Trots att jag under mina år i Serbien träffat många konstnärer som arbetar med pedagogiska projekt på museerna, och trots att jag träffat många människor som har stor kunskap och brinner för frågorna, är det ett faktum att mycket lite pedagogisk verksamhet sker på museerna i Serbien.

I en artikel från University of Arts in Belgrade[1] försöker man redogöra för situationen och deras frågor pekar på de problem som finns: “How to develop education activities in museums for primary and secondary schools, in the society without a stable system of values, normative and historical considerations? How to connect two parallel institutional systems which depend on two different ministries which rarely sit at the same table, and which develop separate strategies without mutual communication, information and cooperation?”

Vi på ambassaden i Belgrad bestämde oss för tre år sedan att försöka stödja lärandet på museerna och uppmuntra eldsjälarna att komma vidare. Som ambassad har vi möjlighet att fungera som brygga mellan serbiska och svenska initiativ men jag upptäckta ganska snart att en stor del av arbetet handlar om att koppla ihop serbiska organisationer.

StafettbloggMen hur börjar man? Eftersom vi hade olika idéer vad pedagogik betyder, beslutade vi oss för att först definiera begreppet för att ha en gemensam grund att stå på. Därför bjöd vi i februari in Hugo Wester från Forum för levande historia och Sophie Nyman från Historiska museet att tillsammans med oss göra jobbet. I en workshop med ett fyrtiotal personer arbetade vi med att definiera pedagogik och vi skapade en arbetsbeskrivning för en pedagog anställd på ett museum i Serbien. Med detta material som utgångspunkt har vi fortsatt arbeta under året. Vi har tillsammans med Svenska institutet genomfört två studieresor till Sverige då vi besökt museer och skolor som framgångsrikt arbetar med kulturprojekt. Med på resorna har jag haft representanter från museer men också från det fria kulturlivet eftersom det ofta är dessa som arrangerar korta projekt av pedagogisk karaktär på museerna. I samband med en av dessa resor ordnade vi också så att fyra kollegor från Serbien fick möjlighet att praktisera på Moderna museet och på Malmö museer under ett par veckor. På resorna har jag även haft med mig beslutsfattare från både stadsdelsnämnder och ministerier för att skapa förståelse för det vi vill uppnå i just detta specifika projekt, nämligen att stimulera till utveckling av pedagogiskt arbete på museerna, lyfta arbetet med barn och unga samt skapa kontakt mellan kulturinstitutioner och skolor.

Vi fortsatte att diskutera museernas utåtriktade verksamhet för ett par veckor sedan då vi tillsammans med lokala partners arrangerade en konferens på temat ”Museums and Community/OutreachWork”. Vi bjöd in Moderna museet att tala om Zon Moderna som involverar konstnärer och ungdomar i gemensamma projekt, Armémuseet och deras utåtriktade dokumentationsprojekt med svenska soldater i Kosovo och Afghanistan och Kalmar Läns Museum och deras tidsresor som ett sätt att närma sig frågor kring historiebruk och försoning. Många av konferensens deltagare var klart uppiggade av beskrivningarna hur museer kan arbeta med dagsaktuella frågor utanför dess väggar. Att samtidsdokumentation även kan vara en pedagogisk metod att närma sig olika samhällsgrupper mottogs mycket positivt, även om Armémuseets dokumentation av just soldatlivet skapade en hel del diskussioner. Om några veckor kommer Lena Malm från Moderna museet tillbaka för att gemensamt med Belgrade Culture Center göra ett pilotprojekt kring Zon Moderna tillsammans med den serbiska konstnären Aleksandar Jestrović Jamesdin och ett tiotal ungdomar. Kalmar Läns museum fick med sig en lång lista av individer och institutioner som vill lära sig mer om hur man använder tidsresor för att diskutera historieskrivning och historiebruk.

På måndag i nästa vecka inviger Ann Follin från Tekniska museet och Annika Rembe från Svenska institutet, utställningen Kreativa kvinnor på Tekniska museet i Belgrad. I samband med denna utställning har vi på ambassaden utvecklat ett pedagogiskt program för lärare att arbeta med barn och ungas eget skapande. I samverkan med ett trettiotal barn och unga har vi utvecklat metoderna och vi har haft referensgrupper med lärare från 15 skolor runtom i Belgrad. Eftersom skolorna i Serbien saknar verktyg att arbeta med resurser utanför dess väggar, har vi också startat ett samarbete med två stadsdelsnämnder för att skapa kontakt mellan kulturliv och skolor. Vi har hämtat inspiration från det svenska projektet Skapande skola, men anpassat det till lokala behov och den serbiska läroplanen. Vi utvärderar naturligtvis projektet hela tiden och vi kommer att försöka oss på någon slags reflektion under vår nästa konferens ”Childrens Rights to Culture and Education” i december, då vi också bjuder in svenska talare från olika discipliner.

Det är inte alltid lätt att hitta formerna för att ta sig an sådana stora frågor. Ska en ambassad verkligen arbeta så här? Jag tycker det. Vi använder utvecklingsmedel vars mål är att främja demokrati, barns rättigheter och människors deltagande i samhällsdebatten. Museerna har en roll att fylla inom alla dessa områden och därför försöker vi inspirera personal och chefer, och bearbeta beslutsfattare att se möjligheter för museerna att öppna upp och aktivt arbete med pedagogik och publik.

/Helene Larsson Kulturråd vid Sveriges ambassad i Belgrad



[1] Dr Milena Dragićević Šešić och Marijana Cvetković Marković, University of Arts Belgrade, UNESCO Chair in Cultural Policy and Management, “Museums and schools in Serbia: far from partnership horizons”

 

 

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på RIKSFÖRBUNDET SVERIGES MUSEER, orgnr. 802427-6795 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.