vi utreder

Ökad inkomst genom försäljning av museikort och fler besök. Nya typer av besökare. Fler återbesök. Ny inkomst genom nya och upprepade besök och deras följeslagare för kaféer och museibutiker. Ny säljkanal med intäkter från presentförsäljning (kortet köps som present/julklapp). Nya resurser för kraftfull gemensam marknadsföring. Statistisk data om kunder. Aktivt museinätverk. Större sammanhållning och gemenskap i branschen.

Små museer ute i landet får fler nya besökare iom ett museikort. I andra länder har man sett att resvägar förändras för att museikortsinnehavare vill besöka fler museer, och museer blir oftare en besöksdestination. Man passar också oftare på att slinka in på ett museum som man inte skulle ha besökt om man behövt betala full biljettpris.  Stora museer gynnas mest genom att få fler återkommande besökare.

Det är ännu inte helt utrett, men om ett museikort lanseras måste det vara i ett system som funkar för alla olika typer av museer. Man ska kunna vara med i museikortet även med fri entré. Då säljer man kortet på sitt museum och får kickback genom det, och eventuellt kan museikortet ge rabatt i shopen, på restaurangen, fri parkering, slippa köer, bjuda med kompisar gratis… osv. 

Alla museer skulle gynnas av ett nationellt museikort, men på olika sätt. Stora museer gynnas mest genom att få fler återkommande besökare. Små museer får fler nya besökare.

Det finns en oro hos medlemmarna att det är en annan typ av museum som tjänar på det  ett museikort, men alla behöver tjäna på det på något sätt för att det ska kunna införas. Kortet har en solidarisk grundkonstruktion, men det är inte solidariskt på så sätt att någon ska minska sina inkomster för att höja någon annans. Alla ska få ökade intäkter och fler besökare. 

I Finland har alla som gått med i museikortet tjänat på det. Vi kan ta inspiration från Estland, Holland och Finland - men svenskt kort måste utgå från svenskt behov med svenska förutsättningar för att fungera här.

Förmodligen konkurreras lokala årskort ut av ett eventuellt museikort, men vänföreningar har levt vidare i andra länder som infört museikort. Frågan behöver utredas ytterligare.

Till exempel skulle personer med museikort som är på besök i t.ex Åre kunna få meddelande om pågående utställning och erbjudanden på Jamtli. De positiva effekterna behöver utredas mer ekonomiskt och juridiskt. 

En ny statlig frientréreform skulle innebära att det skulle saknas förutsättningar för ett nationellt museikort. 

Museikort finns till exempel i Holland, Finland och Estland och har där varit mycket framgångsrika. Även Danmark har kommit långt i processen med att införa ett museikort. 

Så har det blivit i länderna där museikort införts. De utredningar och förstudier som genomförts i Sverige hittills tyder på att kortet skulle bli lönsamt, men vi behöver studera de olika typerna av medlemsmuseers förutsättningar och affärsmodeller närmare och har sökt medel för att kunna undersöka detta  juridiskt och ekonomiskt. 

Museikortets marknadsförings- och varumärkesmaterial visas på museet och museet säljer museikort.

Sveriges Museer och våra medlemsmuseer. En av de stora fördelarna med om detta museikort skulle införas är att museerna själva står bakom kortet och får vinsterna, inte ett externt vinstdrivande företag. 

Museikortet drivs av en organisation alternativt bolag under Sveriges Museer. Museikortsorganisationen administrerar museikortet och rapporterar till medlemsmuseerna.

Museikortet måste fungera för alla olika typer av museer, och exakt hur affärsmodellerna ser ut på de olika medlemsmuseerna kommer vi att utreda ytterligare.

För att fortsätta arbetet framåt behöver vi tillföra mer ekonomiska och juridiska medel. Danmark som går före oss har nyligen fått 4-5 miljoner till att arbeta vidare med museikortet på sin marknad. Vi äskat pengar från Kulturdepartementet och ska söka från Arvsfonden för att kunna utveckla affärsplaner för museerna, och om det är aktuellt att gå vidare ska vi söka pengar för att få igång museikortsorganisationen. I så fall kanske ett museikort skulle kunna lanseras 2027-2028, men ännu är inga beslut fattade kring detta.

Kortet inkluderar medlemmar i Sveriges Museer. Museer som inte är medlemmar kan ansluta till oss för att vara med i kortet.

Inget museum skulle tvingas att vara med - då skulle det inte fungera. Men går inte de flesta med blir det inget kort. 

Det skulle inte kosta något och de initiala kostnaderna tas inte av medlemmarnas eller medborgarnas resurser. Vi söker finansiering på annat håll om ett museikort införs. 

Museerna får ca 70% av entrébiljetten när ett museikort används på museet, och får kickback när ett museikort säljs på museet. Resterande intäkter går till museikortsorganisationen (som ägas av museerna) för gemensamma utgifter, såsom marknadsföring och administration. Alla vinster efter administration och marknadsföring av museikortet går tillbaka till medlemsmuseerna.

Det skulle inte kosta något att ansluta. Allt finns i en app som tillhandahålls av museikortsorganisationen till museet och som blippas när kortinnehavaren går in på museet. 

Branschen har det redan tight ekonomiskt, och den ekonomiska risken ska ligga till största del på museikortsorganisationen. I Finland började man med ett pilotprojekt, och alla som var med i pilotprojektet gick sedan med i museikortsorganisationen. 

Vi söker finansiärer, i ett första steg för att utreda affärsmodellen ytterligare och göra djupanalyser på hur ett museikort skulle påverka olika typer av museum. I ett senare skede skulle en eventuell uppstart av museikortsorganisationen finansieras av externa medel. 

De som redan går på museer är mest troliga att köpa ett museikort i ett första steg, men i andra länder har kortet också börjat ges bort som gåva och julklapp till personer som kanske inte hade gått på museum i vanliga fall. 

Museikortet är inte en quick fix för att lösa alla museisektorns problem. För att bredda museibesökare är inte museikortet lösningen men i kombination med andra satsningar kan museikortet bli ett verktyg för att bli stärka museibesök genom hela livet. I Finland har besöksgruppen 18-29 år blivit en åldersgrupp som går skarpt uppåt. 

Förmodligen blir kortet digitalt. 

Museet utser en kontaktperson som ansvarar för att hålla övrig personal uppdaterad om museikortet. Museikortets marknadsförings- och varumärkesmaterial visas på museet, och museet säljer också museikort (och får då en kickback på det). Tekniken (i form av en app) tillhandahålls till museerna av museikortsorganisationen, och kommer vara enkel att hantera.  

För den enskilda besökaren ger museikortet obegränsat antal besök på alla museer i landet under ett år. Ett museum får ersättning för max tio besök per kort och år.

Detta planeras att utredas vidare.

Detta är värt att utreda vidare.

Det behöver utredas ytterligare, men våra undersökningar hittills visar på att rabatter är efterfrågade av besökarna.

Just nu utreder vi hur en svensk modell skulle se ut. Ett eventuellt nordiskt samarbete ligger långt framåt i tiden. 

Museikortet skulle bli ett tillägg till museets nuvarande modell.