Resumé från Almedalen 2017

Den nya museilagen lockade många till seminariet i Bildstenshallen på Gotlands Museum.

Intresserade lyssnare hade zappat sig genom Visbys kullerstensbelagda gator, till Gotlands Museum och den bländande Bildstenshallen, för att delta i Kultur i Almedalen onsdagen den 5 juli 2017. Sveriges Museer stod som arrangör till flera seminarier, tillsammans med Gotlands Museum, Nationalmuseum och projektet I telefonen finns hela människan.

Dagen inleddes klockan nio på morgonen med seminariet Hur kan olika museer samverka för att nå hela Sverige? där Sveriges Museers generalsekreterare Mats Persson ställde frågor till panelen bestående av Berndt Arell, överintendent Nationalmuseum, Henrik Zipsane, museichef Jamtli, Mariya Voyvodova (s), kulturnämndens ordförande i Göteborgs stad och Olof Lavesson (m), riksdagens ordförande i kulturutskottet.

Samtalet fördes mot bakgrund av Nationalmuseums samarbete med Jamtli i Östersund, där den första permanenta filialen med konstutställningar öppnar 2018 i en nyuppförd byggnad. Frågan ställdes om det finns fler sätt för museer med nationella uppdrag att genom samarbeten med lokala aktörer nå besökare i hela landet.

Panelen resonerade sig fram till att det handlar om långsiktiga åtaganden och engagemang, möjligheten att komplettera samlingar med god pedagogik, chansen att få någonting tillbaka – inte bara en deposition. Flera goda exempel belystes, såsom Crossing Boarders där Nationalmuseum ställt ut konst på Arlanda och hyllade samarbetet med Jernhusen, som inneburit nya sätt att komma ut i landet. 

Hur tillgängliggör vi våra samlingar? Det finns inga patentlösningar. Det gäller att tänka utanför boxen och mer innovativt! – Olof Lavesson

Mats Persson undrade nyfiket om breddad finansiering och om det finns några icke önskvärda samarbeten. Panelen svarade att samarbeten måste utvärderas utifrån etisk grund, hitta gemensamma värden och föra dialog över gränser. Ett glapp mellan kommunpolitik och det statliga upplevdes samt att museer kan komma att behöva hitta andra sätt att finansiera verksamheten. Det handlar inte längre om sponsring utan en investering i framtiden och våra barn.

Teckentolkning skedde under seminarierna, som här när Niklas Cserhalmi från Arbetets museum talar.

Under nästa seminarium fick åhörarna lyssna till några exempel från svenska museers arbete med flykting- och integrationsfrågor. Medverkade gjorde Niklas Cserhalmi, museidirektör Arbetets museum, Josefine Floberg, utställningschef Malmö Museer, Örjan Molander, museichef Kalmar läns museum, Henrik Zipsane, museichef Jamtli och Henrik Teleman, projektledare för I telefonen finns hela människan. Projektet är ett samarbete mellan åtta museer som utmynnat i en utställning, samtal, visningar och seminarier samt en nyutkommen bok med samma namn, där vi får möta människan bakom flyktingen.

Innan lunch tog nästa seminarium vid, med temat Hur kan museerna vara en samhällsresurs i integrationsarbetet? Sveriges Museers ordförande Maria Jansén tog tillfället att inledningsvis tipsa om tidningen som givits ut i samband med I telefonen finns hela människan.

Vilken bild av Sverige är vi med och skapar?
– Maria Jansén

Gotlands Museums chef Susanne Thedéen ledde diskussionen mellan Ida Karkiainen (s) från riksdagens kulturutskott, Staffan Forssell som är generaldirektör för Statens kulturråd, Eva Thyselius, processledare på Migrationsverket och Sveriges Museers ordförande Maria Jansén.

Museipedagogiken är ett möjligt område för att anställa nyanlända. Det finns mycket inom språkområdet som inte bara handlar om språket, utan snarare pedagogiken i mötet mellan människor. – Eva Thyselius

Panelen diskuterade svårigheten att navigera rätt och att tung byråkrati hämmar integrationsarbetet. Museerna är en öppen mötesplats och kulturen är inte strösslet på glassen, utan en stark grund i vårt svenska samhälle.

