Almedalen 2016: Museerna i fokus den 6 juli
2016-06-16
Riksförbundet Sveriges museer och Riksutställningar bjuder under eftermiddagen in till två samtal för att tillsammans med inbjudna parter, både inifrån branschen och utifrån, diskutera drömmar, utmaningar och vägval. I det första samtalet, som arrangeras av Riksutställningar, kommer Nathan Hamelberg, skribent, aktivist och kommunikatör vid Mångkulturellt Centrum, Lars Anders Johansson, journalist och verksam vid Timbro, Qaisar Mahmood författare och avdelningschef vid Kulturmiljöavdelningen på Riksantikvarieämbetet samt författaren och journalisten Ulrika Knutson att lufta vad de förväntar sig av offentliga museer.
I Riksförbundets programpunkt diskuterar vi museernas uppdrag och frågan om vad som händer när museer i Sverige tar allt större ansvar för brännande frågor och ger plats för samhällets mångfald. I samtalet medverkar Ulrica Grubbström, VD och museichef vid Västerbottens museum i Umeå, Eva Hansen biträdande museichef vid Malmö museer och Örjan Molander, museichef vid Kalmar Läns museum med sina erfarenheter och berättar om varför de prioriterar som de gör.
Båda samtalen leds av frilansjournalisten Johanna Palmström.
PROGRAM 6 JULI, BILDSTENSHALLEN
10.15-11-15 Nationalmuseum: Behövs ett designmuseum?
Stockholm är en av få huvudstäder i Europa som saknar ett museum helt tillägnat form- och design. Under 2015 kom regeringens utredning Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design vilken efterföljts av remissvar under våren 2016. Näringsdepartementet satsar 28 miljoner på att stärka Sverige som designland de kommande åren, ett uppdrag som Visit Sweden ansvarar för. Samtidigt som huvudstaden saknar ett designmuseum, finns flera aktörer som producerar utställningar inom området, fungerar som mötesplats eller har egna samlingar. I panelen sitter Berndt Arell, överintendent Nationalmuseum, Gunila Axén, textilkonstnär och representant för Svenska Designakademien, Kerstin Brunnberg, tidigare tf överintendent ArkDes och Ewa Kumlin, VD för Svensk Form. Samtalet modereras av Michael Persson Gripkow, Brand Director på Visit Sweden.
Medverkande:
Berndt Arell, överintendent, Nationalmuseum
Kerstin Brunnberg, tidigare tf överintendent ArkDes
Ewa Kumlin, VD, Svensk Form
Gunila Axén, textilkonstnär, Svenska Designakademien
Michael Persson Gripkow, Brand Director, Visit Sweden
11.30-12.30 Göteborgs stadsmuseum: Museet har funktionshinder - inte besökarna
Under två år har projektet Funktek jobbat med att göra Göteborgs stadsmuseum mer tillgängligt. Genom att anställa personer med normbrytande funktionsvariationer och låta dem utvärdera tillgängligheten har Stadsmuseets verksamhet och arbetsprocesser förändrats. Nu delar Funktek med sig av sina kunskaper och erfarenheter på två seminarier i Almedalen. Museer ska vara till för alla. Därför ska de också vara tillgängliga för alla. Men många museer dras med otillgängligheter av olika slag. Detta vill projektet Funktek ändra på. Funktek fokuserar på att alla ska kunna ta del av och uppleva museer. Genom att anställa Funktek-piloter som utvärderar museets verksamhet har de inte bara förvärvat nya kunskaper. Det har också förändrat sättet att planera och bygga utställningar på och hur museet utformar stadsvandringar.
I Almedalen kommer Funktek att berätta mer om sitt användarcentrerade arbetssätt på Göteborgs stadsmuseum, och hur de tillsammans med besökarna är med att skapa ett mer tillgängligt museum.
