Nätverksmöte för kommunala museichefer på Stockholms Stadsmuseum

23-24 januari hölls ett nätverksmöte för kommunala museichefer och verksamhetsledare på Stockholms Stadsmuseum. Forumet startade 2016 då man ville samla kommunala museichefer kring gemensamma frågor och specifika frågeställningar som enbart rör museer som ingår i kommunala förvaltningar och arbetar mot kommunala politiker. Temat för årets möte var ”Värdesätta museer”, och trettiofem museichefer från hela landet samlades i Stockholm.

Fokus för dagarna var diskussioner om museers värden inom de kommunala organisationerna, och då inte bara materiella och monetära värden.

Biljana Topalova Casadiego från Malmö museer delade bland annat med sig av arbetet med Kulturförvaltningens initiativ Kulturell allemansrätt, som ska säkra att alla barn och unga i Malmö får tillgång till kultur. Malmös unga får tillgång till minst en kulturupplevelse årligen som bokas via ett särskilt system.

Presentationen följdes av ett panelsamtal mellan Biljana Topalova Casadiego och Patrick Steorn från Göteborgs konstmuseum som modererades av Daniel Werkmäster, Uppsala konstmuseum.

Under dagarna hann museicheferna även med workshops om frågorna: Hur kan vi tydliggöra museernas betydelse för skolan i kommunerna och hur kan vi tydliggöra museets roll i kommunen?

Charlotte Ahnlund Berg, utredare med fokus på museiutveckling och kulturarvspedagogik på Riksantikvarieämbetet, sammanfattade och kommenterade workshopen. Hon ser att utmaningarna kan delas in i tre områden: att nå ut, samarbetet med skolan och behovet av stödjande strukturer (transport mellan skola och museum, öppettider, schemaläggning).
Hon berättade även om RAÄs pågående forskningsprojekt:
- Kulturarv i skolan drar igång igen med websända seminarier för museerna. Första avsnittet om teknikämnet 3 februari.
- En undersökning av lärares museivanor genomförs nu av SCB på RAÄs uppdrag. Resultatet levereras i början av april.
- Kil är ett pilotprojekt i Dalarna som integrerar kulturarv i lärarutbildningen.
- Råd med skolverket.
- RAÄ arbetar även med det nya uppdraget att undersöka förutsättningar för en gemensam ingång till museernas digitala utbud för skolan.
Avslutningsvis lyfte hon vikten av att flytta perspektiven: Om man har skolan som ”kund” måste man tänka på vad skolan behöver, och inte vad museerna vill berätta.

Annelie Kurttila, chef för enheten Museerna i samhället, berättade om projektet Räkna med museet. Projektet handlar om museernas olika roller och hur de kan värdesättas. Syftet med projektet är att ge offentliga beslutfattare fördjupad förståelse för hur museer skapar värde samt lyfta museernas betydelse för samhället inom områdena: hälsa, beredskap, inkludering, regional utveckling, forskning, skola.

Deltagarna på nätverksträffen fick även ta del av goda exempel på museernas roll och inspirerande arbete på museer:
Lin Annerbäck berättade om processen med Medeltidsmuseets flytt och vägen framåt.

Erik Gunnarsson, Marit Holgersson och Olle Strandberg från Stadsmuseet och Medeltidsmuseet delade med sig om sitt arbete samarbete med Äldreförvaltningen med äldre och demensvården. Arbetet resulterade bland annat i filmer om medeltida kläder, helgon och katolicism och digitala visningar av museilägenheter. Att anpassa mediet för målgruppen, med ett lugnare tempo och tydlighet i bild, grafik och ljud, har varit avgörande.

Anna Toräng från Friluftsmuseet Gunnes gård pratade om arbetsmarknadsinsatser, bland annat med hantverk som terapi. Hantverket tar emot praktikanter som har ekonomiskt bistånd och förmedlas via arbetsmarknadsenhetens coacher. Det är människor med missbruk, psykisk-/fysisk sjukdom och utanförskap som odlar, väver, mockar, täljer, gosar med djuren och arbetar med underhåll.

Hans Bergfast på Helsingborg museum delade med sig av erfarenheterna av omorganisation och en stärkt museiroll. Museet inkorporerades i Dunkers kulturhus, men museet efterfrågades av invånarna och politiken. 2021 påbörjades därför en organisationsförändring för att tydliggöra Helsingborgs museums uppdrag. Museet har nu återfått det samlade museiuppdraget med en folkbildande samhällsuppgift och kulturhuset har delats upp i kulturskola, konsthall och museum. Avgörande för processen har varit att stötta sig på museilagen samt samverkan och en gemensam målbild.

Gunnar Ardelius, generalsekreterare på RSM, berättade kort varför Sveriges Museer undersöker möjligheterna att införa ett svenskt museikort och museerna fick komma med input.

Deltagarna fick också en visning av utställningen Nya Stockholm på Stockholms Stadsmuseum som dragit publikrekord.

Tack för givande och inspirerande dagar!