Politiker inom andra områden behöver förstå kulturpolitiken – Ida Karkiainen

En uppfattning om att små verksamheter förefaller vara bättre på integration i fria grupper, lyftes. Samverkan, att släppa in idéburen sektor och att våga göra lite fel diskuterades också.

Det är bättre med Trial & Error – vi får inte ”akademisera” för mycket! – Staffan Forssell

Efter lunch hölls dagens mest välbesökta seminarium Museilag – styrning eller frihet? som nära på fyllde Bildstenshallen till bredden! Maria Jansén och Mats Persson modererade samtalet, som fördes mellan Olof Lavesson (m), ordförande i riksdagens kulturutskott, Ida Karkiainen (s), ledamot riksdagens kulturutskott och museicheferna Tina Karlsson, Friluftsmuseet Gamla Linköping och Susanne Thedéen, Gotlands Museum.

Maria Jansén och Mats Persson modererade seminariet om museilagen, här tillsammans med kulturutskottets ledamot Ida Karkiainen (s) och ordförande Olof Lavesson (m).

Kulturutskottet betonade att det är en efterfrågad lag, som är bred, och museisektorn ska känna ett stöd. Men vad händer det som lagen inte omfattar? Det blir viktigt att se till.

En farhåga är ett det blir FÖR många myndigheter som ska hantera lagen. Vi vill ägna oss åt verksamhet, inte för mycket uppföljning! – Susanne Thedéen

Vi glädjs åt kunskaps- och bildningsuppdraget. Det förpliktigar också, sa Mats Persson och ledde in samtalet på forskning. I panelen hördes röster om att det ligger på de stora museerna och instutionerna att dela med sig av sin forskning och att det finns fler möjligheter till samarbeten inom detta fält. Vi museer behöver däremot bli mer aktiva i att söka dessa samarbeten.

Alla museer har inte forskningsresurser, men museerna är också forskning! – Olof Lavesson

Att samlingarna, som är grundbulten för att vara ett museum, kanske ibland hamnar på sidan och måste integreras med övriga verksamheten på ett bättre sätt, diskuterades. Precis som att det kanske behöver göras en ny utredning om hyrorna och att vi aldrig har pratat så mycket känslor i politiken som nu! Tänk vad museilagen ger upphov till!

Eftermiddagen kom sedan att handla om den nya kulturarvspolitiken. Gör den nån skillnad? Hur ser det ut om fem år? Fredrik Linder som är enhetschef vid Kulturdepartementet frågades ut av Sveriges Museers ordförande Maria Jansén och Mats Persson, generalsekreterare.

Det är en ansats som förpliktigar. Ett stort arbete har ligger till grund för propositionen, där ”allt skulle med”, säger Fredrik och ser tre huvudspår som särskilt viktiga: Angelägenhet för alla, det offentliga samtalet och medskapande och engagemang.

Maria Jansén frågar ut Kulturdepartementets enhetschef Fredrik Linder.

Det har varit mycket debatt kring museerna. Hur har det påverkat er när ni skapat proppen? frågade Maria Jansén. Det är klart att det påverkat, men jag skulle inte vilja ha den ogjord, svarade Fredrik.

Min favoritformulering i proppen, utvecklar Fredrik vidare, är att kulturarvet ska ses som en bildningsväg, öppen för alla!

Museilagen är oerhört viktig, den första i sitt slag i Sverige. Kunskapsfokuset – det är ett fint kvitto. – Fredrik Linder

Hur är det med resurser då, undrar Mats, och får till svar att museilagen inte är en ambitionsökning.

Gör den nya kulturarvspolitiken nån skillnad? Ja, om det blir mycket verkstad! svarade Fredrik. – Min förhoppning om fem år, är att kulturarvsfrågan ses som en helhet, den måste få vara komplex!

Det får bli slutordet i Sveriges Museers rapportering från Almedalen 2017.