Lars Amréus: Museifredag

Idag skulle vi på Statens historiska museer ha tagit emot en delegation med museichefer från Kina, men besöket blev tyvärr inställt med kort varsel. Det är förstås tråkigt av flera skäl, bland annat eftersom jag hade planerat att detta stafettblogginlägg skulle ägnas åt tankar om varför nya museer blir till; vilka de djupare, bakomliggande motiven egentligen kan vara. Då hade det varit spännande att samtala med kollegor från Kina, eftersom man där enligt uppgift är i färd med att bygga inte mindre än 1500 nya museer. Det gör man knappast av en slump, och det finns säkert anledning att försöka återkomma till detta ämne vid ett senare tillfälle.

I stället ser jag fram emot att möta kollegor från Nordiska museet då vi ska underteckna gemensamma ansökningar om medel till ett digitalt utvecklingsprojekt, Tidsnyckeln. Utan att gå in på detaljer bygger Tidsnyckeln på insikten att museisamlingar inte nödvändigtvis är användbara bara för att de är digitaliserade och finns tillgängliga på webben. Förhoppningsvis kan vi genom att samverka i projektet Tidsnyckeln (där även Statens maritima museer deltar) göra samlingarna mer relevanta, lättare och mer attraktiva att använda för många fler.

Frågor om digitalisering, föremålshanteringssystem och samverkan inom museisektorn känns just nu mer aktuella än på länge. Riksarkivet har ett nytt uppdrag att inrätta ett samordningssekretariat för digitalisering för statliga institutioner. På många museer brottas man med komplicerade frågor om föremålshanteringssystem, som har det gemensamt för oss alla att de är både verksamhetskritiska och kostsamma. Från Riksförbundets sida hoppas vi kunna bjuda in till ett möte kring dessa frågor lite senare i höst. Det är knappast en överdrift att påstå att det finns ett stort behov att samlas och dela tankar och erfarenheter kring dessa frågor.

Arbetsveckan för min del avslutas på bästa sätt genom att närvara vid invigningen av Statens museer för världskulturs nya storsatsning ”INCA – Gold treasures in the Skeppsholmen caves”. Kan den möjligen bli en lika stor succé som föregångaren Kejsarens armé?

Men även helgen innehåller museibesök för min del. I min hemstad Uppsala firas den årliga Kulturnatten med ett fantastiskt program, inte minst på stadens museer. Jag brukar alltid försöka tränga mig in på Upplandsmuseet och universitetsmuseet Museum Gustavianum. I år ska jag också försöka ta mig ut till det betydligt mindre kända men mycket intressanta Medicinhistoriska museet. Och vem vet? Kanske kan jag övertyga dem om att söka medlemskap i Riksförbundet Sveriges museer när jag ändå är där.

/Lars Amréus, ordförande i Riksförbundet Sveriges museer och chef vid Statens Historiska museer