. Föremålen förmedlar inte neutral information, det är människor som katalogiserar och väljer vad som ska bevaras och förmedlas. Det styr hur vi nästa led kan använda samlingarna och vilka historier som kan berättas i utställningarna. Samlingarna skulle kunna vara rika källor att ösa ur för att lyfta fram genusordningar bortom normen. Kanske kan genuspedagogik ge nya redskap till ett sådant arbete?

Hearingdagen och inte minst workshopen har gett många uppslag. Det är stora uppgifter vi vill lyckas med och det är min förhoppning att vi ska åstadkomma något bra med JÄMUS. Men, jag tror faktiskt att vi kan våga misslyckas också.

/Katty Hauptman
projektledare för forskning och publik verksamhet, Statens historiska museer