StafettbloggUnder de tio senaste åren har mycket skett i vår omvärld som förändrat förutsättningarna för museernas verksamhet. Förut bedrev varje länsmuseum kulturmiljövård och var den självklara experten inom arkeologi och byggnadsvård i varje län. Idag är verksamheterna konkurrensutsatta och den tidigare rollen som kulturmiljövårdens självklara huvudaktör i det egna länet är inte längre given. Snarare är den, i det nya synsättet, att betrakta som konkurrensbegränsande egenskap. En fördel som hämmar den sunda konkurrensen. Även andra aktörer skall nu få möjlighet att bedriva uppdragsbaserad kulturmiljövård inom det tidigare självklara reviret. I kombination med formellt begränsade möjligheter att bedriva verksamhet utanför det egna länet, ser terrängen helt annorlunda ut. Den är vid första påseende snårig och svåröverblickbar. Kartan måste nu ritas om för att beskriva de terrängförhållanden som gäller och är relevanta för verksamhetens möjlighet till fortlevnad. Det gäller att blicka framåt. Anpassning, utveckling och att övervinna svårigheter skall skapa möjligheter för överlevnad.

De förändrade spelreglerna ovan, skickar också en stötvåg genom den övriga museiverksamheten. Omvärldsförändringarna kräver även nya synsätt och effektivare verktyg för att hålla samman den inre museiverksamheten. För att kunna kombinera och matcha den traditionella, vanligtvis anslagsfinansierade verksamheten – t ex arkiv, bibliotek och samlingar – med den konkurrensutsatta och uppdragsfinansierade kulturmiljövården, krävs satsningar på resurser i både idéer och ekonomiska anslag.

Inom konkurrensutsatta verksamheter vet man att investeringar i kunskap och teknik är en förutsättning för utveckling och därmed överlevnad. Lyckas man med dessa investeringar, utvecklas företaget även ekonomiskt. Samma fundament måste gälla inom den traditionella museiverksamheten för att kunna hålla samman ett museums alla delar – vård- och minnesfunktion, kulturmiljövård, pedagogik, förmedling, marknadsföring, service och marknadsföring. Det ställer stora krav på museernas huvudmän.

Hur framtidens museum kommer att se ut, är idag svårt att förutse. Den administrativa kartan över landets regioner eller län som ansvarsutredningen haft till uppgift att presentera, är långt ifrån färdig. De regionala museernas verksamhet och förutsättningar vet vi har förändrats. Utvecklingen kommer oundvikligen att leda till något helt annorlunda. Kanske nischade museer med attraktiva varumärken, vid sidan av institutioner vars huvudsakliga uppgift är att endast förvalta vårt materiella och immateriella kulturarv. Blir museerna mässplatser för externa aktörer att hyra in sig i? Eller kan det traditionella museet med alla dess verksamheter fortsatt hålla samman genom ökade satsningar och större medvetenhet, trots att de styrs av olika villkor?

/Lars Einarsson
Enhetschef / Projektledare KRONAN
Kalmar läns museum