Nya sätt att hälsa besökaren välkommen på framtidens museum

På det sista av riksförbundets visionsseminarier söktes nya sätt att hälsa besökaren välkommen på framtidens museum. Seminariet hölls på Malmö museer den 3 december.

”Säg ja!”: En projektplan för ett framtida museiprojekt som inkluderar målgrupper som inte hittar till museet. Alltså: Låt publiken vara expert på att vara publik. Det räcker inte med att lyssna på målgrupperna, låt människor genomföra sina ideer på museet och se till att de har resurser att göra det. Värdar för övningen var Rana Dauod, Jonas Jarl, RobertNilsson, Robin Pihl, Fatimah al Shrkawai, Argjenda Miftari och Hamza Ftouni. De har alla på olika sätt deltagit i Moriska Paviljongens ungdomsverksamhet Arrangörsskolan, som bjuder in unga i Malmö att själva ordna sin egen programverksamhet. Moriska Paviljongen ställer upp med lokaler och pengar att genomföra projekten.
De deltagare som kommit till Malmö museer fick också höra föreläsningar av Bo Dahlbom, debattör och föreläsare, Petter Hojem, sakkunnig från den förra regeringens framtidskommission samt Johanna Koljonen, journalist och kulturkritiker.

 

 

 

Bo Dahlbom pekade mot en framtid där data tagit oljans plats som samhällets ekonomiska motor. I stället för arbetare eller hantverkare blir vi konsumenter, av tjänster baserade på de eskalerande mängder data som företag som Google och Amazon samlar in, genom att kartlägga våra konsumtionsmönster. Om vi vetat för hundra år sedan vad vi vet nu om bilismens risker och koldioxidutsläppens förödande kraft – skulle vi fortfarande satsat så hårt på bilismen? Det är en insikt som vi kan ta med oss för att göra mer långsiktigt hållbara val när datasamhället fortfarande befinner sig i sin linda.
– Förhoppningsvis är vi lite klokare den här gången!
Vilka människor kommer att leva i framtidens data- och tjänstebaserade konsumtionssamhälle? Vilka behov och förväntningar kommer de att ha? Det ägnade Petter Hojem en del uppmärksamhet åt i sin presentation, där han pekade ut ett antal processer som pågår redan nu och som troligtvis kommer att fortsätta. Till dem hör att befolkningen kommer att bli äldre, att antalet turister från ”nya” delar av världen kommer att öka i takt med att den globala medelklassen expanderar, samt att mångfalden i landets egen befolkning kommer att öka. Kraven på att berätta utifrån en mångfald av perspektiv lär knappast minska.

 

 

Johanna Koljonen berättade om spelvärldens förmåga att skapa ”magiska cirklar”, platser där man mer eller mindre medvetet kommit överrens om att vissa beteenden är okej, även om de inte är det i det ”vanliga” livet. Ett exempel kan vara en möhippa – genom attribut som kläder och huvudbonader, exempelvis brudslöja, visar deltagarna att det befinner sig i ett sammanhang av spex och lek. Koljonen presenterade också olika nivåer av användarinteraktivitet:

1. Produktfokus = ”Titta på oss, vi har häftiga grejer!”. Framgången består i att deltagare pratar om din grej.
2. Publikfokus = ”Hjälp oss visa våra häftiga grejer!”. Om deltagarna pratar som sin upplevelse har du nått framgång.
3. Deltagarfokus = ”Du gör vår grej häftig!”. Pratar deltagaren om sig själv? Du har du lyckats.
– Alla museer borde i alla fall befinna sig på steg två, sa Johanna Koljonen i sitt föredrag. Så hur skapar man ett museum där de alltmer oförutsägbara besökarna vill delta och gärna våga pröva nya saker? Koljonen presenterade begreppet Alibi for Interaction, en social regel, ett fysiskt objekt eller en situation som gör det ok att pröva ett nytt betesne eller en ny upplevelse. Hon lyfte fram sina kompisar Jesper och Sofie, som hon alltid ser till att bjuda när hon har fest? Varför? De är alltid först på dansgolvet!

– Om dansgolvet är tomt känner jag mig töntig. Men om det redan finns flera vackra människor där och rockar loss som idioter, då är det okej för mig också att dansa!

Riksförbundet Sveriges museer arbetar just nu fram en branschvision tillsammans medlemsmuseerna och med stöd av Riksutställningar. Processen sker i öppna seminarier, i samtal med er på museerna och genom behovs- och framtidsanalys. Vi ska landa i en rad principer eller verktyg som stödjer museer som vill utvecklas till att år 2025 ge hemhörighet till fler. Visionen presenteras på Museernas vårmöte i Sigtuna den 15-17 april 2015.
Läs mer om visionsarbetet här>>>