FunkTek är ett samarbete mellan Göteborgs stadsmuseum, Utopia, Interaktiva Institutet, Mistra Urban Futures/Changemaker och Riksutställningar. Projektet finansieras av Arvsfonden.
Kontaktpersoner:
Daniel Gillberg, Projektledare, Göteborgs stadsmuseum, 0734031636, daniel.gillberg@kultur.goteborg.se
Isa Andersson, Kommunikatör, Göteborgs stadsmuseum 0728553471, isa.andersson@kultur.goteborg.se
13.00-14.00 Riksutställningar: Museets gränser – samtal om museers uppdrag och legitimitet
Ett kollektivt minne. En plats för reflektion. En kunskapskälla. En arena för förändring. Vad är museerna till för? Vad hör – eller hör inte - hemma på ett museum och vad ska stå i centrum? Under året har omdebatterade utställningar och museiutredningens förslag aktualiserat frågan kring museers uppdrag, i dag och inför framtiden. Välkomna till ett samtal där de medverkande luftar vad de förväntar sig av offentliga museer.
Medverkande:
Nathan Hamelberg, skribent, aktivist och kommunikatör vid Mångkulturellt Centrum
Lars Anders Johansson, journalist verksam vid Timbro
Ulrika Knutson, författare och journalist
Qaisar Mahmood författare och avdelningschef vid Kulturmiljöavdelningen på Riksantikvarieämbetet.
Moderator: Johanna Palmström
14.30-15.30 Riksförbundet Sveriges museer: Framtidens museum – ett samtal om museernas samhällsroll
Vad är museets roll och uppdrag? Hur hör kultur och samhällsutveckling ihop? Vad händer när museer i Sverige
tar allt större ansvar för brännande frågor och ger plats för samhällets mångfald? Några kritiker menar att museerna riskerar spåra ut och tappa sin grundfunktion som kulturinstitutioner. Enligt museiutredningens förslag ska museerna ”bidra till det demokratiska samhällets utveckling”. Hur ska det tolkas och var går gränserna för museernas roll som arena för demokrati- och identitetsfrågor?
Medverkande:
Ulrica Grubbström, VD och museichef Västerbottens museum i Umeå
Örjan Molander, museichef Kalmar läns museum
Eva Hansen bitr. museichef vid Malmö museer.
Moderator: Johanna Palmström
15.45-16.45 Sveriges hembygdsförbund: Vem ska betala för kulturarvet?
Kulturarvet har seglat upp en politisk fråga för demokrati och sammanhållning. Regeringen ska i höst presentera sin kulturarvspolitik. En stor del av Sveriges kulturarv bärs idag upp av ideella och privata krafter. Ska det offentliga ta ett större ansvar? Eller ska privatpersoner och näringsliv betala mer?
Sveriges Hembygdsförbund, som firar hundraårsjubileum 2016, är landets största kulturarvsorganisation med 450 000 medlemmar i över 2 000 föreningar. Hembygdsrörelsen omsätter ca 1,2 miljarder årligen i ideellt arbete, medlemsavgifter och andra intäkter. Stat, kommun och landsting bidrar med ca 30 miljoner årligen förutom tillfälliga satsningar med arbetsmarknadsmedel och pengar från EU, satsningar som ofta blir felriktade. Politiker ser kulturarvet som viktigt för demokrati och sammanhållning i samhället och hoppas att civilsamhället ska bidra i större utsträckning. Men såväl hembygdsrörelsen som museer och andra aktörer uppfattar att kulturarvet redan är underfinansierat. Kommer det offentliga att vilja lägga mer pengar, eller behövs andra former för finansiering? Är det dags att näringslivet tar ett större ansvar för kulturarvet? Vilka risker finns med det? Har vi råd med ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas?
Medverkande:
Jan Nordwall, Generalsekreterare Sveriges Hembygdsförbund
Lars Sjösvärd, Länsmuseichef Gotlands Museum
Majvor Östergren, arkeolog och projektledare
VÄLKOMNA!