Kroka arm – kommunala museer samlades för att stärka sin roll tillsammans

Cirka 35 procent av Sveriges Museers medlemmar är kommunala museer. De spelar en avgörande roll för kulturarv, bildning och identitet i hela landet – ofta med stark lokal förankring och nära samverkan med kommunala verksamheter. Samtidigt står de inför gemensamma utmaningar kring resurser, uppdrag, finansiering och långsiktig utveckling.

Mot den bakgrunden samlades kommunala museichefer och verksamhetsledare från hela landet i Norrköping den 22–23 januari 2026 för nätverksträffen ”Kroka arm – hur stärker vi de kommunala museernas roll tillsammans?”.

Värdar för träffen var Norrköpings stadsmuseum och Norrköpings konstmuseum, i samarbete med Forum för kommunala museer.

Under två intensiva dagar stod kommunala museers samarbetsformer i centrum. Programmet kombinerade inspiration, konkreta exempel, gemensamma reflektioner och workshops.

Träffen inleddes på Norrköpings konstmuseum med ett gemensamt välkomnande av Maria Karlsson, direktör vid Tillväxt- och utvecklingskontoret i Norrköpings kommun, tillsammans med Anna Lena Grusell (stadsmuseet) och Helena Persson (konstmuseet). Maria Karlsson gav en inblick i hur Norrköping arbetar med begreppet tillsammans – inom kommunen, med näringslivet, civilsamhället och regionala aktörer.

En av de inledande programpunkterna var inspirationstalet med Anna Björkman, verksamhetschef vid Falu Gruva, styrelseledamot i Visit Dalarna och jurymedlem för Guldvingen. Under rubriken Kroka arm – samarbeten, samverkan och mervärde delade hon erfarenheter av hur kulturarv, plats och samarbete kan skapa långsiktig utveckling.

Dagen fortsatte med exempel från olika delar av landet:
– Halland, där ett 20-årigt nätverk av kommunala och regionala konstinstitutioner lett till gemensamma fortbildnings- och utställningssatsningar samt nya samarbeten med destinationsbolag.
– Linköping, där museiverksamheten gått från informationsutbyte till samhandling i arbetet med hållbar platsutveckling av Gamla Linköping.
– Västerås, där museerna delade erfarenheter av att hantera ett allvarligt kulturarvsbrott vid Anundshög – från kris till ett fördjupat offentligt samtal om platsens betydelse.

Eftermiddagen rymde även en workshop om samverkan och mervärde, samt exempel från Norrköping där museerna lyfte det publika mötet och museerna som identitetsskapande aktörer. Dagen avslutades med visning av konstmuseet och gemensam middag.

Den andra dagen hölls på stadsmuseet och inleddes med aktuella perspektiv på sektorn. Gunnar Ardelius, generalsekreterare för Sveriges Museer, gav en lägesbild av pågående opinionsarbete och arbetet med ett förprojekt om ett svenskt museikort.

Därefter presenterades Riksantikvarieämbetets nya strategiska inriktningar, följt av workshops där deltagarna gemensamt formulerade inspel till både myndigheten och Sveriges Museer kring de viktigaste framtidsfrågorna för kommunala museer.

Programmet avslutades med ett pass om dramapedagogik som strategiskt verktyg på Norrköpings stadsmuseum – ett konkret exempel på hur inkluderande publika möten med låga trösklar kan stärka tillgängligheten till kulturarv och historia.

Nätverksträffen i Norrköping blev ett tillfälle att kroka arm, att dela erfarenheter, identifiera gemensamma utmaningar och formulera en tydligare gemensam riktning för de kommunala museerna. Med samverkan som grund stärktes förutsättningarna för både lokal relevans och nationell genomslagskraft.