Lena Adelsohn Liljeroth: Museerna & kulturpolitiken

Hej igen!

Förra veckan var Marianne Lindberg De Geer här på departementet och berättade om sig själv, om villkoren för att arbeta som konstnär och om hur det är att vara konstnär i statlig tjänst. Ett intressant samtal. Inte minst sa hon några saker som påminde mig om varför jag tycker att kulturpolitiken är så viktig – hon påpekade att det är politiken och kulturen som är limmet i ett samhället, som håller ihop oss alla. Jag brukar använda uttrycket ”kittet”, men vi menar samma sak.

Kultur är en angelägenhet för oss alla, och det ska kännas att våra museer också är det. Det handlar om att ge människor nycklar till kulturen och till kulturarvet – att ge kunskap, perspektiv och plats för diskussion. Det är inte alltid man kan eller ens ska hålla med, som besökare ska man kunna ifrågasätta och diskutera. Det är viktigt, inte minst från demokratisk ståndpunkt.

Museernas styrka och egenart är deras förmåga att pedagogiskt förklara och fördjupa kunskapen om vår historia och varför vårt samhälle ser ut som det gör. Museernas verksamheter är därför just ett ”kitt” eller ”lim” i ett samhälle.

Jag är därför extra nyfiken på museernas Vårmöte nästa vecka. Temat Vända Perspektiv låter intressant, och jag tror att det är ett viktigt förhållningssätt. Det gäller att (fortsatt) hålla en hög ambition och att våga överraska för att också fortsätta vara intressanta kunskapsbärare.  Det gäller f ö inte bara inom museivärlden! Vid annat tillfälle utvecklar jag i det sammanhanget gärna mina tankar kring volontärskap i museivärlden. Här finns mycket att lära av museer och kulturverksamheter i andra länder.

Och glöm inte att den eller de personer som finns i entrén och vid informationsdisken är bland de viktigaste personer ett museum har. De kan avgöra om museibesöket känns lyckat eller ej!

/Lena Adelsohn Liljeroth

Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix